Sprängning och arbete med sprängämnen

Sprängarbeten är vanliga vid byggnads- och anläggningsarbeten. Det sprängs i berget för grundläggning inför uppförande av byggnader, för att bygga tunnlar, för att lägga ner rör eller för att dra kablar.

Sprängning innehåller olika slags förberedande bergarbeten såsom borrning och arbete med sprängmedel. Att utföra sprängning och bergarbete är riskfyllt och därför ska det utföras och ledas av personer med särskild kompetens.

Arbetsmiljöverket har särskilda regler för sprängning och bergarbeten som ska följas. Arbetet med sprängning ska finnas beskrivet som en del av arbetsmiljöplanen. Det är särskilt viktigt att alla berörda på byggarbetsplatsen informeras om risker och hur man ska agera vid platser där bergsprängning utförs.

Lämpliga utbildare för bergssprängare granskas och godkänns bland annat av RfSU, Rådet för sprängteknisk utbildning. RfSU har bland annat tagit fram och fastställt olika kursplaner i sprängteknik anpassade för olika ändamål såsom ovanjordssprängning, underjordssprängning med mera. 

Utöver den som spränger och leder sprängarbetet så krävs anpassade kunskaper om sprängning och bergarbete för den som:

  • borrar i berg
  • utför olika bergarbeten (till exempel rensar berg, utför förstärkning av berg)
  • hanterar, förvarar och transporterar sprängmedel
  • är maskinförare vid berg- och sprängarbeten
  • projekterar och samordnar bergarbeten.

Mer information och råd om sprängning och bergarbeten vid byggnads- och anläggningsarbete kan man hitta här:

Organisationen för bergsprängningsentreprenörer och branschintressenter webbplats, öppnas i nytt fönster

SweMin, branschförening för gruvor, mineral- och metallproducenter, SveMin webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges bergmaterialindustri webbplats, öppnas i nytt fönster

För att få utföra sprängning och stenspräckning krävs även särskilt tillstånd från polisen. Tillstånd krävs även för att få transportera och förvara sprängmedel

PM angående 34 § i föreskrifterna om sprängarbete (AFS 2007:1)

Under en längre tid har 34 § i föreskrifterna om sprängarbete AFS 2007:1 orsakat en hel del frågor om hur denna kan och ska tolkas. Arbetsmiljöverket ger med detta PM förklaring till avsikten med regeln och hur den ska tolkas.

Ur AFS 2007:1 sprängarbete:
34 § Verktyg som med hjälp av krut används för att sönderdela skut, betong eller dylikt får ha en laddningsvikt om högst 75 gram. Gasgenererande kompositioner kan dock användas i laddningsvikter upp till 150 gram per borrhål. Används större laddningar av krut eller gasgenererande kompositioner gäller samtliga föreskrifter i detta regelverk.
Leverantör eller uthyrare av sådana verktyg eller kompositioner skall tillhandahålla en skriftlig instruktion avseende säkerhet och handhavande med tillhörande prov för varje person som skall nyttja anordningarna. Denna person skall innan verktyget eller de gasgenererande kompositionerna tas i bruk, noggrant studera instruktionerna samt genomgå det till utrustningen medföljande skriftliga provet.
Detta skriftliga prov skall därefter snarast tillställas leverantören och förvaras av denne så länge försäljning av ammunition eller tillbehör sker till den som genomgått provet.
Vid planeringen av arbete där något av ovanstående koncept används skall noga beaktas riskerna för ofrivillig stenkastning. Kan personskada därigenom uppkomma skall skadeförebyggande åtgärder vidtas.

I nedanstående text används termen stenspräckning som metod för ”Verktyg som med hjälp av krut används för att sönderdela skut, betong eller dylikt får ha en laddningsvikt om högst 75 gram. Gasgenererande kompositioner kan dock användas i laddningsvikter upp till 150 gram per borrhål.”. I samma text används termen bergsprängning som den traditionella sprängningen i berg med detonerande sprängämnen.

