Läkemedel som är reproduktionsstörande kan påverka mäns och kvinnors förmåga att få barn.

Du som arbetsgivare ska därför informera både manliga och kvinnliga arbetstagare som kan exponeras för läkemedel som kan ha skadlig inverkan på fertilitet om de risker som exponeringen kan innebära.

Reproduktionsstörande läkemedel kan även påverka fostret eller barnet som ammas. Genom att vidta rätt åtgärder, hålla exponeringen så låg som möjligt och vid behov anpassa arbetsuppgifterna kan gravida och ammande ofta fortsätta arbeta.

Så snart en arbetstagare har berättat för dig om sin graviditet ska du göra en individuell riskbedömning. Du ska även göra det för arbetstagare som ammar eller nyligen har fött barn.

Graviditet och amning

Det är olämpligt att arbetstagare som visat överkänslighet för en substans på nytt exponeras för denna, eftersom upprepad exponering tenderar att förvärra sjukdomen.

Man kan också få en svårare allergisk reaktion, även om det är ovanligt. Den kan vara livshotande och kallas för allergisk chock eller anafylaxi.

Det är därför viktigt att du som arbetsgivare informerar om riskerna så att arbetstagare som har visat tecken på överkänslighet vet om riskerna och kan meddela dig att de är överkänsliga.

Filterbyte i säkerhetsbänk samt service, reparation och rengöring av säkerhetsbänk utgör en särskild risk för exponering eftersom vissa läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa kan förekomma i gasfas.

Du som utför dessa arbeten måste använda anpassad personlig skyddsutrustning inklusive andningsskydd med gas- och partikelfilter om inte tillräcklig säkerhet kan uppnås på annat sätt.

Din arbetsgivare ansvarar för att du får tillgång till rätt personlig skyddsutrustning.

Läkemedelsrester och material som är förorenade med läkemedel är avfall som behöver hanteras rätt. Exempel på sådant avfall är

• rester och spill av läkemedel
• textilier som lakan och handdukar
• skyddskläder som rockar, handskar och skoöverdrag
• filter och kanaldelar från ventilationssystem
• kroppsvätskor och utsöndringar som blod, urin, avföring, kräkningar och svett från en behandlad patient
• material såsom kanyler, lakan, blöjor och handskar som är förorenade med läkemedel.

Placera avfall omgående i en lämplig behållare som är märkt så att det framgår vad den innehåller. Behållaren ska hållas sluten.

En lämplig behållare för avfall som sprutor och ampuller kan vara en liten vattentät behållare med lock som ska vara märkt med skärande och stickande avfall. Lägg behållaren i en plastpåse när den är full och förslut tätt.

Gastäta förpackningar är lämpliga för förorenade filter och kanaldelar. Handskar, ärmskydd och eller liknande material är bra att lägga i plastpåsar i en större behållare.

För cytostatika och cytotoxiska läkemedel finns ytterligare krav för hantering av avfall:

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel

Det är viktigt att känna till att blod, urin, avföring, kräkningar och svett kan innehålla läkemedelsrester upp till 7–14 dagar efter avslutad behandling.

Du ska ta fram skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner. Instruktionerna ska finnas där arbetet sker och vara anpassade till det arbete som utförs. Instruktioner ska till exempel finnas för arbetstagare som arbetar med

• hälso- och sjukvård
• hemsjukvård och hemtjänst
• städning av lokaler och rengöring av utrustning
• service och underhåll av säkerhetsbänkar och ventilation system
• hantering och transport av avfall.

I vårdhandboken och EU:s vägledning "Guidance for the safe management of hazardous medicinal products at work", finns detaljerad information om hur läkemedel som kan orsaka ohälsa kan hanteras.

Vårdhandbokens webbplats

EU:s vägledning Guidance for the safe management of hazardous medicinal products at work, European Agency for Safety and Health at Works webbplats

Du ska se till att arbetstagare som exponeras för läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa har kunskaper om riskerna vid hantering och hur de kan undvikas.

För beredning och administrering av läkemedel med cytotoxisk effekt finns krav på särskild utbildning.

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel

Spill och läckage ska omedelbart tas om hand så att både arbetstagare och omgivningen skyddas från exponering och vidare spridning av läkemedlet.

Rätt skyddsutrustning ska användas. Vid större spill och läckage kan kraftigare handskar, ögonskydd och andningsskydd behövas.

