Organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker

Arbeten på en byggarbetsplats innebär precis som alla andra arbeten att det kan finnas olika organisatoriska och sociala risker. Det kan handla om stress, svårigheter med kommunikation, hög kognitiv belastning eller att de som ska utföra olika arbetsmoment hamnar i konflikt med varandra. Ständigt nya samarbetskonstellationer med olika yrkesgrupper som ska fungera tillsammans, otydlig ansvarsfördelning och tidspress är vanliga riskfaktorer i byggbranschen.

Byggherren har möjlighet att förebygga att arbetsorganisationen i byggprojektet påverkar samarbetet och de sociala relationerna mellan aktörerna på ett negativt sätt. Om byggherren gör kloka val kan den organisatoriska och sociala arbetsmiljön bli bättre under både projekteringen och byggskedet.

Exempel på vad byggherren kan ta hänsyn till vid organiseringen av arbetet, för att underlätta samarbeten och påverka sociala relationer i positiv riktning, är:

  • samarbetsformer i byggprojektet,
  • kriterier vid val av aktörer i anbudsskedet,
  • antal led av entreprenörer,
  • hur kommunikation mellan olika aktörer ska underlättas,
  • aktörernas säkerhetskultur, och
  • byggherrens egen delaktighet och styrning av byggprojektet.

Bas-U kan tydliggöra att kränkande särbehandling inte är accepterat i ordnings- och skyddsreglerna för byggarbetsplatsen.

Varje arbetstagare och ensamföretagare behöver bidra genom att tänka på hur man uppför sig mot andra och vara tydlig med vad man behöver för att kunna utföra arbetet på ett smidigt och säkert sätt. Här är kommunikation en viktig del.

Arbetsorganisation vid byggnads- och anläggningsarbete

På större byggarbetsplatser  kommer och går personal och arbetsgrupperna förändras ständigt, vilket gör arbetet omväxlande men samtidigt också mer riskfyllt. Det ställer dessutom krav på ständig anpassning inför nya arbets­situationer, vilketkan vara stressande för såväl byggnads- eller anläggningsarbetaren som för arbets­ledaren eller platschefen. Problematiken blir ofta ännu större om arbetsledningen inte finns på plats utan på distans. Då kan det bli ännu mer otydligt vem som är ansvarig för vad på byggarbetsplatsen och arbetsmiljöuppgifter faller ofta mellan stolarna.

Byggnads- och anläggningsarbetare från andra länder än Sverige är mycket vanligt på dagens bygg­arbetsplatser. Merparten av dem pratar inte svenska utan behöver information och instruktioner på ett annat språk. Kommunikationen är en viktig del i att skapa en säker arbetsmiljö på en byggarbetsplats. Arbetsmiljörisker kan uppstå på grund av brister i kommunikationen, exempelvis när personer från olika länder ska planera eller utföra ett riskfyllt arbetsmoment tillsammans. Språkförbistring kan också leda till merarbete och därmed bidra till stress och irritation.

Även det faktum att personal från olika länder har erfarenhet av olika säkerhetskultur kan leda till missförstånd, irritation och konflikter. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till betydelsen av språk, kultur och kommunikation vid planering av arbete med personal från olika länder. 

Tidspress vid byggnads- och anläggningsarbete

Det är mycket vanligt att byggprojekt är tidspressade. Att veta att en försening kan leda till höga viten, kan skapa en stor stress hos de involverade aktörerna och deras arbetstagare. De enskilda arbetsgivarna har ett ansvar att se över krav och resurser i form av tid och personal, men även byggherren har ett ansvar att se till att tidplanen för byggprojektet blir realistisk. Byggherren bör välja projektörer och entreprenörer som kommer att avsätta tillräckligt med tid och personal i byggprojektet, utifrån den tidplan som är angiven.

Arbetsgivare ska se till att  det finns en balans mellan de krav som ställs på en arbetstagare och de resurser som arbetsgivaren ger för att kunna utföra arbetet. Det gäller för både byggnads- och anläggningsarbetarna och de som leder arbetet. Att det finns en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar är viktigt för alla..Läs mer om organisatorisk och social arbetsmiljö på sidorna nedan:

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Psykisk ohälsa, stress, hot och våld

Hot och våld i samband med byggnads- och anläggningsarbete

Även om det är ovanligt, kan hot, våld eller andra provokationeribland uppstå i samband med byggnads- och anläggningsarbete. Det kan exempelvis handla om hotfulla eller aggressiva externa personer som har synpunkter på ett vägarbete, eller så kan det uppstå konflikter internt inom byggarbetsplatsen som eskalerar till hot eller våld. Det är viktigt att komma ihåg dessa risker eftersom både arbets­ledare och arbets­tagare inom bygg­sektorn kan vara särskilt utsatta då de ofta byter arbets­plats och arbets­uppgifter. De träffar nya människor och hamnar i nya situationer och arbetskonstellationer oftare än i många andra branscher. Läs mer på sidan om hot och våld.

Hot och våld

Kartlägg riskerna för hot och våld i arbetsmiljön (ADI 553), broschyr

Byggnads- och anläggningsarbete utan arbetsledning på plats

Många arbeten i bygg­sektorn innebär att arbetstagare arbetar självständigt på egen hand Det är vanligt att arbets­tagare arbetsleds av någon som inte finns på platsen där arbetet utförs och att arbets­ledaren samtidigt leder många arbets­tagare på flera olikaplatser. För arbets­ledaren och arbetstagaren kan det innebära diskussioner per telefon om arbets­miljörisker.

Arbetsledning på distans kan skapa en pressad arbetssituation för båda parter. I många fall innebär det att arbetstagaren själv måste göra en sista riskbedömning på plats, för att kontrollera att de åtgärder som arbetsgivaren har tänkt sig fungerar med de verkliga förhållandena. Det innebär att arbetsgivaren måste vara bra på att förutse olika situationer och riskbedöma dem, och se till att arbetstagaren får instruktioner om vilka åtgärder som ska vidtas. Arbetsgivaren måste också säkerställa att arbetstagaren stoppar sitt arbete och kontaktar arbetsgivaren om förutsättningarna inte är som arbetsgivaren trodde. Då behöver en ny riskbedömning göras och arbetsgivaren behöver troligen genomföra nya åtgärder.

Vissa arbeten får man inte utföra ensam, eftersom riskerna är för stora. Ensamarbete kan i sig göra att arbetstagaren kan känna sig stressad eftersom det inte finns någon ersättare.

Läs mer i vår broschyr om ensamarbete.

Ensamarbete (ADI 252), broschyr

Tillgänglighet i arbetsmiljön

Tillgänglighet handlar om att arbetsmiljön ska vara tillgänglig även för personer med olika typer av funktionsvariationer, exempelvis kognitiva variationer. Det gäller att anpassa bland annat information, hjälpmedel ochoch miljöer så att så många som möjligt kan arbeta där utan risk för ohälsa eller olycksfall. På en byggarbetsplats är det till exempel viktigt att alla kan ta till sig informationen om vilka arbetsmiljörisker som finns och hur man ska agera i olika situationer. Det kan bland annat innebära att information behöver förmedlas muntligt eller i form av introduktioner där bilder eller filmer används, istället för i ett dokument som ska läsas igenom.

Tillgänglighet i arbetsmiljön

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-10-18