Andningsskydd

Andningsskydd används när det finns skadliga föroreningar i luften eller det finns risk för syrebrist. För att andningsskyddet ska skydda mot riskerna behöver du som arbetsgivare välja rätt sorts skydd och se till att de har provats ut av arbetstagarna som ska använda dem.

Olika typer av andningsskydd

Andningsskydd kan delas upp i två olika kategorier: filterskydd och andningsapparater.

  • Filterskydd tar luft från omgivningen och filtrerar bort skadliga föroreningar
  • Andningsapparater förses med ren luft, till exempel tryckluft.
  • I filterskydd passerar inandningsluften ett filter där den renas från föroreningar. Olika filter används för olika typer av föroreningar. De har olika bokstavs- och färgkoder beroende på vilka typer av föroreningar de skyddar mot, och det ska framgå av filtrets märkning och tillverkarens bruksanvisning.

    Du ska alltid utgå från tillverkarens rekommendationer när du byter filter. Om du använder partikelfilter som skydd mot mikroorganismer och enzymer är det lämpligt att kassera partikelfiltren efter varje användning.

    Filterskyddet kan

    • bestå av filtermaterialet (filtrerande halvmasker)
    • ha filtret monterat på filterskyddet
    • ha en motor som för luften till ansiktsdelen genom ett eller flera filter (fläktassisterat).

    Filtrerande halvmasker är tillverkade helt eller delvis av filtermaterialet. De ger endast skydd mot partiklar och vattenaerosoler.

  • Andningsapparater förser användaren med oförorenad luft eller syre från en extern källa. Det kan ske genom en slang kopplad till luftintaget eller tryckluft eller genom bärbara tryckluftsflaskor.

    Arbetstagare ska använda andningsapparat dels vid arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme eller i miljö med begränsad luftomsättning om luftens sammansättning är okänd, dels i lokaler där syrgaskoncentrationen understiger 18 volymprocent.

    Det kan också finnas behov av att använda andningsapparat om riskbedömningen visar på det behovet eller om andra åtgärder så som filtermask inte är tillräckligt för att skydda arbetstagaren.

Filterskydd och andningsapparater kan i sin tur delas upp i underkategorier:

Illustration: Illustration_Andningsskydd.png

De flesta andningsskydd består av en ansiktsdel i kombination med ett filter eller en anordning som tillför ren inandningsluft. Ansiktsdelen kan vara

  • en halvmask – täcker användarens näsa, mun och haka och hålls på plats med justerbara band (tätar mot användarens ansikte och finns i olika storlekar)
  • en helmask – täcker användarens ögon, näsa, mun och haka och hålls på plats med justerbara band (tätar mot användarens ansikte)
  • ett visir – täcker ansiktet och del av huvudet (glasögon går att använda under visiret)
  • en heltäckande huva – täcker hela huvudet (glasögon går att använda under huvan).

Om ansiktsdelen är en halvmask eller helmask är andningsskyddet tätsittande.

Att välja andningsskydd

Andningsskydd ska skydda mot föroreningar i luften till exempel damm, rök, aerosoler, fibrer, gas eller ånga. Du som arbetsgivare ansvarar för att välja rätt andningsskydd till arbetstagarna. När du väljer andningsskydd, ska du tänka på detta:

  • Andningsskyddet ska skydda mot risken och reducera exponeringen till en nivå som inte innebär en risk för användaren
  • Det ska vara anpassat till användaren, uppgiften och miljön, så att användaren kan arbeta fritt utan ytterligare risker orsakade av andningsskyddet
  • En arbetstagares hälsotillstånd kan påverka möjligheten att använda andningsskydd. Det gäller till exempel astma, hudallergier och hjärtproblem.

Kartlägg riskerna och arbetsuppgifterna

För att kunna välja ett lämpligt andningsskydd är det viktigt att du kartlägger de olika risker som finns och vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Du måste också ta hänsyn till miljöfaktorer och om det finns särskilda bestämmelser som ska följas, exempelvis vid asbestarbete.

När du väljer andningsskydd är det bra att ställa dig dessa frågor: 

  • Finns det risk för syrebrist?
  • I vilken form förekommer ämnet arbetstagaren ska skydda sig mot?
  • Är arbetet tungt?
  • Är arbetet kort- eller långvarigt?
  • Sker arbetet i extrema temperaturer eller extrem luftfuktighet?
  • Hur god sikt behöver arbetstagaren ha?
  • Hur mycket rörelsefrihet behöver arbetstagaren?
  • Finns möjlighet att kommunicera?
  • Ökar andningsskyddet den fysiska belastningen för arbetstagaren, exempelvis genom högre värmebelastning?
  • Kan andningsskyddet kombineras med annan personlig skyddsutrustning utan att skyddet försämras?

