Förebyggande arbete för att minska vibrationer
Vibrationer kan vara ett problem på många arbetsplatser. Du som arbetsgivare bör arbeta systematiskt för att minska arbetstagarnas exponering för vibrationer och därmed förebygga skador.
Börja vid källan – utvärdera arbetsutrustningen
Det effektivaste sättet att minska vibrationerna är att minska dem ”vid källan”, det vill säga arbetsutrustningen. Som arbetsgivare ska du därför följa den tekniska utvecklingen och välja arbetsutrustningen som både klarar det jobb som ska utföras och uppfyller säkerhetskraven. På så sätt minskar du skaderiskerna och skyddar arbetstagarna mot farliga exponeringar.
Du kan ta hjälp av den här checklistan för att utvärdera arbetsutrustningen:
- Är arbetsutrustningen lämpad för arbetsuppgiften?
- Varnar tillverkaren för vissa risker i samband med användningen?
- Hur mycket vibrerar arbetsutrustningen?
- Jämför olika arbetsutrustningar från olika tillverkare, om de klarar av arbetsuppgiften på samma tid men med lägre vibrationsnivåer.
- Använder du de tillbehör som tillverkaren rekommenderar?
- Har du justerat inställningarna, så att arbetsutrustningen fungerar på rätt sätt för den arbetstagare som använder den?
Ett systematiskt arbete i fyra steg
Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.
Här följer exempel på ett förebyggande arbete i fyra steg, enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete:
- undersökning
- riskbedömning
- åtgärder
- kontroll.
1. Undersök arbetsförhållandena och planera arbetet
Genom att planera och organisera arbetet kan du minska vibrationsexponeringen. Du ska också sträva efter att ha arbetsutrustning med lågt vibrationsvärde, som klarar jobbet lika bra som motsvarande utrustning med högre vibrationsvärde.
Det första steget är att undersöka exponeringen för vibrationer på arbetsplatsen. Du kan till exempel utgå från dessa frågor:
- Vilka är arbetsuppgifterna där vibrationer förekommer?
- Vilka delmoment ingår i arbetsuppgifterna?
- Vilka arbetstagare är exponerade för vibrationer?
- Hur ofta och hur länge utsätts arbetstagaren för vibrationer?
- Förekommer det stötar?
- Har någon arbetstagare rapporterat besvär relaterade till vibrationer?
Hur utförligt du gör undersökningen beror på hur stora riskerna är. Se till att ta hänsyn till alla risker som kan kopplas till vibrationer och att ta reda på vad som orsakar vibrationerna, vad som är ”källan” till exponeringen.
2. Bedöm riskerna och beräkna vibrationsexponeringen
En måttstock på risken för skada är hur stark och hur långvarig den totala vibrationsexponeringen, A(8)-värdet, är under arbetsdagen. För att kunna beräkna A(8)-värdet behöver du använda informationen du har fått från undersökningen i steg 1. Du behöver också ta reda på vibrationsvärdet från arbetsutrustningen för varje specifikt arbetsmoment som du har undersökt.
Ditt beräknade A(8)-värde ska du föra in i riskbedömningen och jämföra med exponeringsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2023:10) om risker i arbetsmiljön, avd. II, 3 kap. Dokumentera och spara riskbedömningen för att kunna använda den senare.
Du ska regelbundet uppdatera undersökningen av arbetsförhållandena och bedömningen av riskerna. Det är särskilt viktigt när det har gjorts förändringar i verksamheten eller när resultat från medicinska kontroller och andra undersökningar visar att det behövs.
När du är klar med riskbedömningen och känner till de största riskerna med vibrationsexponering, är det dags för steg 3 i det förebyggande arbetet.
3. Åtgärda riskerna för vibrationer och gör en handlingsplan
Efter undersökningen av arbetsförhållandena och bedömningen av riskerna ska du genomföra de åtgärder som behövs. Det kan finnas skäl att prioritera bland åtgärderna så att de allvarligare riskerna åtgärdas först.
De åtgärder som du inte kan genomföra omedelbart ska du anteckna i en handlingsplan. Handlingsplanen ska beskriva vad som ska göras, av vem och när det ska vara klart.
Här följer två exempel på en prioriteringsordning, enligt det vi kallar för åtgärdstrappan.
4. Kontrollera resultatet av åtgärderna
Sista steget i ditt förebyggande arbete är att regelbundet kontrollera om de vidtagna åtgärderna fortfarande är relevanta och har haft avsedd effekt. Dessa kontroller ska du även göra efter förändringar i verksamheten som kan ha påverkat situationen. Därför ska du regelbundet följa upp åtgärderna i samverkan med arbetstagare och skyddsombud och ta reda på om åtgärderna har varit tillräckliga. Exempel på frågor du kan ställa:
- Följer alla arbetstagare (inklusive chefer och arbetsledare) åtgärdsprogrammet?
- Har det tillkommit några nya problem med vibrationerna från arbetsutrustningen, med arbetsställningen eller med belastningsergonomin (tunga lyft, manuellt repetitivt arbete, arbete över axelhöjd, arbete med böjd handled)?
Ta även del av resultatet från medicinska kontroller och andra undersökningar. Diskutera med företagshälsovården om åtgärderna verkar vara effektiva eller behöver ändras.
Revidera riskbedömningen och ta eventuellt fram en ny handlingsplan.
Läs mer om medicinska kontroller i arbetslivet:
LÄNK till sidorna om medicinska kontroller
Ta del av Prevents guider och checklistor
Den ideella organisationen Prevent, som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, har tagit fram två vibrationsguider, en om helkroppsvibrationer och en om hand- och armvibrationer. I dessa finns det bland annat mallar som du kan använda i ditt systematiska arbetsmiljöarbete med vibrationsriskerna.
Vibrationsguiden Helkroppsvibrationer, Prevents webbplats
Vibrationsguiden Hand- och armvibrationer, Prevents webbplats
Prevent har även tagit fram checklistor för att bland annat undersöka risker med vibrationer i arbetsmiljön:
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)Senast uppdaterad 2024-09-25