Fysiska risker vid byggnads- och anläggningsarbete

Här hittar information om övriga fysiska risker vid bygg- och anläggningsarbete som också ska riskbedömas. De här riskerna måste inte finnas beskrivna i arbetsmiljöplanen men det finns inget som hindrar att de finns där också.

Det finns ett antal risker som alltid måste finnas beskrivna i arbetsmiljöplanen. Du kan läsa om dem nedan.

Arbetsmiljöplan och dess risker

Ergonomi - arbete som är tungt eller arbete med begränsat utrymme

Byggnads- och anläggningsarbete är ofta tungt och belastande för kroppen. Varje år anmäls många arbetsskador och många blir sjuk­skrivna till följd av över­belastning av kroppen. Därför är det så viktigt att vi blir bättre på att planera arbetena.

Det måste finnas tillräckligt utrymme för arbetet samt utrustning för att lyfta och transportera byggprodukter och annat material så att de som arbetar inte utsätts för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Det är viktigt att alla tänker på detta i byggnads­projektets olika planerings­faser. I praktiken krävs därför att byggherren, arkitekten, projektören, bygg­arbetsmiljö­samordnaren och arbets­givaren tänker på ergonomiska förutsättningar såväl för bygg­skedet som för byggnadens bruks­skede. Det innebär att utrymmen för framtida underhåll och framtida kända arbets­platser i byggnaden måste utformas utifrån Arbetsmiljöverkets regler för arbets­platsens utformning (AFS 2009:02).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Ventilationsrum, el­centraler, tillträdes­vägar till tak och runt skorstenar är exempel på utrymmen som måste utformas bland annat ur ett ergonomiskt perspektiv, med tanke på behov av framtida underhålls­arbete. Är byggnaden i övrigt planerad för viss verksamhet ska även de behoven undersökas och planeras utifrån föreskrifterna om belastnings­ergonomi, arbetsplatsens utformning och andra föreskrifter som är aktuella.

Glöm inte att ergonomin både ska fungera under byggskedet men även i bruksskedet.

Exempel på dåliga ergonomiska förhållanden i byggskedet kan vara:

  • att det saknas utrymme för arbetet såsom på vindar, i krypgrunder, invändigt arbete i rör, installations­gångar.
  • att det saknas transportmöjligheter för tungt gods såsom rullande hantering eller att använda lyftanordningar.
  • tunga handhållna maskiner och verktyg.
  • att arbetet inte medger fasta arbetsplattformar utan kräver användning av stegar.
  • att det inte finns utrymme för trappor, ställningar och hissar.
  • att arbetet måste utföras med händer/armar ovanför axelhöjd eller under knänivå.
  • att det saknas utrymme eller möjlighet att använda lyftanordningar för fönster, dörrar eller skivor.
  • maskiner med hög vibrationsnivå t.ex. bilningsmaskiner och entreprenadmaskiner.
  • dålig belysning.
  • stora nivåskillnader utan trappsteg eller landgångar.
  • instabila landgångar.

Åtgärder för att förebygga riskerna kan vara att:

  • planera arbete och logistik för material.
  • det finns lyft- och transportmöjligheter för material.
  • välja lättare och mer hanterbart material.
  • göra arbeten i rätt ordning.
  • hålla ordning och reda på arbetsplatsen.
  • undersöka vilka hjälpmedel som finns för olika arbeten.
  • variera arbetet.

Det är viktigt att kroppen både är uppvärmd före och får möjlighet att återhämta sig efter en ansträngning. Åter­hämtning tar tid, särskilt om ansträngningen pågått länge. Exempelvis kan långvarig eller åter­kommande skruvning med skruv­dragare medföra belastnings­skada om musklerna i axeln inte hinner återhämta sig. När rörelse­variation ges i arbetet sprids belastningen på olika delar av kroppen.

Arbetsställning och belastning - ergonomi

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Maskiner - arbete med handmaskiner och entreprenadmaskiner

Maskiner är ofta inblandade i olyckorna på byggarbetsplatsen. Det kan vara skyddsanordningar som är borttagna eller att man på annat sätt förlorar kontrollen över en maskin och skadas.

Den som ska använda en maskin behöver få instruktioner av sin arbetsgivare. För att använda vissa maskiner kräver Arbets­miljö­verket dessutom dokumenterad kunskap.

Handhållna maskiner

Olika sorters maskiner för sågning, borrning, kapning, klippning, bockning, skruvning, bultning och spikning används ofta. Maskinerna har olika sorters risker men oftast är olyckan framme när de används felaktigt. Det är vanligt att man skadar händer och ben. Det kan även vara material som flyger iväg och skadar någon. Vissa maskiner ska användas tillsammans med skyddsutrustning som till exempel glas­ögon och hörsel­skydd.

Många maskiner är dessutom tunga att hantera och kan bidra till olika belastnings­ergonomiska risker för användaren. Vibrationer är ännu en risk vid användning.

Vibrationer

Det finns ytterligare ett par föreskrifter vad det gäller handhållna maskiner som till exempel spikpistoler, bultpistoler och användning av motorsåg och röjsåg.

