Osund konkurrens

Osund konkurrens i arbetslivet är ett problem som både är omfattande och för med sig konsekvenser för enskilda arbetstagare, företag och samhället. Företag ska inte kunna konkurreras ut av andra som bryter mot lagar och regler.

Vad vi menar med osund konkurrens

De allra flesta arbetsgivare månar om sin personal och arbetar för att skapa en så god arbetsmiljö som möjligt. Men det förekommer att företag tänjer på regelverket för att skaffa sig orättvisa fördelar gentemot sina konkurrenter. Det är det som Arbetsmiljöverket menar när vi talar om osund konkurrens. Det kan handla om att företag systematiskt bryter mot reglerna och har det som en del av sin affärsidé.

Det kan också röra sig om att företag i huvudsak följer reglerna men ser sig tvungna att bryta mot reglerna ibland, exempelvis för att vinna upphandlingar eller uppdrag.

Av vilken orsak företag bryter mot reglerna spelar ingen roll. Det finns ett regelverk och det är arbetsgivarens skyldighet att följa det.

Osund konkurrens skadar

Det finns ett klart samband mellan osund konkurrens och dålig arbetsmiljö. Det kan handla om att de anställda får omöjliga arbetstider, att de inte erbjuds skyddsutrustning, att de anställda får använda maskiner som inte är avsedda för verksamheten eller produkter som är skadliga för hälsan.

Följderna kan bli väldigt allvarliga för de anställda men även kostsamma för samhället i form av sjukskrivningar och branscher som urholkas.

Det är de anställda som drabbas

Osund konkurrens kan yttra sig på många olika sätt, men en sak som är gemensam är att det oftast är arbetstagaren som får ta konsekvenserna när det fuskas med arbetsmiljön. Här kan du se några av de som har drabbats av osund konkurrens och höra deras historia.

Utstationerade är extra sårbara

I de branscher där vi lägger extra stort fokus arbetar idag många utstationerade arbetstagare. En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. Utländska arbetstagare kan ofta ha dålig kunskap om sina rättigheter på svenska arbetsplatser och känna sig pressade att godta en bristande arbetsmiljö.

Upphandling - sund arbetsmiljö som en konkurrensfördel

Ett sätt att komma tillrätta med osund konkurrens är att upphandlare ställer krav på anbudsgivarnas arbetsmiljö. På så vis blir den goda arbetsmiljön en konkurrensfördel istället för en kostnad som man försöker hålla nere för att vinna ett anbud.

Konkurrensverket uppskattar att det varje år sker offentliga upphandlingar för mer än 600 miljarder kronor i Sverige. Det är pengar som inte ska bidra till osund konkurrens och dåliga arbetsvillkor.

Upphandling och arbetsmiljö

"Riskfaktorer – en vägledning för schysst konkurrens" heter en ny vägledning som är tänkt att vara en hjälp i inköparens arbete med att kontrollera leverantörer så att avtal inte ingås med oseriösa företag. Den har tagits fram av Stora Branschgruppen som är en sammanslutning av ett tjugotal myndigheter, arbetsgivarorganisationer och fackliga förbund som gemensamt arbetar för schysta villkor för både företagare och anställda.

Riskfaktorer – en vägledning för schyst konkurrens, pdf, Skatteverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

Inspektion mot osund konkurrens

Den osunda konkurrensen i arbetslivet kan ta sig olika former och resulterar ett behov av ökade insatser för att förebygga arbetsskador och olyckor och eliminera riskerna för dödsfall. För att komma åt de företag som konkurrerar på oschysta villkor och dålig arbetsmiljö arbetar Arbetsmiljöverket tillsammans med andra myndigheter.

– Myndigheternas kunskap, uppdrag och regler skiljer sig åt, men när vi kombinerar dem i våra gemensamma insatser, kan vi verka från olika håll för att komma åt fusket i olika branscher, säger Patrik Hemmingsson som leder inspektionen inom osund konkurrens.

Tillsynen riktar sig främst mot företag som medvetet och systematiskt bryter mot regelverk för att skaffa sig konkurrensfördelar.

– Det är oacceptabelt att människor ska betala med sin hälsa och ibland sitt liv för att arbetsgivare ska kunna ta genvägar och konkurrera ut de företag som följer lagar och verkar på schysta villkor, säger Patrik Hemmingsson.