Det är viktigt att ta hänsyn till arbetstagarnas individuella förutsättningar när du väljer andningsskydd. För att tättsittande andningsskydd ska fungera som avsett krävs att det sluter tätt i hela tätningsområdet mot ansiktet. Andningsskyddets täthet kan nämligen påverkas av

  • skägg och skäggstubb
  • ärr
  • andra ojämnheter i tätningsområdet.

Alla andningsskydd ska vara individuellt utprovade  

Som arbetsgivare ska du se till att andningsskydd är individuellt utprovade. Det innebär att varje andningsskydd ska vara särskilt utprovat för just den arbetstagare som ska använda skyddet.

Ansiktsform, ansiktsdrag och andra faktorer gör nämligen att ett och samma andningsskydd inte passar alla ansikten. För att andningsskyddet ska skydda som förväntat, behöver andningsskyddet ha en storlek och en modell som passar användaren.

Tillpassningsprovning är ett krav enligt föreskrifterna

Om du som arbetsgivare tillhandahåller tättsittande andningsskydd ska tätheten provas individuellt med en så kallad tillpassningsprovning. Tillpassningsprovning görs för att kontrollera att den specifika modellen och storleken passar arbetstagarens ansikte och tätar mot ansiktet. Om andningsskyddet inte sitter tätt skyddar det nämligen inte som förväntat.

Tillpassningsprovning ska göras på andningsskydd med tätsittande ansiktsdel även om andningsskyddet har övertryck, exempelvis fläktmatade andningsskydd och andningsapparater.

Tillpassningsprovning är inte samma sak som täthetskontroll, som användaren bör göra varje gång han tar på sig andningsskyddet.

Tillpassningsprovning – ordlista

  • Individuell utprovning eller individuell anpassning innebär att man väljer ett andningsskydd som har en modell och storlek som är anpassade till användaren.
  • Tillpassningsprovning, tillpassningstestning och tillpassning är olika ord för samma sak. De syftar på metoder för att testa att andningsskyddet kommer att sluta tätt i alla lägen, till exempel när personen till exempel rör på huvudet, pratar eller rör sig. Läs mer om tillpassningsprovning längre ned på sidan.
  • Täthetskontroll och täthetsprovning kommer från bruksanvisningen och är en kontroll som arbetstagaren gör inför varje användning för att kontrollera att andningsskyddet sluter tätt och är korrekt påsatt. Detta kan inte ersätta individuell tillpassningsprovning utan är en enklare kontroll man gör vid varje användningstillfälle.
  • Fit2fit är ett schema för att säkerställa att den som utför tillpassningsprovning har kompetens att utföra tillpassningsprovning på andningsskydd. Det har tagits fram av arbetsmiljöinstitutet HSE (Health and Safety Executive) i Storbritannien i samarbete med industrin.

När ska man göra en tillpassningsprovning?

Du som arbetsgivare måste se till att arbetstagaren gör en tillpassningsprovning

  • när arbetstagaren ska använda tätsittande andningsskydd – så att den specifika storleken och modellen passar
  • vid byte av typ, storlek eller modell av andningsskyddet.

Det kan behövas en ny tillpassningsprovning vid förändringar i de delar av ansiktet där andningsskyddet ska sluta tätt. Förändringar som kan påverka är till exempel

  • viktökning eller viktminskning
  • omfattande tandvårdsarbete
  • ansiktsförändringar, exempelvis nya ärr eller leverfläckar

När ska man inte göra tillpassningsprovning?

Tillpassningsprovning ska inte göras på andningsskydd, flykthuvor och flyktmasker, som endast är utformade och avsedda att använda av arbetstagare för att utrymma på ett säkert sätt vid en olycka. De är inte tätsittande och avsedda att täta del av ansiktet även om de har en inre mask över näsa och mun. Den inre masken är inte avsedd att täta mot ansiktet.

Hur gör man tillpassningsprovningar?

Tillpassningsprovning bör göras enligt en lämplig kvalitativ eller kvantitativ metod.

Tillpassningsprovningen bör utföras

  • med all huvudburen utrustning som kan påverka andningsskyddets skyddsförmåga samtidigt
  • av en person med kompetens att utföra provningen.

Under tillpassningsprovningen bör arbetstagaren utföra ett schema av olika övningar i en specifik ordning, enligt tillämplig europeisk eller internationell standard.

