Förebyggande arbete för att minska vibrationer

Vibrationer kan vara ett problem på många arbetsplatser. Du som arbetsgivare bör arbeta systematiskt för att minska arbetstagarnas exponering för vibrationer och därmed förebygga skador.

Börja vid källan – utvärdera arbetsutrustningen

Det effektivaste sättet att minska vibrationerna är att minska dem ”vid källan”, det vill säga arbetsutrustningen. Som arbetsgivare ska du därför följa den tekniska utvecklingen och välja arbetsutrustningen som både klarar det jobb som ska utföras och uppfyller säkerhetskraven. På så sätt minskar du skaderiskerna och skyddar arbetstagarna mot farliga exponeringar.

Du kan ta hjälp av den här checklistan för att utvärdera arbetsutrustningen:

  • Är arbetsutrustningen lämpad för arbetsuppgiften?
  • Varnar tillverkaren för vissa risker i samband med användningen?
  • Hur mycket vibrerar arbetsutrustningen?
  • Jämför olika arbetsutrustningar från olika tillverkare, om de klarar av arbetsuppgiften på samma tid men med lägre vibrationsnivåer.
  • Använder du de tillbehör som tillverkaren rekommenderar?
  • Har du justerat inställningarna, så att arbetsutrustningen fungerar på rätt sätt för den arbetstagare som använder den?

Ett systematiskt arbete i fyra steg

Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.

Här följer exempel på ett förebyggande arbete i fyra steg, enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete:

  • undersökning
  • riskbedömning
  • åtgärder
  • kontroll.

1. Undersök arbetsförhållandena och planera arbetet

Genom att planera och organisera arbetet kan du minska vibrationsexponeringen. Du ska också sträva efter att ha arbetsutrustning med lågt vibrationsvärde, som klarar jobbet lika bra som motsvarande utrustning med högre vibrationsvärde.

Det första steget är att undersöka exponeringen för vibrationer på arbetsplatsen. Du kan till exempel utgå från dessa frågor:

  • Vilka är arbetsuppgifterna där vibrationer förekommer?
  • Vilka delmoment ingår i arbetsuppgifterna?
  • Vilka arbetstagare är exponerade för vibrationer?
  • Hur ofta och hur länge utsätts arbetstagaren för vibrationer?
  • Förekommer det stötar?
  • Har någon arbetstagare rapporterat besvär relaterade till vibrationer?

Hur utförligt du gör undersökningen beror på hur stora riskerna är. Se till att ta hänsyn till alla risker som kan kopplas till vibrationer och att ta reda på vad som orsakar vibrationerna, vad som är ”källan” till exponeringen.

Arbetsförhållanden vid helkroppsvibrationer

Se till att undvika de stötigaste underlagen när fordonet eller mobila maskinen körs. Minimera även exponeringen för hög ergonomisk belastning, till exempel tunga manuella lyft och att arbetstagaren sitter länge i samma arbetsställning.

Ställ in förarstolen efter förarens vikt så att vibrationsdämpningen fungerar som den ska. Tänk också på att förarhytten bör ha en god ergonomi, och följ tillverkarens rekommendationer.

Tips! Genom att planera vägvalet och undvika de sämsta partierna i underlaget kan du minska stötarna betydligt. Du kan också införa en rutin för att regelbundet plana ut underlaget och begränsa körhastigheten, främst när maskinen eller fordonet körs utan last.

Frågor att ställa vid undersökningen

Här är exempel på frågor som du kan ställa för att undersöka arbetsförhållandena:

  • Framförs fordon och mobila maskiner på ojämna underlag, till exempel över vägbulor eller i terräng?
  • Körs fordon eller används vibrerande maskiner dagligen och då under större delen av dagen?
  • Körs fordon och mobila maskiner på underlag som de inte är avsedda för?
  • Är körbanan dåligt underhållen?
  • Förekommer upprepade stötar?
  • Förekommer dåliga arbetsställningar eller manuell hantering?
  • Är rätt vikt inställd, så att sätesdämpningen fungerar på rätt sätt?
  • Varnar tillverkaren eller leverantören av arbetsutrustningen för helkroppsvibrationer?
  • Har de anställda rapporterat besvär i ländryggen eller andra kroppsdelar?
  • Kan arbetsuppgifterna utföras på ett annat sätt, så att ergonomin blir bättre och arbetsställningen mer gynnsam?

Resultatet av undersökningen ska du använda när du beräknar värdet av den totala vibrationsexponeringen, för varje enskild anställd (eller grupp av anställda som har samma arbetsuppgift) som utsätts för helkroppsvibrationer.

Detta leder dig till steg 2, att bedöma riskerna med vibrationer.

Arbetsförhållanden vid hand- och armvibrationer

Vibrationens storlek har en större påverkan på människan än exponeringstiden. Välj därför handhållna maskiner med inbyggd vibrationsdämpning eller isolerade handtag, när du köper nya maskiner eller när du byter ut dina gamla.

Följ alltid tillverkarens rekommendationer om avsedd användning, tillbehör och serviceintervall. Det kan vara kostsammare, om ens möjligt, att behöva konstruera om maskinen eller omorganisera arbetet senare.

