Fall - arbete som utförs på höjd över 2 meter

Fall till lägre nivå är en av de vanligaste orsakerna till att personer omkommer eller blir allvarligt skadade i byggbranschen. Det finns därför krav på att man ska förebygga fallrisker redan vid höjder på 2 meter eller mer vid byggnads- och anläggningsarbete.
Byggställning

OBS! Från 1 januari 2015 kan den som arbetar utan något slags fallskydd få betala en sanktionsavgift. Se mer i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) där du bland annat hittar mer information i 56 a, 60 a, 86 a och 92 a §§.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Fallrisker

Exempel på var det finns fallrisker:

  • takarbete
  • fasadarbete
  • stegarbete
  • håligheter i till exempel bjälklag
  • montering av prefab
  • schaktkant
  • bergarbete.

Vid fallrisker ska ni i första hand använda kollektiva skydds­anordningar.

Illustration av person som jobbar på tak, skyddsräcke vid takarbete.
Skyddsräcke vid takarbete.

Kollektiva skyddsanordningar

Fallskyddsräcken

Skyddsräcken ska vara hållfasta och tillräckligt höga (ca 1 m). De ska vara utförda så att det hindrar fall över, genom eller under räcket. Skydds­räcket behöver därför minst bestå av tre tvär­gående ledare som heter fotlist, mellan­ledare och över­ledare eller ha motsvarande skydds­konstruktion som förhindrar fall. Fot­listen ska normalt vara ca 0,15 m hög, mellan­ledaren ska vara placerad på mitten och över­ledaren i överkant av skyddsräcket. Om det finns lösa föremål som kan falla genom skydds­räcket så ska det kläs in. För ytor som inte är plana eller låg­lutande behöver räckena utformas på annat sätt (tätare mellan räckes­­detaljerna).

Tillfälliga skyddsräcken på en bygg­arbetsplats ska vara minst en meter höga. Ibland kan skydds­räcket även behöva vara högre såsom när arbetet utförs på branta tak. Om skydds­räcket är permanent och ingår en byggnads ordinarie utrustning så är de ofta högre samt kan sakna fotlist.

Det finns inga exakta krav på hur skyddsräcken ska vara dimensionerade för att vara hållfasta i Arbetsmiljö­verkets regler. Det finns däremot en frivillig Europa­standard för temporära skydds­räckes­system (SS-EN 13374:2013) som många tillverkare har valt att utforma sina räcken utifrån. Ett skydds­räcke utformat enligt en standard ger även användaren ett stöd vid val av produkter.

När man använder trä­virke i skydds­räcken är det viktigt att välja rätt sort. Man måste alltid ha konstruktions­virke (eller motsvarande), och normalt rekommenderas att man väljer klassat så kallat konstruktions­virke i minst klass C16 enligt SS-EN 338:2009 för att få tillräcklig håll­fasthet. Ofta behövs högre håll­fasthets­klass.

Om ett skyddsräcke inte monteras längs med exempelvis hela taket utan bara där arbeten utförs så är det viktigt att de går tillräckligt långt utanför det aktuella arbets­området för att verkligen kunna fånga upp en person som faller. Det innebär att bredden på skydds­räcket behöver vara betydligt bredare än arbets­områdets bredd för att man säkert ska veta att de fångar upp någon som faller. En tum­regel är att bredden på skydds­räcket ska vara: arbets­områdets bredd + 2 x (avståndet mellan skyddsräcket/takfot och ”vertikalt” upp till arbetsområdet). Bild finns i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3).

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Skyddsräcken ska alltid kontrolleras innan de börjar användas och under tiden de används.

Ställningar

Arbetsplatsformar

Skyddstäckning

En skyddstäckning används för att täcka ett hål eller någon annan slags hålighet som det finns risk att trampa eller falla ner i. Skydds­täckningen ska alltid vara hållbar, stabil och ligga på plats. Den ska vara tydligt utmärkt så att den inte kan miss­uppfattas. Den ska kunna bära upp de laster som den kan komma att utsättas för.

Skyddsnät

Att använda sig av skyddsnät kan vara en lämplig arbetsmetod vid vissa sorters arbeten med fallrisker såsom hallbyggnationer.

Innan man väljer att använda ett skyddsnät måste man noggrant undersöka att förhållandena lämpar sig för nät genom att kontrollera de yttre förutsättningarna.

Skyddsnätets konstruktion ska i alla lägen kunna garantera att den fångar upp en fallande person säkert utan andra risker som att ramla ur, ramla mellan nät eller att slå i något under nätet.

