Schaktningsarbete med risk för ras

Stabiliteten på en slänt styrs bland annat av släntens höjd, lutning och jordlagrens hållfasthetsegenskaper och tyngd, men även grund­vatten­nivå och andra yttre faktorer påverkar. Är schakten djupa eller är jord­lagret löst bör en geo­tekniker bedöma ras­risken och vid behov ge förslag på åtgärder som kan förhindra ras.

Snabba väderomslag med mycket regn eller snabba temperatur­växlingar kan förändra mark­förhållandena och kan innebära att man måste göra nya bedömningar.

Schaktarbeten kan påverkas av skakningar, vibrationer och nya laster på marken. Det kan komma från närbelägna byggnader, vägar eller järnvägar, laster från materiel­upplag, schakt­massor eller passerande arbets­maskiner.

Stödkonstruktioner, till exempel spont, ska användas om det finns en rasrisk. Alternativt får schakten utföras med släntlutning. Det är viktigt att även schakt­massorna inte läggs för nära kanten och att fordons­trafik inte får köra för nära.

När markarbeten innebär tippning av massor eller passerande fordons­trafik intill där arbeten pågår är det viktigt att man har barriärer som förhindrar att fordonen kan köra av eller falla ner i arbets­området. En tum­regel på lämplig höjd för en stopp­anordning vid tippning är en höjd motsvarande fordonets halva hjul­diameter.

Övriga arbetsmiljörisker vid schaktning

Andra arbetsmiljörisker i samband med schaktning kan vara kvartsdamm, farliga ämnen i marken, avgrävning av installations­ledningar för el, VA eller gas, belastnings­ergonomiska risker, tunga lyft av utrustning samt vibrationer för de som arbetar i och med maskiner.

Entreprenadmaskiner som utför schaktning och jord­förflyttning behöver utrustas med en klimat­anläggning och hytt­filter som är anpassade för risker med kvarts för en bra förarmiljö.

På områden där man utför schak­tarbeten kan man behöva bevattna eller damm­bekämpa med andra metoder.

Glöm inte att arbetstagare som arbetar med VA-ledningar och annan förorenad jord kan behöva vaccinationer mot vissa smittsamma sjuk­domar.