Fler pressmeddelanden

”Hjärnvänlig” arbetsmiljö viktig vid kognitiva svårigheter

Ett stort antal sjukdomar kan ge kognitiva funktionsnedsättningar, exempelvis problem med minne och språk. Det visar en ny kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket beställt från Linköpings universitet.

Ungefär 15 procent av befolkningen i arbetsför ålder (18-65 år) har idag en kognitiv funktionsnedsättning.  Det betyder cirka 700 000 personer i arbetsför ålder, enligt rapporten. 

– En femtedel till en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen kommer att få en kognitiv funktionsnedsättning någon gång under sitt yrkesliv. Därmed är behovet av att skapa ”hjärnvänliga” arbetsmiljöer stort, säger Thomas Karlsson, biträdande professor och en av de forskare som tagit fram rapporten.

Stroke, Parkinsons sjukdom, epilepsi, ADHD och svåra skalltrauman är exempel på tillstånd som kan ge kognitiva funktionsnedsättningar. Men också personer med hjärtsjukdom, diabetes typ två, bröstcancer, KOL och hörselnedsättning kan drabbas, visar rapporten.

– Kognitiva funktionsnedsättningar är inte bara osynliga utan kan också misstolkas som brist på engagemang och kompetens, slarvighet eller samarbetssvårigheter, vilket är väldigt olyckligt, fortsätter Thomas Karlsson.

I begreppet kognitiva funktionsnedsättningar ingår enligt rapporten bland annat problem med:

  • språk, som att kunna skriva, läsa, kommunicera och samspela
  • minnet, att komma ihåg själupplevda händelser och fakta
  • ”exekutiva funktioner” som flexibilitet, planering, problemlösning
  • uppmärksamhet, som koncentration och att snabbt kunna skifta mellan arbetsuppgifter
  • rumsliga förmågor, som att orientera sig i rummet och på kartor

Kognitiv funktion beror inte bara på individens begränsningar till följd av sjukdom. Rapporten presenterar en modell för att förklara detta, där individen, arbetsuppgiften och arbetsmiljön samspelar med varandra.

Arbetsmiljön och hur arbetsuppgifter utformas spelar alltså en avgörande roll för den med kognitiva funktionsnedsättningar. Och redan nu finns vetenskaplig grund för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete på det här området.

- Många insatser kan vara till fördel för andra medarbetare också, inte minst de som måste arbeta intensivt och under stor press en längre tid. Det går därför att se det som en generell utveckling av arbetsplatsen att göra den ”hjärnvänlig”.

I rapporten finns en mängd exempel på hur detta kan gå till. Flexibilitet när det gäller arbetstider, lathundar och tydliga skriftliga instruktioner, användarvänlig utrustning, god mötesstruktur med protokollföring och möjlighet att arbeta ostört och ta återhämtningspauser nämns bland annat. Vilka åtgärder som behövs varierar från person till person.

– För många med den här problematiken är det direkt olämpligt med kontorslandskap, många parallella arbetsuppgifter, långa sammanhängande arbetspass och stora krav på flexibilitet, säger Thomas Karlsson.

Rapporten har författats av biträdande professor Thomas  Karlsson, fil. dr Elisabet Classon och professor Jerker Rönnberg vid Linköpings universitet. Läs kunskapssammanställningen: ”Den hjärnvänliga arbetsplatsen: kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö”. Du kan även följa kunskapsseminariet, som webbsänds kl. 13–16 den 22 maj.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen, kunskapssammanställning

Kontakt

Thomas Karlsson, Linköpings universitet, telefon 0734 61 82 35

Presstaben, Arbetsmiljöverket, telefon 010 730 91 55

Vi arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden.
Arbetsmiljöverkets vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö.

Fler nyheter och pressmeddelanden