Provning med över- eller undertryck

Provning av anordningar med över- eller undertryck utförs som läcksökning, täthetsprovning och tryckprovning, beroende på vad man tänkt kontrollera. Det kan vara för att upptäcka ett läckage, eller för att kontrollera en anordnings täthet eller hållfasthet. Hållfasthetskontroll utförs ibland som sprängprovning i samband med experimentell dimensionering.

Föreskrifterna gäller inte läcksökning eller täthetsprovning av en trycksatt anordning som genomgått föreskriven tryckkontroll under förutsättning att:

  • ingen reparation, modifiering eller utbyte av någon del av den tryckbärande anordningen har gjorts efter den senaste tryckkontrollen,
  • det tryck anordningen dimensionerats för inte överskrids och
  • det högsta tryck vid vilket anordningen får användas inte överskrids.

Vid provning med över- eller undertryck är det betydande risk för ohälsa och olycksfall för dem som utför provningen, och för dem som befinner sig på eller i närheten av den plats där provningen utförs.

I AFS 2006:8 Provning med över- eller undertryck, finns de regler som du ska uppfylla när du gör provning med över- eller undertryck

Provning med över- eller undertryck (AFS 2006:8), föreskrifter

Risker vid provning med övertryck

Risker vid provning med övertryck är framför allt att provningsutrustningen eller den anordning som provas sprängs, splittras eller rämnar. Det kan inträffa även vid lågt tryck.

Risker vid provning med undertryck

Största risken med provning med undertryck, är att den anordning som provas imploderar, kollapsar inåt. Splitter kan uppstå som kan skada de personer som finns i närheten.

Riskbedömning

Innan provning, ska du göra en riskbedömning av arbetet. Genom riskbedömningen får du fram det riskområde som blir runt provobjektet. Riskområdet beror på vilken tryckvåg som kan uppstå, och hur långt du beräknar att delar av anordningen kan kastas iväg om anordningen går sönder.

Faktorer som kan leda till hälso- eller säkerhetsrisker i samband med provning är bland annat:

  • Bristande kunskaper hos den som utför provningen
  • Att provningsutrustningen inte är tillförlitlig
  • Felaktigt inställda säkerhetsanordningar
  • Olämpligt tryckmedium

Vilken vätska eller gas ska användas vid provning?

Den gas eller vätska som används ska vara ofarlig när den släpps ut i samband med provningen, så kallade inerta tryckmedium. Vid provning med vätska bör vatten användas och vid provning med gas bör luft eller kväve användas i första hand. Tänk på att stora utsläpp av kväve kan ge syrebrist.

När du gör tryckprovning med vätska, så ska objektet som ska provas vara helt fyllt med vätskan. Finns det utrymmen där luft blir kvar, så ökar risken betydligt på grund av att den inneslutna luften komprimeras när trycket höjs.

Provning med gas

Riskerna med att använda gas vid provning med övertryck, är mycket större än om du använder vätska. Energiinnehållet vid samma tryck och volym är 200 gånger större om du trycksätter med gas. Du ska alltid i första hand utföra tryckprovning med vätska.

När du utför trycksättning med gas kan du behöva vara ackrediterad av Swedac. Om du utför trycksättning med gas utan att vara ackrediterad, kan du dömas att betala en sanktionsavgift.

Det finns 4 undantag från kravet på ackreditering, när du utför trycksättning med gas, de är:

  • Om kontrolltrycket är 0,03 bar eller lägre
  • Om kontrolltrycket är högst 3 bar och volymen på objektet som ska provas multiplicerat med trycket som ska användas är högst 30 barliter
  • När säkerhetsutrustnings öppningstryck ställs in, förutsatt att de tidigare har genomgått tryckkontrol
  • Om provningen utförs i en särskilt konstruerad skyddsanordning

Exempel på anordningar som ofta provas med gas är:

  • gassystem på svetsverkstäder, sjukhus eller laboratorier
  • tryckluftssystem
  • kyl- och värmesystem
  • behållare avsedda för djupkylda gaser, till exempel flytande kväve
  • självfallsledningar för avlopp
  • IBC-behållare

Du som beställer provning med gas, ska förvissa dig om att de som utför provningen är ackrediterade, eftersom du och dina arbetskamrater annars kan utsättas för fara.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-05-29