Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
Ohälsosam arbetsbelastning kan få allvarliga konsekvenser för arbetstagarnas hälsa. Forskning visar att ohälsosam arbetsbelastning kan leda till exempelvis hjärtproblem, stroke, depression, utmattningssyndrom och i förlängningen en för tidig död.
När uppstår ohälsosam arbetsbelastning?
Ohälsosam arbetsbelastning uppstår i allmänhet i tre olika situationer.
- Det är en obalans mellan de krav som ställs på arbetstagarna och de resurser som står till deras förfogande. Det kan exempelvis vara för många eller svåra arbetsuppgifter som ska utföras på alltför kort tid, eller av för liten personalstyrka utan rätt kunskap.
- Det är oklart vad som gäller. Om det är oklart för arbetstagarna vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilka de förväntade resultaten är och vilket arbetssätt som gäller innebär det en risk. Det kan leda till att arbetsuppgifter görs på ett riskfyllt sätt eller att arbetstagarna har olika uppfattning om hur arbetsuppgifterna ska utföras, vilket även kan leda till samarbetsproblem och konflikter.
- Det förekommer starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter eller situationer. Det kan till exempel handla om att bemöta människor i utsatta situationer eller fatta beslut som kan innebära stora konsekvenser för andra.
Gör så här för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning
Det är viktigt att ta reda på vad som kan orsaka en ohälsosam arbetsbelastning för att kunna vidta rätt åtgärder. Här beskriver vi tre områden som behöver undersökas.
Skapa balans mellan krav och resurser
Undersök vilka krav och resurser som finns i arbetet. Ta med variationer i verksamheten, exempelvis arbetstoppar, säsongsarbete och terminsarbete. Bedöm om resurserna är tillräckliga för att balansera kraven. Resurser kan exempelvis vara arbetsutrustning, tillräcklig bemanning, kunskap och erfarenhet.
Flera faktorer påverkar kraven i arbetet.
- Mängden arbetsuppgifter som ska utföras.
- Hur snabbt arbetsuppgifterna ska utföras.
- Arbetsuppgifternas svårighetsgrad.
- Om många uppgifter måste hanteras samtidigt.
- Återkommande störningar och avbrott i koncentrationskrävande uppgifter.
Obalans mellan krav och resurser kan inte åtgärdas genom ständiga omprioriteringar eller genom att hänvisa till återhämtning mellan arbetspassen. Det behövs åtgärder som innebär att kraven minskar eller att resurserna ökar.
Gör klart vad som gäller
Klargör innehållet i arbetet tillsammans med arbetstagarna så att de inte utför arbetet på ett sätt som inte är anpassat till resurserna. Om arbetsuppgifterna är oklara kan det leda till att var och en tolkar arbetsuppgifterna på sitt sätt, vilket kan innebära en risk för ohälsosam arbetsbelastning, konflikter mellan arbetstagarna och i förlängningen kränkande särbehandling.
Det är inte alltid chefen som vet hur arbetet bäst ska utföras, men genom dialog går det att komma fram till vad som är rimligt. Se till att arbetstagarna känner till:
- Vilka arbetsuppgifter de ska utföra.
- Vilket resultat som ska uppnås med arbetet.
- Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på, och i så fall vilka.
- Vilka arbetsuppgifter de ska prioritera vid oförutsägbara arbetstoppar när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras.
- Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd att utföra arbetet.
- Vilka befogenheter de själva har över vad och hur de ska utföra sina arbetsuppgifter.
Var uppmärksam på att behov av att prioritera arbetsuppgifter kan vara ett tecken på obalans mellan krav och resurser.
Ge stöd i starkt psykiskt påfrestande arbetssituationer
Uppmärksamma om det förekommer arbetsuppgifter som är starkt psykiskt påfrestande. I många yrken ingår det att möta människor som är utsatta eller att fatta beslut som kan innebära stora konsekvenser för andra.
Några exempel på starkt psykiskt påfrestande arbetssituationer är när socialsekreterare ska tvångsomhänderta barn under särskilt svåra omständigheter, när räddningspersonal ska hantera särskilt traumatiska situationer eller när chefer tvingas säga upp en nära arbetskamrat.
Om det förekommer starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter eller situationer som inte kan hanteras utifrån tidigare erfarenheter och yrkeskunskap, ska arbetsgivaren motverka att de leder till ohälsa. Exempel på åtgärder kan vara professionell handledning, utbildning eller stöd.
Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning
Det är viktigt att arbetsgivaren är aktiv och så snart det är möjligt vidtar åtgärder för att öka resurserna eller minska kraven i arbetet vid risk för ohälsosam arbetsbelastning.
Läs mer om hur du som arbetsgivare kan arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön:
Arbeta så här med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
LÄNK till kapitel: 2 kap. Organisatorisk och social arbetsmiljö i Planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:2)
Senast uppdaterad 2024-09-24