Mer om metoder för tillpassningsprovning

Metoder för tillpassningsprovning finns beskrivna i en europeisk och en internationell standard för tillpassningsprovning. Det finns två standarder:

  • en europeisk standard SS-EN 579:2005 ”Andningsskydd –Rekommendationer för val, användning, skötsel och underhåll – Vägledande dokument”
  • en internationell standard SS-ISO 16975-3:2022 ”Andningsskydd – Val, användning och underhåll – Del 3: Tillpassningstestning”

Du kan beställa standarderna ovan genom Svenska institutet för standarder (SIS).

Svenska institutet för standarders (SIS) webbplats

En av de kvalitativa eller kvantitativa metoderna som beskrivs i standarderna bör användas vid tillpassningsprovningen.

För- och nackdelar med kvalitativa respektive kvantitativa metoder

Kvalitativ metod

Fördelarna med tillpassningsprovning med en kvalitativ metod är att den är enkel och att ingen mätsond behöver monteras i andningsskyddet. Nackdelarna är att bedömning är subjektiv och att det endast ger information om andningsskyddet läcker eller inte.

Kvantitativ metod

Fördelarna med kvantitativ tillpassningsprovning är att mätningen är objektiv och ger ett numeriskt värde som den individuella skyddsfaktorn kan beräknas utifrån. Metoderna är dessutom lämpliga för tillpassningsprovning av helmask.

Nackdelen är att det krävs speciell utrustning. Den är inte lämplig att använda för filtrerande halvmasker om det inte finns tillgång till en surrogatmask eller provmask med monterad mätsond inuti masken.

  • Kvalitativ tillpassningsprovning går till på följande sätt. Arbetstagaren tar först på sig en huva som täcker huvud och hals. Därefter sprutar utprovaren in ett lukt- eller smakämne, för att se om arbetstagaren känner lukten av det. Sedan sätter arbetstagaren på sig andningsskyddet, och utprovaren kontrollerar att andningsskyddet är korrekt påsatt.

    Arbetstagaren får därefter ta på sig huvan igen, och lukt- eller smakämnet sprutas in i huvan på nytt. Om arbetstagaren kan känna smaken eller lukten av ämnet så är inte andningsskyddet tätt.

    Kvalitativ tillpassningsprovning bygger på att arbetstagaren vid läckage känner smak av bittert eller sött eller känner lukten av ett doftämne. Alla människor kan inte känna smaken av bittert, och därför är det viktigt att arbetstagaren får prova att känna smaken på smakämnet innan tillpassningsprovningen.

    Observera att en kvalitativ metod inte är lämplig att använda vid tillpassningsprovning av helmask.

    Kvalitativ tillpassningsprovning, fit2fits webbplats

Kvantitativa metoder

Det finns tre metoder som används för kvantitativ tillpassningsprovning. Med de två första metoderna mäter man partiklar innanför och utanför andningsskyddet. Den tredje metoden går ut på att mäta luftutflödet för att hålla ett negativt tryck.

  • Partikelmätning i testkammare kallas ibland för GA som står för generated aerosol. Det görs på följande sätt:

    • Utprovaren kontrollerar att det tätsittande andningsskyddet är korrekt påsatt på testpersonen.
    • Testpersonen går in i en testkammare där det finns luftburna partiklar av natriumklorid eller svavelhexafluorid i gasform. Partikelstorleken ska vara mindre än 1 mikrometer (µm), vilket innebär att partiklarna inte är synliga eller bildar en dimma.
    • Koncentrationen av partiklar mäts i kammaren och innanför andningsskyddet under hela tillpassningsprovningen.
    • Testpersonen gör olika rörelser, exempelvis att prata högt, röra på huvudet och böja sig mot golvet.
    • Passformsfaktorn beräknas efter varje rörelse. Värdet på passformsfaktorn får aldrig vara lägre än det lägsta tillåtna värdet under mätningen. Lägsta tillåtna värde beror andningsskyddets filterklassning, exempelvis om det har ett P3-filter.
    • Om det tätsittande andningsskyddet inte klarar tillpassningsprovningen upprepas hela proceduren med en ny modell och storlek.
  • Partikelmätning i rumsluft utan kammare (betecknad CNC). Portacount är den kommersiellt tillgängliga bärbara utrustningen som används för tillpassningsprovning enligt denna metod.

