Fordonsklimat – värme och kyla i fordon

Med fordon menar vi:

• personbilar som används i arbetet, till exempel taxibilar, servicebilar, bilar för hemtjänstpersonal och körskolebilar 
• distributionsbilar
• postbilar
• lastbilar
• ambulanser
• bussar
• tåg och spårvagnar
• traktorer
• entreprenadmaskiner.

Huvudsakliga risker vid kyla i trafiken 

• Nedsatt arbets- och koncentrationsförmåga
• Skadlig belastning eller hälsofara

Man skiljer på temperaturer som innebär komfort för arbetstagaren, temperaturer som innebär nedsatt arbets- och koncentrationsförmåga och temperaturer som innebär skadlig belastning eller hälsofara. 

Vid nedsatt arbets- och koncentrationsförmåga ökar risken för olycksfall i trafiken utan att temperaturen i sig behöver vara farlig för hälsan. 

Kyla påverkar bedömnings- och beslutsförmågan i trafiken

Vid lägre temperatur än komforttemperaturen kyls kroppen ned och det kan ha betydelse för bedömningsförmågan och beslutsförmågan och därmed trafiksäkerheten.  

Avkylningen av kroppen påverkar också uthållighet, kraft, effekt, hastighet och rörelser. Vi får alltså svårare att rent mekaniskt handla på ett trafiksäkert sätt.

Lägre temperaturer kan också påverka trafiksäkerheten genom att imma och is bildas på fordonets rutor.  

När den djupa kroppstemperaturen faller under +36 °C ökar muskelspänningen och man börjar huttra. Kraftig huttring försämrar arbetsförmågan ytterligare genom att det blir svårare att koordinera rörelser.

Största risken vid kyla i fordon är avkylning

Den största risken förknippad med arbete i kallt klimat är avkylning av kroppens vävnader på grund av obalans mellan värmeproduktion och värmeavgivning. 

Nedkylning av kroppen minskar blodflödet till hud och muskler, särskilt när man sitter stilla och kör. Detta ökar riskerna för belastningsbesvär. Avkylning kan också bidra till urinvägs- och prostatabesvär.  

Om arbetet innebär att man svettas eller inte har stor betydelse vintertid. Att sätta sig i ett nedkylt fordon när kläderna är blöta eller fuktiga av svett ökar risken för skador av nedkylning.

Nya sjukdomar kan utvecklas till följd av kylan

Kyla kan orsaka symptom hos personer som redan har en sjukdom, men också hos friska personer. Nya sjukdomar kan utvecklas som följd av kylan. Påverkan av kyla leder till olika effekter beroende på graden av nedkylning, exempelvis funktionsnedsättning, kylskada, påverkan på ämnesomsättningen eller annan sjukdom.

Symptom som förekommer är till exempel muskelsmärta, ryggont, prostatabesvär, svårigheter att andas och pip i luftrören.

Kylskador utgörs av förfrysning, hypotermi (störning av ämnesomsättning och kroppsfunktioner) samt några andra typer av skador som orsakas av låg vävnadstemperatur.

Värme kan försämra uppmärksamhet och omdöme i trafiken 

Vid temperaturer strax över komfortzonen, cirka 25 till 30 °C, ökar risken för nedsatt arbets- och koncentrationsförmåga. Uppmärksamhet och omdöme försämras gradvis och både antalet felhandlingar och risken för olyckor ökar. Riskerna ökar vid högre värmebelastning och när man kör länge utan pauser.

Det är omöjligt att ange någon exakt temperaturgräns där problemen med säkerheten börjar. I experiment har man kunnat visa att bilförare begår fler misstag och har en förlängd reaktionstid vid en kupétemperatur på +27 °C jämfört med +21°C. 

Vistelse i utrymmen som har en temperatur mellan +10 och +30 °C innebär ingen eller endast måttlig påfrestning för kroppen för den som är frisk, men påverkar den upplevda komforten och koncentrationsförmågan. Högre temperaturer kan däremot innebära en hälsofara. 

Riskerna för värmekollaps bedöms vara mycket små om förarens fysiska aktivitet är låg och det finns möjlighet till ventilation av fordonet. Det gäller även vid direkt solstrålning.

Ditt ansvar som arbetsgivare för fordonsklimatet

Du är som arbetsgivare alltid ansvarig för arbetsmiljön. Temperatur och klimat är viktiga delar av arbetsförhållandena och det gäller även om arbetsplatsen är ett fordon. 

Det finns inga föreskrifter från Arbetsmiljöverket som reglerar hur varmt eller kallt det får vara i ett fordon. Vi utgår från vad som står i arbetsmiljölagen, 4-5 §§ i andra kapitlet.

I 4 § står det: De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande ska vara tillfredsställande. 

I 5 § står det: Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar ska vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall.

Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetsgivaren ska regelbundet bedöma riskerna av fordonsklimat

Du ska som arbetsgivare alltid göra en riskbedömning av verksamheten. Enligt reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska du regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart ska tidplaneras, till exempel i den årliga handlingsplanen.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Alla tänkbara risker under arbetsdagen ska bedömas. Det kan vara att arbetstagaren påverkas av förhöjda temperaturer, som kan göra att koncentrationen brister, till allvarliga hälsoproblem Det gäller både vid låg utomhustemperatur och under varma sommardagar med kraftig solstrålning. 