Det bör finnas en spillbox i nära anslutning till platser där det finns risk för spill och läckage.

Det är lämpligt att spillboxen innehåller:

• instruktioner om hur den som arbetar ska omhänderta spill och läckage
• personlig skyddsutrustning
• absorberande material för att ta hand om spill och läckage.

Material som är förorenat med läkemedel ska hanteras som läkemedelsavfall.

Du som arbetsgivare måste också se till att det finns ett system för att skriftligt rapportera incidenter med spill och läckage.

Personlig skyddsutrustning ska finnas där arbetstagare arbetar och bara användas där. Det är viktigt för att förhindra att läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa sprids till andra lokaler.

Skyddskläder och skyddshandskar ska alltid användas vid risk för exponering av läkemedel. Här är riktlinjer som du som arbetsgivare ska förhålla dig till när du väljer vilken personlig skyddsutrustning som arbetstagarna ska ha:

• Skyddsrock bör alltid användas. Den bör ha hel front och lång ärm med mudd.
• Skyddshandskar ska alltid användas när det finns risk att komma i kontakt med läkemedlet. De bör kunna dras över skyddsrockens mudd. Handskarna bör bytas ofta och alltid vid övergång till annat arbete. Normalt ska de inte användas mer än 30 minuter. Byt handskar omedelbart vid punktering eller kontakt med spill. Det kan finnas behov av att använda dubbla handskar.
• Ögonskydd ska användas där det finns risk för stänk. Skyddet kan vara i form av korgglasögon, visir eller glasögon med sidoskydd.
• Andningsskydd ska användas där det finns risk för att andas in läkemedlen.

Vid hantering av inhalationsläkemedel bör arbetstagarna tvätta eller kassera skyddsutrustningen efter varje användningstillfälle.

Skyddsutrustning som arbetstagare har använt vid hantering av läkemedel som kan orsaka överkänslighet bör inte användas vid hantering av andra läkemedel, eftersom risken för kontaminering är stor.

Du kan få ytterligare vägledning i valet av personlig skyddsutrustning på ämnessidorna om personlig skyddsutrustning.

Personlig skyddsutrustning

Se till att beredning av läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa görs i en lokal som är särskilt avsedd och inredd för ändamålet. Det är viktigt att lokalen är utformad så att den är lätt att rengöra.

Rengör arbetsytorna med sterilt vatten och desinfektionsmedel efter varje beredningstillfälle.

För att underlätta rengöring är det lämpligt att ha ett absorberande underlägg med plastbelagd undersida på beredningsplatsen. Det bör slängas efter varje beredningstillfälle. Underlägget får inte hindra säkerhetsbänkens funktion.

Välj en lämplig läkemedelsform och utformning av förpackning som minskar exponeringen för hälsofarliga läkemedel.

Hantering av injektions- och infusionsvätskor, salvor och pulver medför i allmänhet större risker än hantering av tabletter, kapslar eller granulat.

Att dela eller krossa tabletter och tömma kapslar ökar risken för att andas in damm. Även läkemedel som vid hantering bildar aerosoler ökar risken för inandning.

Tänk på läkemedelsform och förpackning redan vid riskbedömningen och se till att införa lämpliga åtgärder som minskar riskerna vid administrering.

Exempelvis kan riskerna för skadlig exponering vid injektioner eller infusioner minska om slutna injektions- och infusionssystem används. Kopplingar med luer-lock ökar säkerheten ytterligare.

En säkerhetsbänk som tillhör lägst klass II skyddar i regel mot exponering. När det inte finns krav på steril beredning kan istället punktutsug användas i vissa fall.

Det är bra om en säkerhetsbänk som används vid beredning av läkemedel som kan orsaka överkänslighet endast används för den typen av läkemedel. Det minskar risken för att läkemedlet sprids.

Om säkerhetsbänken ändå används vid beredning av andra typer av läkemedel är det viktigt att du som arbetsgivare upprättar instruktioner som gör att exponeringsrisken minskar.

Det är exempelvis lämpligt att öka ventilationen till full styrka 30 minuter innan användning och sätta den på halvfart först 30 minuter efter avslutad beredning. Det är också viktigt med noggrann rengöring.

För cytostatika och cytotoxiska läkemedel finns ytterligare regler. För att uppnå en hög skyddsnivå kan du som arbetsgivare tillämpa dessa regler även på läkemedel som kan orsaka överkänslighet.

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel