Arbetsskadestatistik om ställningar

Arbetsmiljöverket, tidigare Arbetarskyddsstyrelsen, har fört statistik över antalet olyckor med ställningar i arbetslivet sedan 1970-talet.

Här visas den långsiktiga utvecklingen av arbetsskador från 1979 till och med 2015. Se diagram 1 nedan.

Diagram 1: Den långsiktiga utvecklingen av arbetsskador med ställningar i arbetet från 1979 till och med 2015

Diagram 1 – Antal arbetsolyckor med ställningar årsvis (antal olyckor för åren 1985, 1988 och 2003 är interpolerade)

Man kan dock konstatera att utvecklingen stannat av i början av 2000-talet. För att få en något mer nyanserad bild kan man detaljstudera åren 2004 – 2015, uppdelat på ställningar utan hjul respektive ställningar med hjul (rull- och hantverkarställningar). Se diagram 2.

Diagram 2 - Antal arbetsolyckor med ställningar årsvis 2004 – 2015, för ställningar utan hjul respektive ställningar med hjul

Diagram 2 - Antal arbetsolyckor med ställningar årsvis 2004 – 2015, för ställningar utan hjul respektive ställningar med hjul

Här kan man se att antalet olyckor år 2013 översteg 200 stycken, för första gången sedan år 2003. Trenden gäller för såväl ställningar med hjul som ställningar utan hjul, men har efter 2013 vänt nedåt igen.

Orsaker till olyckorna

Om man tittar närmare på olyckorna från och med år 2009 till och med 2013 kan man gruppera dem på följande sätt:

Summa 943 100
Olycksorsak Antal, st Andel, % 
Fall av person1,5 472 50
Ras/Fall/Bristning2 249 26
Ergonomi/Hantering3 153 16
Övriga orsaker4 69 8
  1. Fall av person omfattar såväl fall till lägre nivå som till samma nivå, utan att något material bidragit till fallet. Av dessa 472 olyckor är mer än 80 procent fall till lägre nivå
  2. Ras/Fall/Bristning innebär att olyckan föregåtts av att någon form av material eller komponent brustit, rasat, fallit eller glidit så att en person skadats. Det kan till exempel vara en ställningsplanka, koppling, plattform, en räckesledare eller hela ställningen. Dessa olyckor innebär så gott som alltid att en person fallit tillsammans med materialet.
  3. Detta innebär att man skadats på grund av dålig arbetsställning, överbelastning eller när man hanterat något och tappat kontrollen över situationen. Man kan även ha halkat, snubblat eller trampat fel
  4. Ett exempel på en övrig orsak är att man slagit i ställningen när man gått.
  5. Av dessa 472 olyckor är 397 st (42 procent av samtliga olyckor) fall till lägre nivå.

Det är lätt att se att den allra vanligaste olyckan är en fallolycka. Om man även räknar med de fallolyckor som beror på ras/fall/bristning så uppgår antalet fallolyckor till ca 75 procent. Fallolyckor, i synnerhet de som är fall från högre nivå, ger ofta upphov till långa sjukskrivningstider.

Dödsolyckor

Under sju år (2009 – 2015) har fem dödsolyckor inträffat, tre 2010 och två 2015. Samtliga var fall till lägre nivå från arbetsplan på ställningar, och drabbade män.

Den första dödsolyckan 2010 inträffade vid isoleringsarbete i tak, då en arbetstagare ställde sig på en del av ställningens skyddsräcke för att nå till en balk. Räckeskomponenten vek sig och arbetstagaren föll över räcket ca 10 meter ner i ett betonggolv.

Den andra dödsolyckan 2010 inträffade när en plåtslagare monterade snörasskydd på ett tak. Ställning var uppförd till takfoten. Plåtslagaren har fallit till marken och senare avlidit. Inga vittnen finns till händelsen.

Den tredje dödsolyckan 2010 inträffade vid bilningsarbete på en fasad, ca 9 meter över mark. Rivningsarbetaren stod på en rörställning när en planka brast och arbetstagaren föll till marken.

Den första dödsolyckan 2015 inträffade när en ensamföretagare placerade en stege på en ställning som inte var förankrad i fasaden, och ställningen rasade när han stod på stegen, ca 4-5 meter över mark.

Den andra dödsolyckan 2015 inträffade när en renhållningsarbetare skulle kasta avfall i en container och lutade sig mot ett räcke på en ställning, varvid räcket gav vika och arbetstagaren föll ner i containern.

Vilka branscher och yrken är mest drabbade?

För åren 2009-2013 ser fördelningen av olyckorna mellan olika branscher ut så här:

Summa 943 100
Bransch Antal, st Andel, % 
Byggnadsindustri 695 74
Tillverkningsindustri
73 8
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster 
och andra stödtjänster
47 5
Övriga branscher  128 13

Byggnadsindustrin är således den bransch som är ojämförligt mest drabbad av olyckor med ställningar. Där inträffar 9-10 gånger så många olyckor som inom hela tillverkningsindustrin.

Även om man studerar vilka yrken de har som råkat ut för olycksfall under åren 2011-2013 (2011 var det första året man angav yrke i statistiken) blir fördelningen snarlik:

Summa 580 100
Yrke Antal, st Andel, % 
Byggrelaterade yrken  420 72
Ställningsbyggare  54 9
Övriga yrken  96 17

Eftersom ställningsbyggare normalt är ett byggrelaterat yrke blir övervikten för byggrelaterade yrken 83 procent, vilket är analogt när man studerar olyckorna per bransch.

Hur är könsfördelningen av olyckor för olika grupper?

Inom byggnadsindustrin har den manliga dominansen alltid varit stor. Detta märks även på fördelningen av olyckor. Nedan anges könsfördelningen inom olika grupper för olyckor med ställningar.

Grupp/bransch/yrke Antal olyckor, st Andel kvinnor, % 
Samtliga olyckor 2009-2013  943  4
Övriga branscher 2009-2013  128  16
Branscher Antal olyckor, st Andel kvinnor, % 
Olyckor inom byggnadsindustrin 2009-2013  695  2
Tillverkningsindustri 2009-2013  73  3
Uthyrning, fastighetsservice m.m. 2009-2013  47  6
Övriga yrken 2011-2013  96  16
Yrken Antal olyckor, st Andel kvinnor, % 
Samtliga yrken 2011-2013  580  4
Byggrelaterade yrken 2011-2013  420  2
Ställningsbyggare 2011-2013  54  0

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-08-15