Arbetsmiljöregler för fordonsklimat

Riskerna för skadlig värmebelastning tas upp i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) i 127–130 §§. Med hjälp av dem kan lufttemperatur, värmestrålning och luftfuktighet sammanfattas i ett värmeindex. Föreskrifterna anger hur högt detta index får vara vid olika typer av arbete.

Föreskrifterna gäller inte för arbete där risken för skadlig inverkan av värme till övervägande del beror på solstrålning. Så är fallet vid fordonskörning under varma dagar, då solen är den främsta värmekällan. 

Även om inte föreskrifterna gäller i detta fall kan metoden för att beräkna värmeindex ändå användas för att ge en uppfattning av den klimatpåverkan som finns.

Tillåtet värmeindex baseras främst på människans förmåga att tåla värmeexponering utan att skadas. Det tar alltså inte hänsyn till komfort eller nedsatt arbets- och koncentrationsförmåga. 

Det finns standarder för fordonsklimat

En standard är ingen lag utan innehåller exempel på dokumenterad kunskap. Den kan till exempel visa hur man gör mätningar och beräkningar. Det finns två speciella standarder för fordonsklimat, SS-EN ISO 14505:2 och SS-EN ISO 14505:3. 

De kan användas för utvärdering av fordonsklimat men är svåra att använda för en enskild arbetsgivare. De passar därför bäst för kravställande vid större upphandlingar av fordon.

Svenska institutet för Standarder, SIS, har mer information om standarder på sin webbplats.

SIS webbplats, öppnas i nytt fönster

Förebyggande arbete för olämpligt fordonsklimat

När det är kallt ute

• Se till att kupén och helst också motorn är varm vid första start på arbetsdagen. Det kan ske genom parkering i varmgarage eller användning av kupévärmare och motorvärmare.
• Använd stolsvärme. Värme på rygg, stuss och ben minskar behovet av att ha hög temperatur i kupén. 
• Använd rastvärmare om arbetet medför många avbrott i körningen. Med en rastvärmare kan temperaturen i kupén behållas trots att motorn är avslagen.
• Om bilkörning alterneras med svettdrivande arbete utanför fordonet - använd rastvärmare alternativt elektrisk eller bränsledriven kupévärmare för att behålla hög temperatur i kupén. 
• Om du utför annat arbete än att köra fordonet – se till att hålla tillräckligt hög värme för arbetsuppgiften. Arbete med bara händer kräver till exempel hög temperatur. Det kan fås genom rastvärmare alternativt elektrisk eller bränsledriven kupévärmare. 

Lämpliga temperaturer

• När man börjar sitt arbete på morgonen bör temperaturen vid förarplatsen vara lägst +5 °C, mätt 5 cm ovan stolsdynan. 
• Om arbetet är svettdrivande, bör temperaturen vid förarplatsen vara lägst +5 °C även efter ett uppehåll. Det gäller till exempel vid vissa servicearbeten. Då bör man kunna sätta sig i en varm bil mellan de olika arbetsinsatserna.  
• Om man arbetar i fordonet hela tiden bör kupétemperaturen vara lägst +15 °C även då fordonet står stilla. Det gäller fordon som taxibilar, långtradare, bussar och lok. 
• Om man arbetar med annat än körning av fordonet längre än 10 minuter bör lufttemperaturen i kupén vara lägst +15 °C. Det kan till exempel gälla datorarbete. 
• Om det finns elektrisk stolsvärme kan rygg, stuss och ben värmas upp snabbare. Man kan då acceptera en lägre lufttemperatur.

När det är varmt ute

• Använd fordon med möjlighet att kyla luften (luftkonditionering, AC). 
• När nya fordon anskaffas bör de vara försedda med en anordning för att kyla luften. 
• Se till att dricka regelbundet. 
• Anpassa klädseln efter rådande väderlek. Arbetsgivaren bör se till att de anställda får använda anpassad klädsel. 
• Ta paus i skugga minst varannan timme. Pausen bör vara minst 15 minuter. 
• Öka luftcirkulationen i kupén med fordonets eget fläktsystem. Om inte detta räcker kan man ibland installera en extra fläkt. 

Lämpliga temperaturer

Man bör sträva efter att hålla temperaturen i förarutrymmet låg och aldrig över +27 °C.

Vad tjänar man på att hålla lämplig temperatur? 

• Den förbättrade komforten gör att föraren blir mer uppmärksam. Det ger mindre risker i trafiken. 
• Vintertid kan bilrutorna lättare hållas isfria om kupétemperaturen är hög. Sikten förbättras och körningen blir säkrare. 
• Den förbättrade komforten innebär att till exempel servicepersonal är bättre rustad att ta itu med sitt arbete efter fordonskörning. 
• Högre kupétemperatur vintertid minskar risken för sjukdomar och sjukskrivningar.