Fokus i tillsynen

Det finns flera näringar där det jämförelsevis är vanligare med osund konkurrens, enligt analyser på EU-nivå och erfarenheter från Arbetsmiljöverkets systermyndigheter i våragrannländer. Utifrån samverkan, sammanställning av rapporter och analysunderlag är fokus i tillsynen framför allt branscherna hotell- och restaurang, bygg, transport och gröna näringar (jordbruk, skogsbruk, bärplockning, till exempel). Men även andra branscher kommer att bli aktuella för inspektion mot osund konkurrens.

Samverkan som ger resultat

Fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet ger konsekvenser på flera områden i samhället. Det är därför regeringen har gett i uppdrag åt Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket att samarbeta. Detta samarbete har startat under 2018 och innebär att vi kommer få en större möjlighet att ta gemensamma krafttag mot olika problem på arbetsmarknaden, bland annat osund konkurrens.

Kunskap ska skydda unga i arbetslivet

Som ett led i vårt arbete att motverka osund konkurrens och verka för en bättre arbetsmiljö kommer vi med start hösten 2018 börja genomföra en informationsinsats som riktar sig till gymnasieelever som är på väg ut i branscherna hotell- och restaurang, bygg och gröna näringar.

Syftet med insatsen är att ge ungdomarna verktyg för att hjälpa dem upptäcka brister i arbetsmiljön och tecken på osund konkurrens. Vi vill också ge dem kunskapen om vad de har för rättigheter och vart de ska vända sig för att få hjälp.

Vi tror att unga människor på väg ut i arbetslivet är en viktig grupp för att långsiktigt kunna påverka dessa branscher till det bättre.

VR-filmer: Upplev osund konkurrens i praktiken

Det kan lätt bli abstrakt när man pratar om osund konkurrens. Tack vare våra virtual reality-filmer kan du nu kliva in i ett restaurangkök, på en byggarbetsplats eller på ett lantbruk och låta dig guidas runt och själv se de faror som uppstår när man sparar in på arbetsmiljön.

Undersökningar om upplevelser av osund konkurrens

Arbetsmiljöverket har nyligen genomfört en undersökning som visar att 5 av 10 arbetsgivare inom städbranschen upplever att många tvingas tumma på arbetsmiljöreglerna för att få uppdrag. För att åtgärda problemen anser 7 av 10 arbetsgivare att det behövs mer myndighetskontroll. 2017 intervjuade Arbetsmiljöverket 3 200 arbetsgivare inom branscherna bygg, transport, hotell- och restaurang samt verksamheter inom lant- och skogsbruk. Den undersökningen visade att 3 av 10 arbetsgivare upplevde att man inom de verksamheterna tvingas tumma på arbetsmiljö- och arbetstidsregler för att klara konkurrensen. Sammantaget tror endast 4 av 10 arbetsgivare i de båda undersökningarna – med totalt 3 850 medverkande – att fuskare kommer att upptäckas. Vi tolkar undersökningarna som att vårt arbete mot osund konkurrens är både viktigt och angeläget.

Statsbidrag för att motverka brott i arbetslivet

Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag för att främja kunskapsutbyte och samverkan med myndigheter i syfte att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet. Stödet får lämnas till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

Statsbidrag för att motverka brott i arbetslivet, ansökan

Uppdrag från regeringen

Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att under 2015–2018 ta ett krafttag mot den osunda konkurrensen. Detta genom att bland annat förstärka tillsynen av företag som bryter mot arbetsmiljöreglerna för att få konkurrensfördelar.

Regleringsbrev för budgetåret 2015, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsmiljöverket är Sveriges representant i EU

Arbetsmiljöverket är Sveriges representant i EU:s plattform mot odeklarerat arbete. Det finns ingen överenskommen definition av odeklarerat arbete, men EU-kommissionen har uttryckt det som ”varje betald laglig verksamhet som inte har anmälts till myndigheterna, med beaktande av de skillnader som förekommer i medlemsstaternas kontrollsystem”. Det handlar om företagarinkomst och löneinkomst (löner/förmåner) som inte redovisas och kan även omfatta arbetsmiljö, arbetsrätt och social trygghet.

Den europeiska plattformen har nyligen påbörjat sitt arbete. Plattformen kommer under 2017 och 2018 ta fram åtgärder mot odeklarerat arbete och fokusera på att byta kunskap mellan EU-länderna.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2018-09-24