Gränsvärden för luftvägsexponering
Luftföroreningar förekommer på många arbetsplatser. Det är viktigt att hålla alla luftföroreningar på så låg nivå som möjligt för att arbetstagarna inte ska bli sjuka. Det är arbetsgivaren som ansvarar för luftkvaliteten på arbetsplatsen och som ska bedöma om den är godtagbar.
För att veta vilka nivåer av luftföroreningar som är acceptabla på en arbetsplats finns det luftgränsvärden. De svenska gränsvärdena är oftast hälsobaserade. Det betyder att en exponering under gränsvärdet inte skapar ohälsa. Men det går inte alltid att dra en skarp gräns mellan en skadlig och en inte skadlig nivå av ett ämne. Det gäller främst vissa cancerframkallande ämnen. De hygieniska gränsvärdena för dessa ämnen är en sammanvägd bedömning av hälsoriskerna och vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt att göra på en arbetsplats.
Vissa ämnen i gränsvärdeslistan har egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till när man bedömer luftvägsexponeringen. Sådana egenskaper kan vara att ämnet lätt tas upp genom huden, är cancerframkallande eller kan påverka hörseln.
Hygieniska gränsvärden anger den högsta tillåtna halten
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön finns det gränsvärden för cirka 500 ämnen och ämnesgrupper. Ett gränsvärde är den högsta tillåtna halten av ett ämne i luften på en arbetsplats. Dessa gränsvärden kallas också för hygieniska gränsvärden. Hygieniska gränsvärden delas in i två grupper: nivågränsvärden och korttidsgränsvärden.
Alla gränsvärden är samlade i en tabell som kallas gränsvärdeslistan och som finns i bilaga 1 till föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.
Gränsvärdeslistan för luftföroreningar
Nivågränsvärdet anger högsta tillåtna exponering under åtta timmar
Nivågränsvärden är de värden som man vanligen menar när man talar om hygieniska gränsvärden. Nivågränsvärden är de värden som gäller för ett arbetspass på åtta timmar. Ett nivågränsvärde är bindande och får inte överskridas
Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd exponeras för högre halter av en luftförorening på grund av kortare exponeringstid.
Korttidsgränsvärdet används för snabbverkande ämnen
Korttidsgränsvärden används för ämnen som är snabbverkande eller på annat sätt speciellt farliga redan under en kortvarig exponering. Mätperioden för sådana ämnen är normalt 15 minuter. I några fall är mätperioden fem minuter och i ett fall en minut. Vilken mätperiod som gäller framgår i noterna i gränsvärdeslistan.
- Exponering motsvarande ett 15 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme.
- Exponering motsvarande ett 5 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma mer än en gång per 20 minuter.
Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande
Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande. Bindande gränsvärden får inte överskridas. Vägledande korttidsgränsvärden är märkta med V i gränsvärdeslistan och ska användas vid riskbedömningen.
Arbetsgivaren ansvarar för riskerna med luftföroreningar på arbetsplatsen
Som arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna med luftföroreningar som finns på arbetsplatsen, precis som du har ansvar för all arbetsmiljö. Du ska känna till arbetsmiljölagen och övriga arbetsmiljöregler.
Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö
Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.
Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet
Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.
LÄNK Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön
Senast uppdaterad 2024-10-03