Bilning av betonggolv är ett exempel på riskfyllt arbete med både höga vibrationer och långa exponeringstider. Om det är möjligt bör du använda fjärrstyrda bilningsrobotar eller liknande. Ett annat alternativ är att ersätta bilningen med sågning och borrning. Det allra bästa är att begränsa de arbetsmoment som innebär onödig exponering för vibrationer. Gör gärna korrekta ritningar för håltagning redan vid projektering av byggnads- och anläggningsarbeten.

Frågor att ställa vid undersökningen

Här är exempel på frågor som du kan ställa för att undersöka arbetsförhållandena:

  • Används roterande handhållna maskiner eller verktyg?
  • Används slående handhållna maskiner eller verktyg?
  • Varnar tillverkaren eller leverantören för vibrationer i de handhållna maskinerna eller verktygen?
  • Används arbetsutrustningen enligt tillverkarens rekommendationer?
  • Har någon anställd rapporterat symtom på besvär i händerna, till exempel stickningar eller domningar efter användning?
  • Finns det bättre arbetsutrustning som ger lägre vibrationsexponering?
  • Kan arbetsuppgifterna utföras på ett annat sätt, så att ergonomin blir bättre och arbetsställningen mer gynnsam?

Resultatet av undersökningen ska du använda när du beräknar värdet av den totala vibrationsexponeringen, för varje enskild anställd (eller grupp av anställda som har samma arbetsuppgift) som utsätts för hand- och armvibrationer.

Detta leder dig till steg 2, att bedöma riskerna med vibrationer.

2. Bedöm riskerna och beräkna vibrationsexponeringen

En måttstock på risken för skada är hur stark och hur långvarig den totala vibrationsexponeringen, A(8)-värdet, är under arbetsdagen. För att kunna beräkna A(8)-värdet behöver du använda informationen du har fått från undersökningen i steg 1. Du behöver också ta reda på vibrationsvärdet från arbetsutrustningen för varje specifikt arbetsmoment som du har undersökt.

Riskbedömning av vibrationer 

Ditt beräknade A(8)-värde ska du föra in i riskbedömningen och jämföra med exponeringsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2023:10) om risker i arbetsmiljön, avd. II, 3 kap. Dokumentera och spara riskbedömningen för att kunna använda den senare.

Du ska regelbundet uppdatera undersökningen av arbetsförhållandena och bedömningen av riskerna. Det är särskilt viktigt när det har gjorts förändringar i verksamheten eller när resultat från medicinska kontroller och andra undersökningar visar att det behövs.

När du är klar med riskbedömningen och känner till de största riskerna med vibrationsexponering, är det dags för steg 3 i det förebyggande arbetet.

3. Åtgärda riskerna för vibrationer och gör en handlingsplan

Efter undersökningen av arbetsförhållandena och bedömningen av riskerna ska du genomföra de åtgärder som behövs. Det kan finnas skäl att prioritera bland åtgärderna så att de allvarligare riskerna åtgärdas först.

De åtgärder som du inte kan genomföra omedelbart ska du anteckna i en handlingsplan. Handlingsplanen ska beskriva vad som ska göras, av vem och när det ska vara klart.

Här följer två exempel på en prioriteringsordning, enligt det vi kallar för åtgärdstrappan.

Åtgärder vid helkroppsvibrationer

1. Ta bort eller minimera källan:

  • Kan du som förare utföra arbetet säkert och effektivt utan att använda fordon eller mobila maskiner?
  • Kan du ändra vägvalet för att undvika stötar?
  • Kan du undvika att köra för länge på tomgång?
  • Anpassar du hastigheten efter underlaget? Ett sämre underlag kräver att du sänker hastigheten för att minimera stötarnas inverkan på skaderisken.

Följ de instruktioner som finns för arbetsutrustningen.

2. Utvärdera ergonomin:

  • Har arbetsutrustningen en ergonomiskt utformad förarhytt, bra display och reglage, och dämpade säten som kan ställas in efter förarens vikt?
  • Är det rätt typ av däck med rätt tryck i för den terräng eller underlag som arbetsutrustningen kommer att köras i?
  • Kan du som förare jobba i en bra arbetsställning?

3. Se över arbetets organisering:

  • Har du informerat alla om riskerna med vibrationer från arbetsutrustningen
  • Behöver du införa flera raster eller vilopauser utanför maskinen eller fordonet?
  • Har du som arbetsgivare erbjudit arbetskläder som skyddar föraren mot fukt och kyla?

Det finns arbetskläder som är CE-märkta mot kyla och mot regn.

LÄNK till sidorna om CE-märkning

LÄNK till sidorna om personlig skyddsutrustning

LÄNK Minska vibrationerna i jobbet – det lönar sig för både arbetsgivare och arbetstagare (ADI 633), broschyr

Åtgärder vid hand- och armvibrationer

1. Ta bort eller minimera källan:

  • Kan du som operatör utföra arbetet säkert och effektivt utan att använda handhållna maskiner?
  • Kan du byta ut en skadlig maskin mot en mindre skadlig?
  • Kan du undvika stötar från arbetsstycket?

