Arbete under jord – tunnlar, brunnar, rör

Aktuella arbeten under jord kan vara tunnelarbete eller andra grundläggningsarbeten med rör, brunnar, jordförstärkning med mera.

Arbetena innebär ofta många olika slags risker till exempel: 

  • risk för ras
  • instängning
  • syrebrist
  • luftföroreningar
  • maskiner
  • sprängning
  • begränsat arbetsutrymme
  • arbete med hälsovådliga ämnen. 

Planering krävs därför av ventilation, stabiliserande åtgärder, utrymning och undsättning av nödställd, nödbelysning, behov av särskild personlig skyddsutrustning, brandbekämpning, arbetstid och arbetsrotation vid begränsat arbetsutrymme eller risker runt maskiner. 

Förstärkning av tunnlar och rensning av berg 

När tunnel- och bergarbeten utförs finns en rasrisk. För att motverka ras utförs regelbundna kontroller och rensning av berget. Kontroller och rensning av berg ska utföras av personal med särskild kompetens. I många fall behöver berget förstärkas.

Vid bergarbete förstärker man bland annat med särskilda bergsbultar eller genom att spruta någon form av sprutbetong på berget. Det är viktigt att sprutbetongen får tid för att torka och att särskilda kontroller görs innan personal får uppehålla sig i nyförstärkta arbetsområden. De som utför förstärkningsarbeten eller andra som uppehåller sig inom ett område med rasrisk ska använda en maskin med ett särskilt förstärkt skyddstak som skyddar mot ett ras. I bruksskedet behöver förstärkningar kunna kontrolleras regelbundet.

Luftföroreningar under jord

Vid sprängning eller användning av arbetsfordon, maskiner och kemiska ämnen under jord ska man särskilt tänka på riskerna för olika slags luftföroreningar som ett begränsade utrymmet ger.

Regelbundna kontroller ska göras av luftens kvalitet till exempel med hjälp av direktvisande instrument och/eller med stationära mätningsinstrument som varnar vid luftföroreningar av till exempel kvarts och kolmonoxid. 

Enbart dieseldrivna motorer får användas under jord. Fordonens avgasrening ska regelbundet undersökas. Vid stationära arbeten ska i första hand eldrivna maskiner väljas. Om en lastbil till exempel har en kran som används regelbundet bör denna kunna ställas om till eldrift när den används stationärt. Särskilda så kallade hyttfilter kan också krävas till vissa arbetsfordon för att minimera riskerna med kvarts.

Radon - risk vid underjordsarbete

Radon är ytterligare en risk som finns vid underjordsarbete. På arbetsställen under jord ska radonhalten mätas. Radon räknas såsom joniserande strålning och ska finnas beskriven i arbetsmiljöplanen.

Brand och utrymning vid tunnelarbete

Brand är en av de allvarligaste riskerna vid tunnelarbete. Det krävs en plan för utrymning. Utrustning som ska finnas är flyktmasker, brandsläckningsutrustningar i fordon och vid olika platser i tunneln samt tillgång till en räddningskammare om utrymningsvägen är lång. 

Det förebyggande arbetet blir särskilt viktigt med introduktion av nya arbetstagare, utrymningsövningar, kontroller av förvaring av brandfarligt material, kontroller av fordons bränsleledningar och mycket annat. Vid de flesta underjordsarbeten kan särskild samordning krävas med den lokala räddningstjänsten för att säkerställa möjlig brandbekämpning och evakuering av nödställda.

För en säker utrymning och lokalisering av nödställda krävs därför ett system som talar om vilka som befinner i tunneln och var. Idag finns elektroniska passagesystem med särskilda positioneringssystem som kan vara ett stöd för detta och som Arbetsmiljöverket ofta ställer krav på.

Rörläggning - helt eller delvis under jord

Det finns ett flertal andra arbeten som utförs helt eller delvis under jord. Det kan vara arbeten med VA-rör, fjärrvärmerör, installationsrör eller förstärkning av marken med mera.

Rörläggningar kan innebära att personer helt eller delvis utför arbeten i eller runt rören som kan vara mycket riskfyllt. Det kan vara både trångt, finnas risk för ras, finnas risker med att man inte får luft för att andas eller att luften är förorenad. Arbetena innebär oftast också att man använder olika slags maskiner som kan innebära risker vid lyft, borrning, med läckage av kemikalier eller tryckluft och med annan teknisk utrustning.

Arbetena kräver en mycket noggrann planering med vilka olika slags risker som arbetsmetoder och maskiner kan innebära, både enskilt och tillsammans för arbetstagarna.

Idag utvecklas material och tekniska hjälpmedel inom detta arbetsområde. På sikt kan det minimera de manuella arbetena i och runt rör. Det är därför viktigt att tidigt undersöka och arbeta utifrån det arbetsmiljölagen säger: ”att ta hänsyn till arbetets natur och den tekniska och sociala utvecklingen i samhället”.

Projektörernas val av metod och teknik är här tydliga exempel på vilka förutsättningar som ges för arbetet. På senare år har till exempel oacceptabla arbetsförhållanden kunnat konstateras i samband med utbyte av gamla vattenrör och att dödsfall förekommit i samband med arbete i fjärrvärmerör. Inom båda dessa områden pågår därför nu olika utvecklingsarbeten för att förbättra arbetsmiljön. 

Grundläggning

Grundläggning innefattar många olika slags arbeten. Det kan vara pålning, jordförstärkning, spontning och andra slags stödkonstruktioner.

Pålning

Innebär att en påle av betong, stål eller annat material slås ner i marken som en förstärkning för ett hus eller annan byggnation.

Jordförstärkning

Innebär att man borrar ett hål där man gör en slags pelare genom att tillsätta material som förstärker i marken. Kalk är ett vanligt material att förstärka med.

Spontning och andra stödkonstruktioner

Innebär att man gör en temporär konstruktion i samband med en schaktning så att man kan börja bygga till exempel en grund.

Spontning innebär att man slår ner ett slags stöd, ofta en järnkonstruktion, så att lera, jord och vatten inte ska tränga ner. Sponten blir en slags vägg runt där man behöver utföra en byggnation.

Sekantpålning är en annan metod där man borrar hål och gjuter en slags betongförstärkningsvägg i ett schakt för att förstärka inför byggnationen.

Pålning, spontning och jordförstärkning innebär arbete med stora maskiner som både ska lyfta de stora konstruktionerna av till exempel järn- och betongbalkar som ska slås ner i marken eller så kan det vara en maskin som ska spruta ner kemikalier under tryck i marken. Arbetet ställer stora krav på planering av arbetsområdet med hänsyn till stabilitet för tunga maskiner att ta sig fram, säkerhet vid lyft och risker med kemikalier såsom kalk som kan läcka ut under stort tryck. Kapning av pålar är också ett riskfyllt arbete där olyckor inträffat.

Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller berg- och gruvarbete och prospektering efter malm och mineral. De tar upp risker och åtgärder mot ohälsa och olyckor, till exempel lämpliga arbetsmetoder, utrustning, ventilation och utrymning.

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Ändrad och omtryckt i AFS 2014:43, föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för arbetsplatser med kemiska risker. I kraven ingår till exempel att undersöka och bedöma risker, vidta åtgärder och märka behållare och rörledningar.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna om hygieniska gränsvärden gäller i alla verksamheter där luftföroreningar förekommer. Luftföroreningar kan vara allt från mjöldamm till kemiska gaser. Gränsvärden finns för drygt 500 olika ämnen. Föreskrifterna om hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7) gäller från och med den 1 juni 2016.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-30