Analysera och följ upp mätresultatet

Efter att en mätning av luftföroreningar har genomförts ska resultatet analyseras och redovisas i en mätrapport. Arbetsgivaren måste omedelbart se till att minimera luftföroreningarna om en mätning visar att ett hygieniskt gränsvärde har överskridits.

När mätningar av luftföroreningar har genomförts och det är dags att analysera om exponeringen är godtagbar, ska du som arbetsgivare ta hänsyn bland annat till följande:

  • Hur uppmätta halter ligger i förhållande till respektive hygieniska gränsvärde.
  • Om exponeringarna som mätts upp för olika ämnen ska räknas samman.
  • Om kemiska ämnen i inandningsluften som inte har gränsvärden kan öka hälsorisken.
  • Hur fysiskt påfrestande arbetet är.
  • Att vissa ämnen kan tas upp genom huden.
  • Om mätningen representerar det arbete som bedöms.

Olika luftföroreningar kan förstärka varandras effekter

När en arbetstagare utsätts för flera olika luftföroreningar samtidigt, kan samverkande effekter uppstå. Det gäller för ämnen med samma verkningsmekanism. Ämnena förstärker då varandras effekter, och man säger att de har en synergistisk effekt. Det innebär att den faktiska effekten blir större än summan av effekterna av de enskilda ämnena.

För ämnen med samverkande effekt ska deras sammanlagda påverkan bedömas. Det görs genom att beräkna additiv hygienisk effekt (HE).

Nervskadande effekt

Lösningsmedlen n-hexan och metyletylketon (MEK) i kombination förstärker den nervskadande effekten.

Effekt på balanssinnet

Lösningsmedlen styren och trikloretylen har i djurförsök gett en förstärkt effekt på balanssinnet.

Effekt på nedbrytning av alkohol

Den som är exponerad för trikloretylen får en långsammare nedbrytning av alkohol och kan då bli extra känslig för alkohol.

Ökad risk för hudallergi

Hudavfettande ämnen, som lösningsmedel och tensider, ökar upptaget genom huden och därmed mottagligheten för ämnen som kan ge hudallergier.

Ökad risk för cancer

Tobaksrökning är en faktor som kan ha en allmänt förstärkande effekt på inverkan av många ämnen. Rökning uppvisar i några fall en uttalad synergism med andra arbetsmiljöfaktorer, till exempel asbestdamm och radon. Detta ökar risken för cancer.

Den additiva hygieniska effekten beräknas genom att man summerar kvoterna mellan den uppmätta halten för varje ämne och dess hygieniska gränsvärde. Den sammanlagda additiva hygieniska effekten (HE) kan sammanfattas i följande formel:

BILD/FORMEL

där C1, C2, C3 och så vidare är uppmätta halter för ämnena 1, 2, 3 och så vidare och G1, G2, G3 och så vidare är gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet. Exponeringen anses godtagbar om den hygieniska effekten är högst 1.

Exempel på beräkning av hygienisk effekt

Vid samtidig exponering för två lösningsmedel A och B

  • där exponering för lösningsmedel A är 52 ppm och nivågränsvärdet är 70 ppm, och
  • där exponering för lösningsmedel B är 14 ppm och nivågränsvärdet är 20 ppm

blir den sammanlagda additiva hygieniska effekten

BILD/FORMEL

Eftersom den hygieniska effekten blir över 1 i detta exempel så överskrids gränsvärdenivån och arbetsgivaren behöver vidta åtgärder.

Fysiskt tungt arbete ökar exponeringen

Upptaget av luftföroreningar i kroppen påverkas av tungt arbete. Vid tungt arbete är det lätt att bli andfådd och då ökar andningsfrekvensen och lungventilationen, vilket ger en ökad personlig exponering.

Gränsvärdena gäller vid medeltungt arbete. Vid tyngre arbete är det därför viktigt att marginalen till gränsvärdena är större.

Tabellen visar andningsfrekvensen vid olika arbetsbelastningar. Ju högre andningsfrekvens, desto större exponering.

Andningsfrekvens vid olika arbetsbelastningar

Typ av arbete

Andningsfrekvens (l/min)

Aktivitet

Sittande arbete

15

Kontorsarbete, bilkörning, avsyningsarbete

Lätt arbete

15–25

Lätt verkstadsarbete, truckkörning, promenad

Medeltungt arbete

25–40

Tungt verkstadsarbete, tungt sjukvårdsarbete, byggnadsarbete, snabb promenad

Tungt arbete

40–50

Tungt byggnadsarbete, manuellt anläggningsarbete, lantbruksarbete, långsam löpning

Mycket tungt arbete 

> 50

Stuveriarbete, rökdykning, manuellt skogsarbete, klättring i mast, löpning

Redovisa mätresultatet i en mätrapport

Efter provtagning och analys ska mätresultatet redovisas i en mätrapport. De uppgifter som ska redovisas i mätrapporten finns angivna i bilaga 2 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.

För att exponeringen för luftföroreningar ska gå att bedöma är det viktigt att mätrapporten beskriver förhållandena vid mättillfället och anger avvikelser från det normala.

LÄNK Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, bilaga 2

Åtgärder när gränsvärdena överskrids

Om en mätning eller bedömning visar att ett hygieniskt gränsvärde har överskridits måste arbetsgivaren omedelbart se till att minimera luftföroreningarna.

Bestämmelser om vilka åtgärder som ska övervägas finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, i kapitel 7 om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.

LÄNK Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, kapitel 7

Upprepa mätningen efter tre månader

För att säkerställa att en åtgärd har haft den avsedda effekten att minska halten av luftföroreningar, är det viktigt att göra en ny exponeringsmätning senast tre månader efter att åtgärden infördes. Detta behöver inte göras om det inte är uppenbart onödigt.

Senast uppdaterad 2024-10-01

Information som börjar gälla 2025-01-01.