Förebygg och åtgärda riskerna vid berg- och gruvarbete
Att förebygga risker vid berg- och gruvarbete handlar om att ha rätt kunskap om riskerna och att skapa goda förutsättningar för att arbeta säkert.
Undersök, riskbedöm och vidta åtgärder
Du som arbetsgivare ska undersöka, riskbedöma och åtgärda arbetsmiljöriskerna. Därefter ska du kontrollera åtgärdernas effekt. Tänk på att arbetsmiljöriskerna beror på vilka arbetsuppgifter som ska utföras och om arbetet är under jord eller ovan jord. I komplicerade fall kan du behöva särskilda metoder för att göra en grundligare riskanalys. Om tillräckliga åtgärder för säkert arbete inte kan genomföras ska arbetet inte heller utföras.
Läs mer om vem som är ansvarig för arbetsmiljön vid berg- och gruvarbete:
Ansvar för riskerna vid berg- och gruvarbete
Kunskap är viktigt för säkerheten under jord
Det behövs goda kunskaper om de särskilda arbetsmiljöfaktorer som finns under jord för att arbetsmiljön ska var säker. Du som arbetsgivare ska se till att alla arbetstagare har den kunskap som krävs för att regelbundet kunna hålla uppsikt på sin arbetsmiljö vid bergarbete.
Utöver tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet, behöver arbetstagarna minst ha kunskaper om
- de arbetsmiljörisker som beror på lösa block och sprickbildningar i bergväggarna vid bergskärningar, dagbrott, stenbrott och tunnelmynningar
- risker som kan uppstå vid bergförstärkning som härdning och vidhäftning av sprutbetong, bult- och nätmontering
- riskerna med isbildning och temperaturvariationer som kan bidra till frostsprängning
- att frostsprängning sker när vatten har trängt in i bergets sprickor och fryst till is, vilket orsakar att sprickorna vidgar sig och ger upphov till stenras.
Informera arbetstagarna och introducera nyanställda
Du som arbetsgivare kan behöva ge särskild information samt en introduktion till arbetsstället för nyanställda och inhyrda arbetstagare. Informationen bör vara på arbetstagarens modersmål eller på annat språk som denne behärskar.
Eftersom det är vanligt att flera olika arbetsgivare är verksamma på arbetsstället, krävs tydlig information och erfarenhetsutbyte mellan arbetsgivare för att förebygga riskerna. Arbetsplatsen kan dessutom förändras dag för dag, till exempel vid tunneldrivning, och därför behöver arbetstagarna få information regelbundet.
Hur kan man åtgärda riskerna?
Efter att du som arbetsgivare har undersökt och riskbedömt berg- och gruvarbetet behöver du åtgärda riskerna.
Här är exempel på generella åtgärder:
- förebygg risker runt maskiner och transportband
- se till att arbetsområdet har tillräcklig belysning
- se över säkerhetsåtgärder inför sprängning
- ha rutiner för att förebygga och bekämpa brand
- minska kemiska risker från till exempel avgaser, damm, radon och spränggaser
- planera arbetstid och arbetsrotation vid begränsade arbetsutrymmen
- använd maskinell arbetsutrustning i så stor utsträckning som möjligt
- se till att det finns tillräcklig ventilation
- utred behovet av särskild personlig skyddsutrustning.
Eftersom det är vanligt att flera arbetsgivare och egenföretagare är verksamma vid berg- och gruvarbete, ska ni samarbeta och samordna arbetsmiljöarbetet. Då ansvarar du som arbetsgivare också för att din verksamhet inte utsätter andras arbetstagare för arbetsmiljörisker. I en gruva eller en bergtäkt ska den som råder över arbetsstället samordna åtgärderna.
Om arbetet ingår i ett byggnads- eller anläggningsarbete ska byggherren, Bas-P och Bas-U också vidta åtgärder.
-
För att du som arbetsgivare ska kunna göra en riskbedömning, ska du ha undersökt de geologiska, bergtekniska och bergmekaniska förhållandena på arbetsstället. Börja därför med att se till att det är gjort i den omfattning som behövs för att kunna planera ett säkert bergarbete. Det kan vara du som arbetsgivare som gör det, men eftersom det behöver göras tidigt så kan det också vara en uppgift för aktörerna i planerings- och projekteringsskedet.
Att bedöma bergets kvalitet och hur det kommer att uppföra sig när bergarbetet utförs kräver stora kunskaper om bergarbete. Ju mer information och erfarenhet som finns tillgänglig desto bättre går det att förebygga riskerna. Därför behöver detta tas med i planeringen och riskbedömningen så att det finns tillräckligt med tid och kompetens.Undersök bergmassan kontinuerligt
Även när bergarbetet pågår kan det behövas göras kontinuerliga undersökningar av bergmassans egenskaper och kvalitet. Ibland kan det vara samordningsansvarig eller Bas-U som ska se till att det finns tid för kontinuerliga undersökningar, i de fall arbetsgivaren inte har möjlighet.
Du ska också göra en berganalys av bergspänningar i samband med undersökning och riskbedömning, vid bergarbete under jord. Djupare ned i berget ökar spänningsfälten och berganalyserna visar på vilka åtgärder som krävs.
Länk Fördjupande information om Geologiska undersökningar -
Du som arbetsgivare ska se till att samtliga arbetstagare kan ha regelbunden kontakt med andra eller annan kommunikationsmöjlighet under arbetet. Det är särskilt viktigt under jord, och därför behöver du planera tidigt för hur det ska genomföras och fungera både praktiskt och tekniskt.