    Tillpassningsprovningen görs på följande sätt:

    • Utprovaren kontrollerar att det tätsittande andningsskyddet är korrekt påsatt på testpersonen.
    • Testpersonens andningsskydd kopplas till en partikelräknare.
    • Partiklar som redan finns i rumsluften eller med sådana som skapats för provningen används.
    • Skapade partiklar ska vara mindre än 1 mikrometer (µm) vilket innebär att partiklarna inte är synliga eller bildar en dimma.
    • Koncentrationen av partiklar mäts i omgivande luft och innanför andningsskyddet under hela tillpassningsprovningen.
    • Testpersonen gör olika rörelser, exempelvis prata högt, röra på huvudet och böja sig mot golvet.
    • Passformsfaktorn beräknas efter varje rörelse. Värdet på passformsfaktorn får aldrig vara lägre än det lägsta tillåtna värdet under mätningen. Lägsta tillåtna värde beror andningsskyddets filterklassning, exempelvis P3.
    • Om det tätsittande andningsskyddet inte klarar tillpassningsprovningen upprepas hela proceduren med en ny modell och storlek.

    Kvantitativ tillpassningsprovning, fit2fits webbplats

  • Den tredje kvantitativa metoden är tillpassningsprovning med undertryck (betecknad CNP (Controlled Negative pressure)). Metoden kan inte användas på filtrerande halvmasker.

    Tillpassningsprovningen med undertryck görs på följande sätt:

    1. Utprovaren förser det tätsittande andningsskyddet med en adapter som stoppar lufttillförseln till andningsskyddet.
    2. Testpersonen tar på andningsskyddet.
    3. En mätning görs med testpersonen stilla.
    4. Ett negativt provtryck skapas och upprätthålls innanför masken genom ett kontrollerat utflöde av luft.
    5. Testpersonen gör olika rörelser: andas normalt, skaka på huvudet och böja sig ner med mätningen avstängd.
    6. Testpersonen tar av andningsskyddet och alla remmar lossas.
    7. Hela proceduren upprepas två gånger från punkt 1.
    8. Vid alla mätningar ska passformsfaktorn ha ett godkänt värde.
    9. Om det tätsittande andningsskyddet inte klarar tillpassningsprovningen upprepas hela proceduren med en ny modell och storlek.

    Ett tillfälligt förseglat andningsskydd används vid tillpassningsprovningen. Mätningen kan bara göras när testpersonen är stilla.

    Utflödet av luft representerar ett mått på läckage

    Utflödet av luft som krävs för att upprätthålla ett konstant negativt tryck beräknas i medeltal medan mätningen pågår och representerar ett direkt mått på läckaget genom andningsskyddets tätning. Det finns kommersiellt tillgänglig bärbar utrustning för tillpassningsprovning enligt den här metoden.

Den som utför tillpassningsprovningen bör ha rätt kompetens

Den som utför tillpassningsprovningen bör ha lämplig kunskap, förståelse för och praktiska erfarenheter av att utföra tillpassningsprovningar. Personen bör speciellt ha

  • kunskap och erfarenhet av det andningsskydd som ska provas ut
  • kunskaper om provningsmetoden
  • förmåga att ställa in utrustningen och övervaka provningen
  • förmåga att utföra provningen
  • förmåga att identifiera troliga orsaker till underkänd provning.

Som arbetsgivare kan du vända dig till ett företag som utför tillpassningsprovningar eller till en leverantör av andningsskydd för att se om den har tillpassningstestare. Exempelvis har utprovare som är certifierade enligt Fit2fit för en eller flera tillpassningsmetoder kompetens att utföra tillpassningsprovning. Ett annat alternativ kan vara att låta utbilda egen personal.

Se till att alla har rätt utbildning och träning inom användning av andningsskydd

Innan arbetstagare börjar använda andningsskydd bör de få tillräcklig utbildning. Utbildningen bör omfatta en teoretisk del och praktisk provning. Arbetstagaren bör få kunskaper om

  • varför andningsskyddet behövs och när det ska användas
  • vad felaktig användning innebär
  • vad andningsskyddet har för begränsningar och användningstid
  • hur man justerar och tar på andningsskyddet
  • hur man kontrollerar andningsskyddet innan varje användning
  • hur man byter filter
  • hur man ska förvara och underhålla andningsskyddet.

Förvara och underhåll andningsskyddet på rätt sätt

Förvara andningsskydd i lämpliga behållare eller lådor när de inte används, så är de skyddade mot smuts, olja, påverkan av kemikalier och hög luftfuktighet. Filter ska bytas enligt tillverkarens bruksanvisning och ska inte användas efter utgånget datum.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

Senast uppdaterad 2024-12-04