Vibrationer
Vibrationer från arbetsutrustning är ett återkommande problem på många arbetsplatser. Här beskriver vi bland annat när vibrationer kan vara skadliga och vilka åtgärder som kan bli nödvändiga.
Vad är vibrationer?
Vibrationer är fram- och tillbakagående rörelser och stötar hos fasta föremål, till exempel motordrivna maskiner. Vibrationernas storlek anges som acceleration i enheten m/s² (meter per sekund i kvadrat). Vibrationer kan vara kontinuerliga eller innehålla stötar.
Vibrationer brukar delas upp i två huvudtyper:
- Helkroppsvibrationer påverkar hela kroppen. De överförs när en person står eller sitter på ett vibrerande underlag, så som på eller i ett fordon eller en mobil maskin.
- Hand- och armvibrationer uppstår när en person arbetar med handhållna maskiner eller verktyg.
En arbetstagare kan vara utsatt för både helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer samtidigt.
Vilka yrkesgrupper är utsatta för vibrationer?
Det finns många yrkesgrupper som använder vibrerande arbetsutrustning. Några exempel:
- snickare – sticksåg, cirkelsåg, tigersåg, borrmaskin, skruvdragare
- montörer, svetsare och mekaniker – slipmaskin, mutterdragare, vinkelslip, polermaskin
- reparatörer, murare, rörmokare, elektriker – bilningsmaskin, slagborrmaskin, skruvdragare, tigersåg
- plåtslagare – nitpistol, nibbler
- park- och fastighetsskötare – röjningssåg, gräsklippare, motorsåg, slipmaskin
- betong- och anläggningsarbetare – bilningsmaskin, markvibrator/stamp
- tandläkare – tandläkarborrmaskiner med precisionsgrepp
- tandtekniker – slipar tandproteser med filmaskiner
- maskin- och fordonsförare – grävare, lastare, truckar, bussar.
När är vibrationer skadliga? (exponeringsvärden)
När vibrationer når kroppen förstärks och dämpas de i olika delar av kroppen. Vibrationernas styrka och frekvens (hur fort maskinen rör sig fram och tillbaka) i kombination med hur länge vi utsätts för vibrationerna ger ett exponeringsvärde. Exponeringsvärdena visar på den dagliga vibrationsexponeringen under en 8-timmars arbetsdag och betecknas med A(8).
En hög vibrationsexponering under en lägre tid kan medföra risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Det är svårt att ange en exakt gräns där arbetsutrustningens vibrationer blir skadliga för människor. Om vibrationerna överskrider något av exponeringsvärdena i föreskriften om vibrationer är de skadliga. Men de kan vara skadliga även under exponeringsvärdena, speciellt om vibrationerna innehåller stötar eller slag.
Därför finns det två exponeringsvärden för den dagliga vibrationsexponeringen, A(8):
- insatsvärde A(8)
- gränsvärde A(8).
Arbetsgivaren måste vidta olika åtgärder beroende på om vibrationsexponeringen överskrider insatsvärdet eller gränsvärdet.
Du som är arbetsgivare måste noggrant uppskatta vibrationsexponeringen från varje delmoment i din verksamhet och sedan analysera de högsta värdena. Då kan du identifiera vilken arbetsutrustning och vilka arbetsprocesser som behöver åtgärdas för att minska vibrationerna.
Upprepade stötar innebär en särskild risk
Vid arbeten där arbetstagaren utsätts för upprepade stötar underskattas ofta riskerna för skador och ohälsa. När du som arbetsgivare ska göra riskbedömning för dessa arbetstagare är det därför viktigt att vara extra observant och försiktig.
Exempel på yrken där det förekommer upprepade stötar:
- Bilmekaniker, när de använder olika slående handhållna maskiner och verktyg.
- Bygg- och anläggningsarbetare, när de använder bilningsmaskiner och tigersågar.
- Plåtslagare.
- Fordons- och maskinförare, som kör fordon och mobila maskiner på ojämnt underlag eller i terräng. Även om motorn går på tomgång överförs vibrationer genom sätet eller fötterna till hela kroppen.
När måste du som arbetsgivare vidta åtgärder?
Om insatsvärdet överskrids – minska exponeringen och gör en handlingsplan
Om vibrationsexponeringen för en eller flera arbetstagare överskrider insatsvärdet är du som är arbetsgivare skyldig att genomföra åtgärder. Insatsvärdet skiljer sig åt för olika typer av vibrationer:
- helkroppsvibrationer: A(8) = 0,5 m/s²
- hand- och armvibrationer: A(8) = 2,5 m/s².
Åtgärderna ska minska vibrationsexponeringen, så att den hamnar under insatsvärdet.
Arbetsgivaren ansvarar även för att åtgärder som inte genomförs omedelbart förs in i en skriftlig handlingsplan. I handlingsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska genomföras, när de ska genomföras och vem som är ansvarig för att de genomförs.
När det gäller hand- och armvibrationer ska arbetsgivaren dessutom anordna medicinsk kontroll för varje enskild arbetstagare vars exponering överskrider insatsvärdet.
I följande fall ska medicinsk kontroll anordnas även om insatsvärdet inte överskrids:
- om vibrationsexponeringen sker på sådant sätt att det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå, exempelvis om exponeringen innehåller mycket stötar och slag
- om exponeringen har orsakat eller gett misstanke om vibrationsskador hos en annan arbetstagare som har exponerats på liknande sätt.
Om gränsvärdet överskrids – stoppa exponeringen omedelbart
Gränsvärdet för vibrationsexponeringen får aldrig överskridas. Gränsvärdet skiljer sig åt för de olika typerna av vibrationer:
- helkroppsvibrationer: A(8) = 1,1 m/s²
- hand- och armvibrationer: A(8) = 5,0 m/s².
Om värdena ändå överskrids är arbetsgivaren skyldig att
- genomföra omedelbara åtgärder för att minska vibrationsexponeringen så att den ligger under det överskridna gränsvärdet
- utreda orsakerna till att gränsvärdet överskridits
- genomföra åtgärder så att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)Senast uppdaterad 2024-09-25