Nollvision mot dödliga händelser i arbetet

Med satsningen vill vi utveckla samverkan med arbetsmarknadens parter och branschorganisationer inom de värst drabbade områdena. Tillsammans ska vi identifiera behov av åtgärder för att ingen ska dö eller skadas av sitt arbete.

Utveckling av dödliga händelser i arbetet

Under 2020 skedde 24 arbetsolyckor med dödlig utgång inom den svenska arbetskraften. Det är ett lägre antal jämfört med motsvarande siffror från föregående år: 2019 inträffade 36 dödliga händelser på arbetsplatser och 2018 omkom 50 personer. Även om händelserna med dödlig utgång är färre 2020 är det för tidigt att dra några positiva slutsatser av detta. Varje arbetsrelaterat dödsfall är fortfarande en oacceptabel tragedi som kan undvikas med hjälp av ett fungerande arbetsmiljöarbete.

Fler män än kvinnor förolyckades i arbetslivet

Av de i den svenska arbetskraften som omkommit i arbetet under 2020 var 23 män och en kvinna. Sett över den senaste tioårsperioden har män, 90 procent, varit klart överrepresenterade bland de omkomna.

Dödliga händelser i arbetet vanligast i åldersgruppen 55-64 år

Under den senaste tioårsperioden har antalet dödliga händelser i arbetet var högst inom åldersgruppen 55-64 år (115 stycken). Under samma period var det lägst antal händelser med dödlig utgång bland unga, 18-24 år (29 stycken).

Branscher där flest händelser med dödlig utgång sker

Flest händelser med dödlig utgång sker inom byggverksamhet följt av transport och magasinering samt tillverkning. Tillsammans med jordbruk, skogsbruk och fiske står dessa fyra branschgrupper under den senaste tioårsperioden för sju av tio händelser i arbete med dödlig utgång. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske har antalet händelser med dödlig utgång ökat. I övriga tre dominerande branschgrupper har antalet varit oförändrat eller minskat det senaste året.

I förhållandet till antal sysselsatta i respektive branschgrupp skedde flest händelser med dödlig utgång inom jordbruk, skogsbruk och fiske under perioden 2011-2020.

Stora skillnader mellan EU-länder

I ett internationellt perspektiv är antalet och den relativa frekvensen för händelser i arbetet med dödlig utgång relativt få i Sverige jämfört med andra länder inom EU.

 Under 2018 inträffade 3 332 arbetsolyckor med dödlig utgång inom EU-länderna. Flest antal händelser i arbetet med dödlig utgång skedde i Frankrike följt av Italien och Tyskland. I ett internationellt perspektiv är det stor skillnad mellan länderna när det gäller antalet arbetsolyckor med dödlig utgång.

Händelser i arbetet med dödlig utgång går att förhindra

Flera av de dödliga händelserna skulle kunna ha förhindrats om rätt information, säkerhetsåtgärder och kunskap funnits. I våra inspektioner av händelserna framgår ofta att det har funnits brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och att det har saknats eller funnits bristfälliga riskbedömningar för det arbetsmoment som skulle utföras. Ofta har säkerhetsåtgärder saknats eller varit bristfälliga. Kunskap om arbetsmiljö är därför viktigt för att minska antalet händelser i arbetet med dödlig utgång. Det systematiska arbetsmiljöarbetet, där man hittar riskerna och åtgärdar dem, är extremt viktigt i det här sammanhanget. Alla kan begå misstag – men det måste kunna ske utan katastrofala konsekvenser.

Arbetsmiljöverkets arbete för en nollvision

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljö, men i arbetet för en nollvision behöver hela arbetsmarknaden samarbeta, från politiker och myndigheter till arbetsgivare och fackförbund. Ingen aktör kan göra hela arbetet ensam.

I nollvisionsarbetet tar vi fram och sprider kunskap om vilka orsaker och brister som ligger bakom händelserna och söker samarbeten med arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, tillverkare, andra myndigheter med flera för att kunna omsätta kunskapen till praktik. Det kan handla om att utveckla säkra arbetsmetoder, eller på andra sätt stödja arbetsgivare att skapa säkra arbetsmiljöer för sina anställda.

Fokusområden för Nollvisionsarbetet

I arbetet fokuserar vi främst på typiska händelser och områden där riskerna är som störst att omkomma i arbetet oavsett vilken bransch man tillhör. Det är områden som vi återkommande ser i statistiken över omkomna i arbetet. Dessa områden är:

1. Vägtrafikolyckor. Årligen omkommer arbetstagare i vägtrafik. Det gäller både de som arbetar inom yrkestrafiken, men även de som transporterar sig i arbetet mellan arbetsplatser och de som arbetar i vägområdet med planerat eller oplanerat vägarbete

2. Fall från höjd. Att falla är en av de vanligaste orsakerna till att skada sig i arbetet. Det gäller även de allvarligaste skadorna som leder till dödsfall. Fallrisker finns i många arbetsmiljöer, alltifrån byggarbetsplatser till fordon, lantbruk och terräng.

3. Mobila maskiner. Utöver vägtrafik, på arbetsplatser, är det vanligast med händelser i arbetet med dödlig utgång inom detta område. Att bli påkörd eller klämd av ett arbetsfordon eller att få fallande last över sig är vanliga händelser

3. Träd och djur. Detta område är främst kopplat till gröna näringen men vi ser även samma typ av händelser i arbetet med dödlig utgång i andra branscher som till exempel skogsarbete vid stormfälld skog.

Gemensamt för alla dessa områden är att det är risker som innebär höga krafter och energier som inte människokroppen överlever.

Analys av dödliga händelser i arbetet, ett regeringsuppdrag

I juni 2020 fick Arbetsmiljöverket i uppdrag av regeringen att analysera de händelser med dödlig utgång som inträffat 2018 fram till juni 2019. Mycket av det som framkom i rapporten har legat till grund för vårt arbete med händelser med dödlig utgång. Regeringsuppdraget återrapporterades till regeringen i februari 2020.

Analys av dödsolyckor 2018 och första halvåret 2019, pdf, öppnas i nytt fönster

Länklista

Zheros webbplats, öppnas i nytt fönster

Inspektioner inom nollvisionen

Statistik om dödsolyckor i arbetet

Självskattningstest SAM

Självskattningstest säkerhetskultur