Spikpistoler (AFS 1984:3), föreskrifter

Bultpistoler (AFS 1984:2), föreskrifter

Användning av motorkedjesågar och röjsågar (AFS 2012:1), föreskrifter

Entreprenadmaskiner

Entreprenadmaskiner kan vara gräv­maskiner, truckar, lyft­kranar eller borriggar. Vanliga olyckor med entreprenad­maskiner är förlorad kontroll eller att någon kommer i kläm när de välter eller kommer i rörelse.

De flesta maskiner kräver särskilda kontroller och underhåll. Om de inte utförs kan det leda till olyckor. För vissa maskiner krävs dessutom särskild besiktning.

Kranar, lyftar och lyftredskap

Användning av truckar, liftar och lyftanordningar är några exempel på maskiner som kräver särskild utbildning som ska dokumenteras av arbetsgivaren. Dessutom krävs även arbetsgivarens skriftliga tillstånd för att få använda dessa maskiner.

Vanliga orsaker till att någon skadas är att:

  • det saknas kunskap om maskinen
  • maskinen används felaktigt
  • maskinen är inte besiktigad
  • maskinen har inte kontrollerats och underhållits
  • maskinskydd tas bort eller skyddsutrustning inte används.

Se även:

Checklistor för maskiner

Maskiner och arbetsutrustning

Maskiner (som släppts ut på marknaden efter 29 dec 2009) (AFS 2008:3), föreskrift

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6), föreskrifter

Lyft - arbete med kranar, liftar och lyftredskap

Lyft kan innebära både ett redskap för lyft av material eller anordning för lyft av personer. Båda är vanliga på bygg­arbetsplatsen och används ofta. Det inträffar flera olika slags olyckor och tillbud i samband med lyft och därför krävs både planering och kunskap.

På byggarbetsplatsen, där det ofta finns många olika entreprenörer på olika ställen, behöver lyften särskilt samordnas och risk­bedömas. I de flesta fall ska denna riskbedömning vara en del av arbetsmiljö­planen. Det är viktigt att så långt som möjligt undvika lyft över oskyddade personer. 

När det finns flera lyftanordningar som kan gå in i varandra behövs en särskild planering. Det kan behövas särskilda tekniska eller organisatoriska åtgärder som förhindrar att man går in i varandra. Ibland behöver även lyft på två närliggande bygg­arbetsplatser samordnas på liknande sätt.

De personer som utför lyft och de som kopplar last måste ha särskild utbildning och kunna kommunicera.

I Sverige har vi fler krav på besiktningar av lyftanordningar än vad man har i många andra EU-länder. Det kan vara bra att veta när en utländsk entreprenör med egen utrustning anlitas.

Kom ihåg att arbetsgivaren kan få sanktionsavgift om en arbetstagare använder en lyftanordning som inte är besiktigad.

Läs mer på sidan om lyftanordningar- och lyftredskap. 

Kranar, lyftar och lyftredskap

Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6), föreskrifter

Buller

De flesta byggnadsarbeten innebär risker med buller. Det är därför viktigt att man alltid har tillgång till hörselskydd om det inte är möjligt att på annat vis separera arbetena. Mycket buller kommer slumpmässigt utan att du vet när. Om du själv alstrar buller, tänk då på att informera andra i din närhet så de är förberedda.

Du kan läsa mer på vår sida om buller.

Buller

Vibrationer

Det finns två olika slags vibrationer nämligen hand-armvibrationer och helkroppsvibrationer.

Arbeten med hand-armvibrationer är vanliga till exempel vid bilning i samband med rivning i byggsektorn. Andra hand­hållna maskiner med höga vibrations­nivåer är hål­tagnings­maskiner, slip­maskiner och mutter­dragare.

Risken för helkropps­vibrationer finns främst för de som sitter i entreprenad­maskiner och kör mycket på ojämnt underlag. 
Maskiner ska vara deklarerade med vilka vibrationer de kan ge. 

Den som utsätts för vibrationer kan behöva göra en särskild läkarundersökning. 

Du kan läsa mer på vår temasida om vibrationer. 

Vibrationer

Arbete i kyla eller värme

Det är inte ovanligt att byggnadsarbete sker i temperaturer som kan vara antingen väldigt höga eller väldigt låga. Vid arbete i värme eller kyla finns det olika typer av risker. 

Läs mer om riskerna med utomhusarbete i värme eller kyla på vår temasida om temperatur och klimat

Temperatur och klimat

Webbutbildning för bygg och anläggning

Testa vår webbutbildning om bygg- och anläggningsarbete. Utbildningen tar cirka 30 minuter och är till för dig som jobbar inom byggbranschen oavsett roll.

Bygg och anläggning, webbutbildning, öppnas i nytt fönster

Webbutbildning för riskbedömning

Lär dig hur du på bästa sätt upptäcker olyckan innan olyckan upptäcker dig.

Utbildning riskbedömning, öppnas i nytt fönster

Sanktionsavgifter inom bygg

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-01