Provning med över- eller undertryck

Provning av anordningar med över- eller undertryck utförs som läcksökning, täthetsprovning och tryckprovning, beroende på vad man tänkt kontrollera. Det kan till exempel vara att upptäcka ett läckage eller att kontrollera en anordnings täthet eller hållfasthet. Hållfasthetskontroll utförs i vissa fall som sprängprovning och då i samband med så kallad experimentell dimensionering.

Föreskrifterna gäller inte läcksökning eller täthetsprovning av en trycksatt anordning som genomgått föreskriven tryckkontroll under förutsättning

  • att någon reparation, modifiering eller utbyte av någon del av den tryckbärande anordningen inte gjorts efter den tidigare tryckkontrollen,
  • att det tryck anordningen dimensionerats för inte överskrids och
  • att det högsta tryck vid vilket anordningen får användas inte överskrids.

Vid provning med över- eller undertryck finns betydande risker för ohälsa och olycksfall för dem som utför provningen och för dem som befinner sig på eller i närheten av den plats där provningen utförs.

Risker vid provning med övertryck

Risker vid provning med övertryck är bland annat att provningsutrustningen eller den anordning som provas sprängs, splittras eller rämnar. Det kan inträffa även vid relativt lågt tryck.

Risker vid provning med undertryck

Risker i samband med provning med undertryck är bland annat att den anordning som provas imploderar. Splitter kan då uppstå som allvarligt kan skada de personer som finns i närheten.

Riskbedömning

Vid en provning behöver du utföra en riskbedömning av arbetet. Riskbedömningen ska visa på det riskområde som finns runt provningen. Riskområdet beror på vilken tryckvåg som kan uppstå och hur långt du beräknar att delar av anordningen kan kastas iväg om anordningen går sönder.

Exempel på faktorer som kan innebära hälso- eller säkerhetsrisker i samband med provning är

  • att den personal som utför provningen inte har tillräckliga kunskaper,
  • att provningsutrustningen inte är tillförlitlig,
  • att avsäkringsanordningar är felaktigt inställda och
  • att man vid provning med övertryck valt ett olämpligt tryckmedium.

Vilken vätska eller gas används vid provning?

Den gas och vätska som används ska vara ofarliga om de släpps ut i samband med provningen, så kallade inerta tryckmedium. Vid provning med vätska bör vatten användas och vid provning med gas bör luft, kväve eller argon användas. Koldioxid är inte att anse som inertgas. Tänk på att stora utsläpp av kväve och argon kan ge upphov till syrebrist.

Provning med gas

Vid provning med övertryck är valet mellan gas och vätska som tryckmedium av stor betydelse för riskerna med provningen. Riskerna med att använda gas är mycket större än med att använda vätska.

Energiinnehållet vid i övrigt lika volym och tryck är nämligen 200 gånger större när man använder gas som tryckmedium än när man använder vätska. Om det är tekniskt möjligt ska man alltid försöka undvika provning med gas.

Om du utför provningen med gas kan du behöva vara ackrediterad av Swedac. Utan ackreditering så begår du ett lagbrott och om Arbetsmiljöverkets inspektion finner att provning utförts utan ackreditering så kan du som utfört provningen dömas att betala en sanktionsavgift på 10 000 kronor per provning.

Exempel på anordningar som vanligtvis provas med gas är hållfasthetskontroll av:

  • gassystem på svetsverkstäder, sjukhus, laboratorier
  • kyl-och värmesystem
  • behållare avsedda för djupkylda gaser till exempel flytande kväve
  • självfallsledningar för avlopp
  • IBC-behållare

Du som beställare av provningen bör förvissa dig om att de som utför provningen är ackrediterade eftersom du och dina arbetskamrater annars kan utsättas för fara.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. 

Har du en fråga, vill anmäla missförhållanden på en arbetsplats eller ge oss tips om arbetsplatser där arbetsmiljön inte är bra? Kontakta oss via vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2017-12-19