Fler pressmeddelanden

Bullrig arbetsmiljö sänker prestationsnivån i skolan

Buller är ett allt större problem i skolan. Även måttliga bullerexponeringar kan orsaka hörselproblem som tinnitus. Det visar två nya kunskapssammanställningar från Arbetsmiljöverket.

Buller är fortfarande ett av våra mest utbredda arbetsmiljöproblem och konsekvenserna för den som utsätts för skadligt buller är många. År 2010 utgjorde bullerskadorna 10 procent av det totala antalet anmälda arbetssjukdomar. Högst rapportering kom från näringsgrenarna tillverkning, bygg, försvar och utbildning. Av godkända arbetssjukdomar åren 2007-2009 hade 35 procent av männen angett buller som orsak. För kvinnor var andelen bullerrelaterade sjukdomar 8 procent, varav en tredjedel av dessa arbetade med pedagogiskt arbete.

Buller kan ge tillfälliga hörselnedsättningar eller bestående hörselskador. Idag uppger 10–20 procent av befolkningen att de ofta eller alltid lider av tinnitus, som kan orsakas av buller. 1 procent har svåra besvär, uppger forskarna.

Bullerstörning kostar. En norsk studie visar att en mycket bullerstörd individ kostar 1 600 euro per år, och en lätt bullerstörd 800 euro per år relaterat till exempelvis stress och hörselrelaterade besvär.

Arbetsskaderapporteringen kring buller domineras fortfarande av branscher inom industrin. Men med arbetslivets utveckling har bullerproblem också uppstått på kontor, i skolor och inom vården.

– Där bidrar bullret till ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa som kan följa på detta, säger Ulf Landström vid Högskolan i Gävle, en av forskarna bakom kunskapssammanställningen.

Forskarna skriver att en sänkt prestationsnivå i pedagogiskt arbete, på kontor och inom sjukvården på grund av buller kan innebära kraftiga försämringar i arbetseffektivitet och därmed kostnader.

När det gäller skolan leder buller till försämrade kunskaper, enligt forskningen. Buller påverkar särskilt läsförmåga, jämfört med till exempel matematikkunskaper. Effekten av buller i skolan är också mer märkbar i högre årskurser som varit utsatta för buller en längre tid, skriver forskarna.

En av rapporterna visar att även måttliga bullerexponeringar kan orsaka tinnitus, överkänslighet för starka ljud, ”dubbelhörande” och ökade svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer utan att man alltid har en hörselnedsättning. Med målsättning att sannolikheten för att drabbas av ”temporär försämring av hörtrösklarna” i arbetsmiljön ska vara försumbar och med tillämpning av försiktighetsprincipen föreslår forskarna att gränsvärdet för yrkesmässig bullerexponering sänks, från 85dB till 80dB. 

– Målet för oss är självklart att ingen ska utsättas för störande och stressande buller eller drabbas av hörselskador på sitt arbete. Kunskapsöversikterna ger oss ny kunskap och ett bra underlag för vårt fortsatta arbete med bullerfrågorna, säger Bengt R Johansson på Arbetsmiljöverket.

Störande buller i arbetslivet (RAP 2013:3), kunskapssammanställning

Hörsel och hörselskador i arbetslivet (RAP 2013:2), kunskapssammanställning, pdf, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Bengt R Johansson, Arbetsmiljöverket, 010 730 99 82

Anders Kjellberg, Högskolan i Gävle, författare till kunskapssammanställningen om störande buller i arbetslivet, 0701 110172

Stig Arlinger, Linköpings universitet, författare till kunskapssammanställningen om hörsel och hörselskador i arbetslivet, 0706 25 03 17

Presstjänsten, Arbetsmiljöverket, 010 730 91 55

Relaterade pressmeddelanden

Fler nyheter och pressmeddelanden