Frågor och svar om transport och kommunikationer

Vilka bestämmelser gäller för hämtning av avfall och stämmer det att det ska vara högst 10 m mellan avfallsfordonets uppställningsplats och avfallsutrymmet?

Vi har ingen gräns på 10 m eller liknande. Hämtställen för avfall (sopor/slam) behöver planeras och projekteras så nära som möjligt där bilen kan stanna säkert för att utföra uppdraget.

Bestämmelser som gäller för hämtning av avfall finns i våra föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2 ). Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma arbetet innan det påbörjas. Även byggherrar, arkitekter och konstruktörer har enligt arbetsmiljölagen ett ansvar för blivande arbetsmiljöer. Alla arbetsmiljörisker, till exempel ergonomiska, ska identifieras och åtgärder ska genomföras för att motverka ohälsa på grund av till exempel belastningsbesvär.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Kan Arbetsmiljöverket säkerställa vår variant av körtillstånd innan vi tar det i bruk?

Nej, vi godkänner inte enskilda körtillstånd. Vid en eventuell inspektion kan vi ställa krav på arbetsgivaren om det saknas körtillstånd eller om ett körtillstånd som har utfärdats av arbetsgivaren inte uppfyller de krav som finns i föreskrifterna om användning av truckar (AFS 2006:5).

Användning av truckar (AFS 2006:5), föreskrifter

Körtillstånd kan se olika ut på olika arbetsplatser, men enligt reglerna ska det vara personligt och upplysa om för vilka typer av truckar och vilka uppgifter det gäller. Vid inspektion kan vi kontrollera  om befintliga körtillstånd uppfyller kraven i föreskrifterna om användning av truckar samt om de är utformade för arbetsplatsens behov.

Är det krav på lastmaskinsbehörighet om lastmaskinen bara ska framföras som ett dragfordon till en bevattningstunna? Lastmaskinen kommer således endast att vara en redskapsdragare.

En lastmaskin omfattas av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4).

Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4), föreskrifter

§ 16 säger att en arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda arbetsutrustning som kan medföra särskild risk för ohälsa eller olycksfall, skall ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen. En lastmaskin anses vara en arbetsutrustning med särskilda risker.

Inom vissa områden finns fastställda nivåer för teoretiska och praktiska kunskaper exempelvis i överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Det förekommer också andra vedertagna kursplaner enligt branschpraxis, svenska standarder eller preciserade krav på kunskaper och utbildning i särskilda föreskrifter. (Se kommentarer till § 16.)

När det gäller utbildningar för lastmaskiner så kontakta gärna Byggnadsindustrins yrkesnämnd, BYN eller TYA som är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn.

BYNs webbplats, öppnas i nytt fönster

TYAs webbplats, öppnas i nytt fönster

Vilket intervall gäller för besiktning av fordonsmonterad bakgavellyft? 

Intervallet för återkommande besiktning är 24 månader enligt våra föreskrifter om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6).

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6), föreskrifter

Se bilaga 1, rad 3, lyftanordning med styrt lastbärande organ i form av plattform, monterad på fordon för lastning och lossning av fordonet.

Att inte besiktiga sin bakgavellyft enligt kraven kan medföra en sanktionsavgift vars storlek beror på antalet sysselsatta i företaget. Du hittar mer information om sanktionsavgifter på vår sida sanktionsavgifter.

Sanktionsavgifter

Vilken utbildning ställs som krav vid arbete på väg (vägassistans på havererade fordon)? 

Arbetsmiljöverket varken tillhandahåller utbildningar eller ställer exakta krav på deras innehåll. Arbetsmiljöverket ställer krav på att arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Det förekommer dock att vi ställer krav på att arbetstagaren ska ha utbildning inom vissa riktlinjer samt att det ska dokumenteras.

Vi varken anordnar utbildningar eller ställer exakta krav på deras innehåll, och vi rekommenderar inte heller någon särskild utbildningsorganisation eller liknande.

Som busschaufför ska du ha ”kisspaus” efter två och en halv timmes körning. Vad räknas som körning?

Arbetsmiljöverket har i ett antal beslut ställt krav på förares möjlighet att ta pauser:

• Körning får pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast.
• Varje paus ska vara i minst 10 minuter.

