Fler pressmeddelanden

Stora kunskapsluckor om antibiotikaresistenta bakterier och arbetsmiljö

– Vi vet för lite om vilka risker som finns med antibiotikaresistenta bakterier i arbetslivet, menar forskarna Ann Tammelin och Ingemar Qvarfordt. De har på Arbetsmiljöverkets uppdrag, skrivit rapporten Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier som pekar på att Sveriges restriktiva hållning till antibiotikaanvändning och vårt generella förebyggande arbete gör risken liten att arbetstagare smittas. Under ett seminarium i dag kring rapporten presenterar Arbetsmiljöverket också sina nya föreskrifter om smittrisker.

Ämnet har tidigare oftast belysts ur patient- och folkhälsosynvinkel medan arbetsmiljö-aspekterna inte utforskats i lika hög grad. Forskarnas uppdrag var att identifiera inom vilka yrken och arbetsmiljöer medarbetare löper särskilda risker att smittas av antibiotikaresistenta bakterier, att belysa vilka konsekvenserna blir för dem som smittats och dessutom föreslå förebyggande åtgärder. Sveriges gynnsamma läge beror bland annat på vår djurhållning och förutsätter att inte fler bakterier introduceras inom lantbruket. De bakterier som rapporten tar upp är VRE, ESBL och MRSA som alla presenteras nedan. Forskarna pekar på att det behövs ökad kunskap om bakteriernas förekomst i olika verksamheter och om effekten av förebyggande åtgärder.

Gynnsam situation inom svensk djurhållning och slakteriverksamhet

Det är framför allt de som arbetar inom vård, omsorg och förskola och med att hantera djur som löper ökad risk att utsättas för bakterier. I många länder förekommer antibiotikaresistenta bakterier hos både grisar och kycklingar inom lantbruket men de förekommer i relativt liten utsträckning i Sverige. Det finns ett undantag, ESBL, som ofta finns även i kycklingar uppfödda i Sverige, något som kan innebära risker för dem som föder upp eller slaktar fjäderfä.

– Vi menar ändå att exponeringsrisken inom svensk djurhållning generellt är låg, säger Ingemar Qvarfordt, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Studier från flera andra länder visar att vissa av de aktuella bakterierna finns i högre utsträckning hos medarbetare på sjukhus och äldreboenden än i hela befolkningen. Ingenting tyder på att medarbetare inom öppenvården bär bakterierna i högre utsträckning.  Risken i dag för medarbetare i Sverige att smittas är liten men troligen något högre inom sjukhusvård och på äldreboenden eftersom många patienter där behandlas med antibiotika.

Mer kunskap behövs om frisk- och skönhetsvård, barnomsorg och reningsverk

Eftersom det finns otillräcklig kunskap om hur vanligt det är med bakterierna inom frisk- och skönhetsvård, förskola, skola och vård är det i dag svårt att bedöma risken för ökad exponering. Det gäller också dem som arbetar vid avloppsreningsverk.

– Vi behöver mer kunskap till exempel om effekten av förebyggande åtgärder inom sjukvården för att skydda patienter eftersom åtgärderna, om de är effektiva, även skyddar arbetstagarna, säger Ann Tammelin, docent vid Karolinska Institutet och överläkare inom Stockholms läns landsting.

Forskarna talar i rapporten till och med om betydande kunskapsluckor som gör det omöjligt att beskriva dagsläget i Sverige för människor i en rad yrkesgrupper. Det handlar nu bland annat om att undersöka förekomsten av de aktuella bakterierna hos patienter och omsorgstagare.

Ny föreskrift om smittrisker

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter AFS 2018:4 om smittrisker, som berör eller omfattar över en miljon arbetstagare, börjar gälla den 19 november i år och ersätter AFS 2005:1. Det grundläggande budskapet i föreskrifterna fokuserar på basala hygienrutiner och åtgärder. Ett hygieniskt arbetssätt med exempelvis god handhygien och personlig skyddsutrustning, i de arbetsmoment som kräver det, är en framgångsfaktor för att förebygga både risken för smitta och för att förhindra att smitta sprids.

Fakta om bakterier

VRE är tarmbakterier som kan förekomma till exempel i sår eller i katetrar. De är resistenta mot Vancomycin som är ett viktigt antibiotikum. Bakterierna sprids lätt i sjukhusmiljö.

MRSA är en form av stafylokocker som är resistenta mot penicillin. De flesta barn och många vuxna bär normalkänsliga stafylokocker periodvis som en del av den normala floran. Infektioner med den resistenta varianten kan vara svåra att behandla och är ett vårdhygieniskt problem i hela världen.

ESBL är tarmbakterier som bryter ner de flesta antibiotika ur den så kallade betalaktamgruppen och är ett växande problem. Bakterierna påträffas hos friska personer och djur över hela världen och finns också inom vård och omsorg. 

Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier (RAP 2018:6), kunskapsammanställning

Följ det livesända seminariet 14 september kl 09.15-12.00.

För mer information

Presstjänsten på Arbetsmiljöverket: telefon 010 730 91 55.

Relaterade pressmeddelanden

Brister i hanteringen av farliga ämnen på arbetsplatser

  • 24 oktober 2018
  • Hotell, restaurang
  • ...

Drygt åtta av tio inspekterade arbetsplatser har fått krav på att åtgärda brister kopplat till sin kemikaliehantering. Under två veckor har Arbetsmiljöverket inspekterat hanteringen av farliga kemiska ämnen på drygt 1 800 arbetsplatser. 

Tydliga skillnader i arbetsmiljö mellan tidsbegränsat och fast anställda

  • 2 oktober 2018
  • Bygg, anläggning
  • Handel
  • ...

Tre av fyra på arbetsmarknaden är i stort sett nöjda med sitt arbete. Men fler tidsbegränsat anställda än fast anställda är rädda att förlora jobbet, har oftare monotona arbetsuppgifter och utsätts oftare för sexuella trakasserier på jobbet, visar en undersökning från Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivare följer inte upp chefers höga arbetsbelastning

  • 5 september 2018
  • Vård, omsorg
  • ...

Chefer inom vård och omsorg arbetar under tidspress, har hög arbetsbelastning med stora ansvarsområden och många medarbetare. Arbetsmiljöverket har under tre år inspekterat operativa chefers arbetsmiljö och träffat drygt 1 300 chefer. Nästan samtliga inspekterade arbetsplatser har fått krav på...

Hästnäringens syn på arbetsmiljö måste förändras för att minska ohälsan

  • 13 juni 2018
  • Skola, utbildning
  • ...

Hälften av de 520 arbetsgivare som Arbetsmiljöverket har inspekterat inom hästnäringen har fått krav om att göra arbetsmiljön säkrare. Kraven handlar om att förebygga arbetsskador, första hjälpen och krisstöd samt förbättra arbetsmiljön för minderåriga på ridanläggningar.

Fler nyheter och pressmeddelanden om Vård, omsorg