I Sverige har du som är skyddsombud en unik ställning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet.

Skyddsombuden har i arbetsmiljölagen försäkrats om en rad befogenheter: att ta del av handlingar som rör förhållanden i arbetsmiljön, att få utbildning, att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler med mera. Även de som studerar har i viss omfattning möjlighet att påverka sin arbetsmiljö.

Skyddsombudets rätt att kräva åtgärder

Det är till arbetsgivaren du som skyddsombud ska vända dig med krav på åtgärder för en tillfredsställande arbetsmiljö. Om du inte är nöjd med svaret på din begäran, eller om det inte kommer något svar alls, kan du vända dig till oss på Arbetsmiljöverket – se närmaste distrikt. (AML, 6 kap 6a§) Från den 1 januari 2010 kan även studerandeskyddsombud (vuxenstuderande) vända sig till oss med stöd av AML 6 kap 6a §.

Du kan även vid omedelbar eller allvarliga fara för arbetstagares liv bestämma att arbetet ska avbrytas (ett så kallat skyddsombudsstopp) i avvaktan på att vi ska ta ställning i frågan. (AML, 6 kap, 7§) Detta gäller inte studerandeskyddsombud.

Val av skyddsombud

Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns något kollektivavtal kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och för vilken tid uppdraget gäller (arbetsmiljöförordningen, 10§). Studerandeskyddsombud utses av de studerande. Ansvaret för att de studerande känner till att de har rätt att välja skyddsombud ligger på huvudmannen för utbildningen.