Pauserna ska vara schemalagda och ska normalt förläggas till platser med tillgång till toalett.

Körning bör tolkas som den tid då föraren inte har möjlighet att ta paus eller rast utan är bunden till att vistas vid bussen för körning.

Hur samarbetar Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket med tillsynen mot fartygstrafik?

Det finns ett samverkansavtal mellan Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen. I samverkansavtalet anges att Transportstyrelsen bedriver tillsyn över arbetsmiljön ombord enligt fartygssäkerhetslagen och de föreskrifter som har utfärdats med stöd av den lagen. Arbetsmiljöverket bedriver, med undantag för fartygsarbete, tillsyn över att arbetsmiljölagen och föreskrifter följs.

Arbetsmiljöverket utövar enligt fartygssäkerhetsförordningen även tillsyn över:

a) mudderverk och pontonkranar som saknar framdrivningsmaskineri och nyttjas i hamnar, kanaler, floder och liknande skyddade farvatten, samt

b) pråmar som används till upplagsplats eller logement och endast undantagsvis flyttas eller som används till annat än personbefordran vid lastageplats, i hamn eller på redd.

Dykeri

Arbetsmiljöverket ansvarar för arbetsmiljötillsyn vid dykeriverksamhet.

Fartygsarbete

Med fartygsarbete menas arbete för fartygets räkning som utförs ombord eller på annat ställe av någon som följer med fartyget. Transportstyrelsen har tillsynsansvar över fartygsarbete.

Arbetsmiljön för personer som endast tillfälligt är ombord och utför arbete, till exempel hyttstädning, och inte följer med fartyget faller under Arbetsmiljöverkets tillsynsansvar.

Jag undrar om en mobiltelefon räknas som ett larm vid ensamarbete vid truckkörning på terminal?

I fall som detta måste det göras en skriftlig riskbedömning. Om de skador den arbetande kan drabbas av bedöms vara av sådan karaktär att han eller hon efter olycksfall inte är i stånd att använda ett tekniskt kommunikationshjälpmedel, är det viktigt att

• det också anordnas med andra kontaktformer, till exempel genom att en annan person gör återkommande besök på arbetsplatsen
• den arbetande åläggs att anmäla sig till en särskild utsedd person vid överenskomna tidpunkter, eller
• att tv-övervakning av riskzon ordnas.

Andra former för övervakning av säkerheten, till exempel med hjälp av elektronisk utrustning, är också tänkbara.

För att en skadad ska kunna få snabb hjälp eller att det ska gå att reda upp en akut risksituation,

• är det viktigt att skadan eller situationen upptäcks i tid, eller
• arbetstagaren omedelbart får svar på ett anrop eller larm, samt
• att beredskap ordnats för snabb hjälpinsats.

Jag undrar om det finns några speciella föreskrifter vad gäller skyddsskor för kontorspersonal som befinner sig i lokaler där det förekommer truckkörning? Är det ett krav att dessa ska bära skyddsskor eller är det upp till arbetsgivaren att avgöra?

Regler om skyddsskor vid arbete med truck finns i våra föreskrifter om användning av truckar (AFS 2006:5). Enligt föreskrifterna ska truckförare använda skyddsskor. Det gäller också för andra som arbetar med godshantering inom truckens arbetsområde. Det innebär att till exempel kontorspersonal inte måste bära skyddsskor om de inte arbetar med godshantering inom truckens arbetsområde.

Användning av truckar (AFS 2006:5), föreskrifter

Vilka krav på personlig skyddsutrustning gäller för chaufförer som lossar laster hos ett företag?

Regler om detta finns i föreskrifterna om användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3).

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter

I föreskrifterna (5 §) står det: ”Arbetsgivaren ska, innan utrustning väljs, analysera och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot dessa.”

Exempel på risker och skyddsutrustning

Påkörningsrisk: varselkläder/varselväst

Fotskador/klämrisk: skyddsskor

Risk för ras: hjälm 

Det är de aktuella riskerna som ska bedömas oavsett om arbetet sker på allmän väg eller inom ett lastområde. Arbetsgivaren ska informera de anställda och överlämna instruktioner om hur utrustningen ska användas. Skyddsutrustningen ska tillhandahållas utan kostnad för den anställde som ska följa arbetsgivarens instruktioner vid användning av den personliga skyddsutrustningen.