Motverka att arbetstiden leder till ohälsa
Långa arbetspass, långa arbetsveckor och skiftarbete kan innebära en risk för ohälsa. Arbetsgivaren ska hitta sätt att motverka riskerna för ohälsa.
Långa arbetspass på 10 timmar och mer, långa arbetsveckor på 50 timmar och mer, samt nattarbete och skiftarbete medför risker för ohälsa. Det kan leda till sömnstörningar, depression, mag- och tarmbesvär, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Dessa hälsotillstånd kan vara en följd av bristande återhämtning och rubbad dygnsrytm.
Om det förekommer oplanerade långa arbetspass eller arbetsveckor kan det vara ett tecken på en obalans mellan krav och resurser. Då behöver arbetsbelastningen ses över.
Så kan du motverka risker kopplade till arbetstiden
Du som arbetsgivare måste veta hur arbetstiden i realiteten är förlagd för arbetstagarna i verksamheten för att kunna bedöma om det kan leda till ohälsa. Det räcker inte att bara utgå från ett planerat schema.
- Om det förekommer långa arbetspass behöver du som arbetsgivare riskbedöma och vidta motverkande åtgärder. Det kan handla om att minska kraven på de långa arbetspassen.
- Om det finns möjlighet att utföra arbete på olika tider och platser eller finns förväntningar på att vara ständigt nåbar (till exempel via e-post eller telefon), kan det i praktiken innebära långa arbetspass och arbetsveckor.
- Delade arbetspass (det vill säga att arbetsdagen delas upp i flera arbetspass med ledig tid emellan) kan innebära en risk. Framför allt om det i praktiken innebär långa arbetspass (mer än 10 timmar) eller att det leder till långa arbetsveckor (mer än 50 timmar). Ett exempel är om arbetstagaren tvingas stanna på arbetsplatsen under perioden mellan passen och inte kan få återhämtning.
Exempel på motverkande åtgärder för att minska riskerna med arbetstiden är att
- ändra bemanningen
- flytta arbetsuppgifter från natt till dag
- lägga till fler raster.
Arbetsgivaren ansvarar för riskerna med arbetstiden
Det är du som arbetsgivare som ska motverka att arbetstiden leder till ohälsa, även om arbetstidslagen anger hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha. Arbetsmarknadens parter kan dock komma överens om avtal som rör arbetstiderna, men arbetsgivaren ska även då bedöma om det finns hälsorisker med arbetstiderna. Om det finns risker ska arbetsgivaren vidta motverkande åtgärder för att förhindra att arbetstiderna leder till ohälsa.
LÄNK till kapitel: Kap. 2 Organisering och social arbetsmiljö i Planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:2)
Senast uppdaterad 2024-09-26