Följ de instruktioner som finns för arbetsutrustningen.

2. Utvärdera ergonomin:

  • Har arbetsutrustningen ergonomiskt utformade handtag, bra greppytor och låg vikt?
  • Kan du som operatör jobba i en bra arbetsställning?

3. Se över arbetets organisering:

  • Har du informerat alla om riskerna med vibrerande arbetsutrustning?
  • Behöver du införa arbetsrotation, flera raster eller vilopauser?
  • Har du som arbetsgivare erbjudit arbetskläder som skyddar operatören mot fukt och kyla? Genom att hålla händerna torra och varma kan risken för vibrationsskador minska. Kom ihåg att tryckluftsdrivna maskiner blir kalla vid maxeffekt och blåser kall luft mot kroppen.

Det finns arbetskläder som är CE-märkta mot kyla och mot regn.


LÄNK till sidorna om CE-märkning https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/produktutformning-och-ce-markning/
LÄNK till sidorna om PPE
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/personlig-skyddsutrustning/forebyggande-att-valja-skyddsutrustning/skyddsklader/

4. Överväg personlig skyddsutrustning:

Så kallade vibrationshandskar, som är CE-märkta, uppfyller specifikationen i standarden som anges i produktens bruksanvisning. Enligt kraven i standarden gäller dämpningen bara handflatan. I många arbetssituationer överförs vibrationerna även till fingrarna och kan skada både nerver och kärl. Handskarna dämpar inte vibrationer med frekvenser under 150 Hz, vilket motsvarar varvtal under 9 000 varv per minut eller 9 000 slag per minut.

Det är viktigt att du undersöker vilka varvtal eller slagtal dina handhållna maskiner har när de används som mest, i drift eller i tomgång. Läs handskarnas bruksanvisning noggrant för att kunna avgöra om de kan tänkas dämpa vibrationerna eller inte.

LÄNK Om tillämpade åtgärder i Minska vibrationerna i jobbet, broschyr, pdf, öppnas i nytt fönster

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/broschyrer/minska-vibrationerna-i-jobbet---det-lonar-sig-for-bade-arbetsgivare-och-arbetstagare-adi-633-broschyr/

LÄNK Mer om arbetet med arbetsmiljö, exempel på olika mallar för dokumentation

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/komma-igang-med-arbetsmiljoarbetet/

LÄNK till sidorna om PPE och bruksanvisning
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/personlig-skyddsutrustning/forebyggande-att-valja-skyddsutrustning/skyddsklader/

Projektet ”Noll Vibrationsskador”

Ett gott exempel på att angripa problemet ”vid källan”, det vill säga i maskinerna, beskrivs i RISE-projektet ”Noll Vibrationsskador”.

Målet med projektet är att med hjälp av nyutvecklad patenterad teknik och bättre användning av existerande kunskap minska eller helt ta bort vibrationsskadorna genom att utveckla lågvibrerande handhållna maskiner.

Befintliga maskiner, såsom mejselhammare och mutterdragare, har byggts om för att visa att det är möjligt att kraftigt sänka vibrationsnivåerna från dessa maskintyper.

Se filmen "Maskiner behöver inte vibrera och skada människor", Youtube

4. Kontrollera resultatet av åtgärderna

Sista steget i ditt förebyggande arbete är att regelbundet kontrollera om de vidtagna åtgärderna fortfarande är relevanta och har haft avsedd effekt. Dessa kontroller ska du även göra efter förändringar i verksamheten som kan ha påverkat situationen. Därför ska du regelbundet följa upp åtgärderna i samverkan med arbetstagare och skyddsombud och ta reda på om åtgärderna har varit tillräckliga. Exempel på frågor du kan ställa:

  • Följer alla arbetstagare (inklusive chefer och arbetsledare) åtgärdsprogrammet?
  • Har det tillkommit några nya problem med vibrationerna från arbetsutrustningen, med arbetsställningen eller med belastningsergonomin (tunga lyft, manuellt repetitivt arbete, arbete över axelhöjd, arbete med böjd handled)?

Ta även del av resultatet från medicinska kontroller och andra undersökningar. Diskutera med företagshälsovården om åtgärderna verkar vara effektiva eller behöver ändras.

Revidera riskbedömningen och ta eventuellt fram en ny handlingsplan.

Läs mer om medicinska kontroller i arbetslivet:

LÄNK till sidorna om medicinska kontroller

Ta del av Prevents guider och checklistor

Den ideella organisationen Prevent, som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, har tagit fram två vibrationsguider, en om helkroppsvibrationer och en om hand- och armvibrationer. I dessa finns det bland annat mallar som du kan använda i ditt systematiska arbetsmiljöarbete med vibrationsriskerna.

Vibrationsguiden Helkroppsvibrationer, Prevents webbplats

Vibrationsguiden Hand- och armvibrationer, Prevents webbplats

Prevent har även tagit fram checklistor för att bland annat undersöka risker med vibrationer i arbetsmiljön:

Checklistor och enkäter, Prevents webbplats

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)

Senast uppdaterad 2024-09-25