Metoden ställer mycket höga krav på att de som ska använda den har särskilda kunskaper om hur skyddsnätet ska monteras och kontrolleras. Skyddsnät är en ”färskvara” som kräver särskilda dokumenterade kontroller av trådar med mera. Montaget kräver dessutom att det finns lämpliga och hållbara infästningspunkter.

Oftast behöver en byggnadskonstruktion, till exempel ett byggelement, förberedas för infästning av skyddsnät redan då den konstrueras och innan den skickas till byggarbetsplatsen. Nätet måste enkelt kunna fästas in i förankringspunkter på byggarbetsplatsen med hjälp av användning av en annan säker kollektiv arbetsmetod såsom via en lift.

Kyla gör att skyddsnät inte alltid kan användas eftersom nätet kan bli sprött.

Sammanfattningsvis kräver skyddsnät minst att följande förutsättningar finns:

  • kunnig personal finns som kan montera och kontrollera nätet under hela arbetet
  • höjdförhållandena är lämpliga så att nätet kan hållas spänt
  • det finns säkerhetsavstånd till underliggande arbeten
  • fallhöjden till nätet är liten och understiger kraven i standarden
  • lämpliga och hållbara infästningspunkter finns för nätet
  • klimatet lämpar sig för användning av skyddsnät
  • instruktion och anvisningar för montering och kontroller med till exempel provdragning av provtrådar, datummärkningar med mera ska finnas vid byggarbetsplatsen.

Det finns en frivillig europastandard med säkerhetskrav och provningsmetoder samt säkerhetskrav vid montering av skyddsnät som heter SS-EN-1263. Standarden är normalt lämplig att följa om nät ska användas.

Personlig fallskyddsutrustning

Personlig fallskyddsutrustning kan man bara använda i undantagsfall om kollektiva skydd inte är möjliga att använda, eller där tiden för att få dessa anordningar på plats tar betydligt längre tid än vad det tar att utföra det aktuella arbetet.

Personlig fallskyddsutrustning

Kom ihåg att tiden inte bara innefattar till exempel ett särskilt arbete på ett tak, utan alla arbeten som behöver utföras där. När personlig fallskyddsutrustning används är det viktigt att utrustningen är anpassad för arbetet och arbetstagaren samt en hållbar infästnings­punkt finns som uppfyller gällande krav.

Arbete från stege ska om möjligt undvikas och bara användas vid kortvariga enstaka arbeten där man inte kan välja andra bättre alternativ.  

Tänk på att du minst måste uppfylla de minimivillkor som finns i §§ 60 a och 92 a för att undvika sanktionsavgift vid ett byggnads- och anläggningsarbete. De nya reglerna innebär att du ofta måste komplettera med att använda dig av personlig fall­skydds­utrustning. Även en förflyttning längs en stege med rygg­skydd eller längs en tak­brygga kräver att du använder dig av personlig fall­skydds­utrustning om villkoren i paragrafen uppfylls.

Arbeten med fallrisker är normalt olämpliga att utföra som ensam­arbete och använder du personlig fallskyddsutrustning ska en plan alltid finnas för undsättning.

Arbeten med fallrisker ska alltid riskbedömas och beskrivas med hur de ska gå att förebygga bland annat i arbetsmiljöplanen. Om det finns fallrisker på 2 meter eller mer ska det alltid finnas en arbetsmiljöplan.

Arbetsmiljöplan

Illustration - person med personligt fallskydd, helsele insydd i väst.

Sanktionsavgifter inom bygg

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna riktar sig till alla som har ansvar för byggnads- och anläggningsarbete, även byggherrar. De innehåller bland annat regler om transport av material på byggplatser, takarbete, vägarbete och skyddsnät.

Skydd mot skada genom fall (AFS 1981:14), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna handlar om hur fall på arbetsplatser kan förebyggas så att olyckor kan undvikas. Med fall menas att någon faller omkull, halkar, snavar, trampar snett, trampar igenom eller faller till en lägre nivå.

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller arbetsgivare som ska informera arbetstagare om de risker som den personliga skyddsutrustningen ska skydda mot.

Skydda dig mot fallrisker (ADI 698), broschyr

Omslagsbild Skydda dig mot fallrisker broschyr adi 698
Den här broschyren handlar om hur man ska skydda sig mot fallrisker vid byggnads- och anläggningsarbete. Broschyren beskriver hur man kan använda olika skydd mot fall.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-06-16