Avsikten med 34 § som är ett undantag i reglerna är att ge möjlighet till en skonsammare metod, stenspräckning, istället för bergsprängning vid sönderdelning av till exempel skut och betongblock. Eftersom stenspräckning är skonsammare med ett långsammare förlopp än bergsprängning, med endast ett laddat borrhål i taget som sönderdelar, är kraven för utbildning något lägre.

Vidare avser stenspräckning sönderdelning av friliggande skut, betong och dylikt av samma karaktär för arbeten där yrkesmässig kunskap om bergsprängning inte är nödvändig. Användare av stenspräckning anses vara dem som vill bli av med enstaka skut, sten- eller betongblock för att kunna fortsätta sin normala verksamhet, till exempel jordbrukare, trädgårdsarbetare och i krossverksamheter (dock inte i de fall bergsprängning är aktuellt). Vid bergsprängning gäller samtliga paragrafer i föreskrifterna om sprängarbete. Föreskrifterna ställer höga krav på bland annat riskbedömning, dokumentation, personalens kunskap och utövande.

Vid tiden för föreskrifternas ikraftträdande fanns enstaka produkter för stenspräckning på marknaden. Syftet med produkterna var att sönderdela enstaka friliggande sten/block med ett borrhål och ett verktyg. Mot denna bakgrund skrevs 34 § i föreskrifterna om sprängarbete. Idag har fler produkter tagits fram och utvecklingen för stenspräckning har passerat de förutsättningar som fanns vid tidpunkten för regelns framtagande.

Arbetsmiljöverkets uppdrag är att reglera arbetsmiljön så att ingen utsätts för skada eller ohälsa. Att spränga sten eller berg är ett riskfyllt arbete. Kunskaperna om riskerna och arbetsmetoden vid sprängarbete är viktiga krav och hela föreskrifterna ska följas. Där 34 § inte är uppenbart tillämplig gäller således hela föreskrifterna om sprängarbete.

Sönderdelning genom stenspräckning innebär att ett borrhål borras i det material som ska sönderdelas (skut, betong, block). I detta borrhål tillåts att ladda med verktyg med en högsta laddningsvikt om 75 gram vid innehåll av krut, alternativt gasgenererande kompositioner med en laddningsvikt av högst 150 gram. Används större laddningar, borras och laddas fler hål eller borras och laddas i fast berg gäller samtliga föreskrifter om sprängarbete. Avsikten med detta är att förutom att sprängverkan blir högre än avsett för sönderdelning så finns risken för dolor som inte upptäcks lika lätt då flera laddningar skjuts samtidigt eller i intervall.

I 34 § finns även ett utbildningskrav på leverantörer eller uthyrare av verktyg till stenspräckning. Leverantörerna ska tillhandahålla en skriftlig instruktion avseende säkerhet och handhavande med tillhörande prov för varje person som ska använda produkterna till stenspräckning.
I instruktionerna är det viktigt att belysa riskerna med stenspräckning och hur dessa minimeras utifrån säkerhetsperspektiv. Det bör även framgå att arbetsmiljölagen gäller vid allt arbete, även om 34 § medger undantag från vissa regler i föreskrifterna om sprängarbete.

Parallellt med arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller kraven i övriga lagstiftningar såsom t.ex. lagen om brandfarliga och explosiva varor och ordningslagen.

Stockholm 2016-03-23

Sprängarbete (AFS 2007:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna om sprängarbete gäller arbete i verksamhet där sprängämnen, krut, tändmedel eller gasgenererande kompositioner används. Dokumentet innehåller även allmänna råd om hur föreskrifterna ska tillämpas.

Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller berg- och gruvarbete och prospektering efter malm och mineral. De tar upp risker och åtgärder mot ohälsa och olyckor, till exempel lämpliga arbetsmetoder, utrustning, ventilation och utrymning.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2017-03-28