Fler pressmeddelanden

Oklarheter kring den digitala arbetsmiljön

Havererade journalsystem inom vården, gränslösa arbetstider, dåligt stöd vid införandet av nya it-system. En ny rapport tar upp dagens digitala arbetsmiljöer och dess brister.

Antalet digitala redskap som användare i sina yrken förväntas känna till och kunna använda ökar stadigt, inte sällan använder yrkesgrupper så många som 20–30 system, enligt rapporten "Digital arbetsmiljö" som bland annat gått igenom internationell forskning i ämnet.

Dessutom utpekar rapporten att olika verksamheter löpande inför nya it-system. Ett vanligt problem är att avancerade it-system köps in utan att behoven klargjorts och att stöd från ledning brister. Följden blir ofta en upplevelse av höga krav, låg egenkontroll och svagt socialt stöd.

– Den kombinationen ökar risken för skadlig stress, som bland annat kan leda till utmattning, säger Jan Gulliksen, professor på KTH och en av forskarna bakom rapporten.

Det gränslösa arbetslivet nämns även det i rapporten. Exempel är sociala medier som används både på jobbet och på fritiden, samt möjlighet att arbeta hemifrån. Å ena sidan hjälper it till att göra arbetslivet mer flexibelt i både tid och rum.

– Å andra sidan blir konsekvensen att ansvaret att skapa balans mellan krav och resurser läggs på individen. För många skapar det osäkerhet om hur de kan uppfylla kraven. Resultatet blir att många arbetar för mycket och får för lite vila, säger Jan Gulliksen.

Kostnaderna för dålig digital arbetsmiljö höga

Förlorad effektivitet i arbetet på grund av brister i digital arbetsmiljö uppskattas i rapporten till mångmiljardbelopp per år. Kostnader för belastningsskador, sjukskrivningar och sjuknärvaro är också höga men svåra att beräkna, enligt rapporten.

De drabbade yrkesgrupperna som berörs är många. Vårdgivare som jobbar i blindo under haveri av journalsystem. Piloter som ser otaliga larm gå igång samtidigt i akuta situationer och försvåra beslut. Rapporten nämner även den ökande mängden it-system och hjälpmedel som handläggare på exempelvis myndigheter förväntas bemästra, där ökade krav på besparingar och effektivitet blir en ytterligare börda.

Trots att det finns mycket baskunskaper inom digital arbetsmiljö saknas fortfarande praktisk tillämpning av dem, menar forskarna.

– Arbetsgivarna som rår över arbetsmiljön saknar instrument att agera. I många organisationer råder ovisshet. Vem ansvarar för den digitala arbetsmiljön? säger Bengt Sandblad, professor vid Uppsala universitet och den andra forskaren bakom rapporten.

It-ronder – en åtgärd

Ett sätt att åtgärda digital arbetsmiljö – använd i vården – är genom it-ronder, beskriver forskarna. Ansvarig chef, skyddsombud och it-kunnig personal går bland annat igenom verksamhetens hårdvara, mjukvara, kringutrustning, programmiljöernas patientsäkerhet, användbarhet och tidsåtgång, enligt en checklista. Ansvar för åtgärder delas upp och följs upp.

Rapporten nämner ansvariga för att åtgärda bristande digital arbetsmiljö, bland andra:

  • Beställare av digitala produkter och tjänster, samt leverantörer som tillhandahåller dessa, måste säkerställa att de it-system som införs på en arbetsplats leder till en god digital arbetsmiljö.
  • Högskolorna behöver forska mer och utbilda fler experter inom området digital arbetsmiljö. För detta behövs fler forskningsprogram inom området.
  • Arbetsmiljöverket behöver tydligare följa upp och ställa krav på god digital arbetsmiljö. Myndigheten behöver modernisera föreskrifter och bygga upp ytterligare kompetens inom området.
  • Politiskt ansvariga till ansvariga myndigheter behöver ge tydligare direktiv om tillsyn av den framtida digitala arbetsmiljön.

Kontakter med forskarna:

Jan Gulliksen, professor, KTH tel. 0730-373930
Bengt Sandblad, professor, Uppsala universitet tel. 0705-437719
Kontakter på Arbetsmiljöverket:
Viveca Wiberg, sakkunnig, tel. 010-730 99 78
Presstjänsten, tel. 010-730 91 55. 

Se även information gällande seminariet om digital arbetsmiljö som hölls den 1 december.

Inte sällan använder yrkesgrupper 20-30 parallella digitala system. Och antalet digitala arbetsverktyg som yrkesverksamma förväntas behärska ökar stadigt, enligt en ny rapport om Digital arbetsmiljö.

Citat

Ansvaret att skapa balans mellan krav och resurser läggs på individen. För många skapar det osäkerhet om hur de kan uppfylla kraven. Resultatet blir att många arbetar för mycket och får för lite vila. —Jan Gulliksen, professor, människa-datorinteraktion, KTH.

Relaterade pressmeddelanden

Förebygg riskerna med långvarigt stillasittande arbete

  • 7 oktober 2021
  • Pressmeddelande

Långvarigt stillasittande arbete uppges vara en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Förutom belastningsbesvär kan långvarigt stillasittande på längre sikt leda till sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom eller diabetes typ 2. I en EU-gemensam insats granskar nu Arbetsmiljöverket ...

Ökad ohälsa på svenska arbetsplatser 2020

  • 1 september 2021
  • Pressmeddelande

Var tredje sysselsatt upplever hälsoproblem kopplade till arbetet enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Trötthet och värk i kroppen är de vanligaste besvären. För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna. Särskilt ...

Över 400 döda i arbetsolyckor på tio år

  • 25 augusti 2021
  • Pressmeddelande

De senaste tio åren har drygt 400 personer i den svenska arbetskraften och 90 övriga som jobbat i Sverige dött i arbetsolyckor. Under pandemiåret 2020 var det rekordfå dödsolyckor, totalt 29, men hittills i år har 23 personer drabbats. Lastbilsförare är mest utsatta.

Arbetsolyckor vanligast bland unga

  • 17 juni 2021
  • Pressmeddelande

Unga är mest utsatta för arbetsolyckor. De senaste fem åren har cirka 25 000 unga anmält att de skadats på jobbet så allvarligt att de blivit sjukskrivna. Ofta beror det på bristfällig introduktion – något som blir extra viktigt att tänka på i sommar när det även finns risk för smitta på arbet...

Fler nyheter och pressmeddelanden om Bygg, anläggning