Arbetstagarna ska till exempel kunna- sända och uppfatta eventuella larm vid sprängning eller brand
- ta emot aktuell information som kan beröra deras arbetsmiljö under arbetspasset, som till exempel
- tid och plats för sprängarbeten
- identifierade riskområden
- avstängda områden
- hur de ska agera vid tekniska problem
- vart utrymningsvägarna finns.
Kravet på kontakt kan normalt anses vara uppfyllt om arbetstagare kan träffa varandra vid rast och däremellan får besök av en arbetsledare eller någon annan person. Vid krävande arbetsförhållanden kan tätare kontakt behövas.
På gemensamma arbetsställen kan det ingå i samordningsansvaret eller i Bas-U:s uppgifter, när kommunikation inte kan ordnas av den enskilda arbetsgivaren. -
Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagare kan utrymma vid en olyckshändelse. Du ska se till att
- det finns utrymningslarm vid varje arbetsställe
- det finns två av varandra oberoende säkra utrymningsvägar vid arbete under jord
- nödställda personer kan undsättas på ett säkert sätt.
Mer om utrymning och undsättning går att läsa om på sidan om utrymning.
LÄNK till fördjupning om utrymning -
Vägbanor utgörs ofta av bergmaterial. Eftersom tungt lastade fordon och maskiner sliter snabbt på underlaget, skapas risker på grund av damm och av att vägbanorna får lägre standard.
Det är bra att samordna arbetet med att planera och underhålla vägbanor, eftersom det ofta är flera verksamma som använder vägbanorna. Här är exempel på åtgärder:-
Planera vem som ska underhålla och se över vägbanorna samt på vilket sätt.
-
Se till att vägbanorna håller god standard så att de är så jämna som möjligt för att minska den fysiska belastningen på fordonsoperatörerna.
-
Ta med särskilda vänd- och mötesplatser samt utrymme för fotgängare i beräkningen, redan när vägarna planeras och projekteras.
-
Planera in tidigt i processen tillfälliga tillträdesvägar för till exempel borraggregatet som ska ta sig till borrarbetsplatsen.
-
Se till att det finns lämpliga skydd så att ingen störtar ner i schakt eller välter i diken. Skydd kan vara avbärare av betong eller barriärelement, skyddsvallar av bergmaterial, lösa stenblock av tillräcklig storlek eller räcken.
-
-
Trafikregler för att främja trafiksäkerheten vid berg- och gruvarbetet kan till exempel vara
- hastighetsbegränsning
- hastighetsbegränsning intill gångbana
- regler för samtidig gång- och fordonstrafik
- förbud för gångtrafik eller särskild gångbana för fotgängare
- regler för fjärrstyrning av fordon som avspärrning och markering
- siktförhållanden och belysning
- var och hur parkering görs på ett säkert sätt.
Parkeringsreglerna bör se till att brandbelastningen blir minimal vid parkering under jord och vid till exempel verkstäder eller raststugor. Sådana regler kan till exempel vara att
- ange ett minsta avstånd mellan parkerade fordon
- ta fram regler för tomgångskörning
- inte blockera utrymningsvägar
- bestämma hur arbetstagare ska parkera om underlaget lutar starkt
- ha rutiner för att vara redo om det skulle krävas snabb avfärd.
-
Det finns risker med att tippa bergmaterial direkt vid en tippslänt. Se därför till att det finns en barriär som hindrar backande fordon att köra för nära och ut för tippkanten, samt god belysning vid tippens kant eller schaktmynningen.
Riskerna kan också minskas genom att själva tippningen sker en bit ifrån tippkanten och att en annan maskin därefter schaktar ned tippmassorna över tippkanten. -
Säkerställ att det finns en väl fungerande ventilation med huvudfläktar som distribuerar frisk luft från markytan till arbetsställen som är under jord. Om arbetsstället använder styrd ventilation är det väsentligt att det finns en indikering som visar att fläktarna är i drift.
För att säkerställa bra luftkvalitet kan du tänka på att
-
ventilationen ska vara planerad, dimensionerad så att den fungerar efter det aktuella bergutrymmet och det arbete som ska utföras
-
dimensionera ventilationen utifrån de olika luftföroreningar som ni förväntar er kan uppstå som radon, motoravgaser, spränggaser och damm
-
placera ventilation och fläktledningen med friskluft så nära stuffen som det är praktiskt möjligt vid tunnel och ortdrivning
-
det vid kall väderlek kan vara nödvändigt att förvärma tilluften till underjordsanläggningen.
-
-
Halten av föroreningar i luften bör vara väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena. Här är exempel på åtgärder:
-
Ta fram rutiner för att dagligen kontrollera luftkvaliteten.
-
Kontrollera att lufttuberna är hela och inte längre än 50 meter från stuffen.
-
Rengör om möjligt orter och schakt som leder friskluft.
-
Gör regelbundna mätningar för att kontrollera ventilationssystemets effektivitet.
-
Fukta lossprängt eller brutet bergmaterial vid transport eller lastning, för att minska stendammspartiklar i luften.
Om arbete och verksamheter förekommer ovan jord kan det under vintersäsongen bli problem med frysning av bergmaterial. I krossningsarbete där många olika verksamheter är inblandade behöver stendammet åtgärdas så nära källan som möjligt, alltså där det alstras.
-
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbetenSenast uppdaterad 2024-12-06