Tillbaka till remisser

Remissen om ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets regler

Den 30 december 2020 gick remisstiden ut för Arbetsmiljöverkets förslag till en ny regelstruktur för föreskrifter och allmänna råd. På den här sidan kan du läsa om vad som händer nu med remissen och se alla dokument som ingick i den.

Många svar på remissen

Drygt 120 olika remissinstanser lämnade in svar med totalt cirka 5 000 synpunkter. Se vilka remissinstanserna är i listan.

 

  • Akademikerförbundet SSR
  • Akavia
  • Alingsås konsult AB
  • Arbets- och miljömedicin Göteborg
  • Arbets- och miljömedicin Linköping
  • Arbets- och miljömedicin Lund
  • Arbets- och miljömedicin Stockholm
  • Arbets- och miljömedicin Umeå
  • Arbets- och miljömedicin Uppsala
  • Arbets- och miljömedicin Örebro
  • Arbetsgivarföreningen KFO
  • Arbetsgivarverket
  • Arbolitas
  • Bankinstitutens arbetsgivareorganisation
  • Borealis AB
  • Brandskyddsföreningen
  • Byggarbetsmiljökonsult T Noren AB
  • Byggföretagen
  • Byggherrarna Sverige AB
  • Byggnads
  • Byggnads Skåne
  • Dekra Industrial AB
  • Diskrimineringsombudsmannen
  • Drivkraft Sverige AB
  • Dykentreprenörerna inom Byggföretagen
  • Fastighetsägarna Sverige
  • Folkhälsomyndigheten
  • Fordonsbesiktningsbranschen (FBB)
  • Foyen advokatfirma KB
  • Föreningen STOPP – mot kränkande särbehandling i arbetslivet
  • Föreningen Sveriges Varv
  • Företagarna
  • Förhandlings- och samverkansrådet PTK
  • Försvarsmakten
  • Försäkringskassan
  • Grafiska företagen
  • Gröna arbetsgivare
  • Göteborgs Energi AB
  • Göteborgs universitet
  • Haki AB
  • Handelsanställdas förbund
  • IKEM
  • Industriarbetsgivarna
  • Industrifacket Metall
  • INOVYN Sverige AB
  • Intressentföreningen för Processäkerhet
  • Jordbruksverket
  • Kammarrätten i Jönköping
  • Kammarrätten i Sundsvall
  • Kemikalieinspektionen
  • Kemira Kemi AB
  • Kemisk Tekniska företagen
  • Kiwa Inspecta AB
  • Kommerskollegium
  • Kosmetik- och hygienföretagen
  • Kustbevakningen
  • Landsorganisationen i Sverige (LO)
  • Lantbrukarnas riksförbund
  • Lastfordonsgruppen
  • Layher AB
  • Ledarna – Sveriges chefsorganisation
  • Livsmedelsföretagen
  • Lunds tekniska högskola
  • Lunds universitet
  • Lärarnas Riksförbund
  • Materialhanteringsgruppen
  • Myndigheten för delaktighet
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
  • Naturvårdsverket
  • NCC Sverige AB
  • Nouryon (Akzo Nobel Functional Chemicals AB)
  • Nouryon (Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB)
  • NYNAS AB
  • Näringslivets regelnämnd NNR
  • Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR)
  • Ovako Group, Hällefors
  • Perstorp Oxo AB
  • Perstorp Speciality Chemicals AB
  • Polismyndigheten
  • PREEM AB (Preemraff Göteborg)
  • PREEM AB (Preemraff Lysekil)
  • Regelrådet
  • RISE Research Institutes of Sweden AB
  • Rope Access Sverige AB
  • Securitas Sverige AB
  • Service- och kommunikationsfacket (Seko)
  • Skandia Fastigheter AB
  • Skogsstyrelsen
  • Skyddsombud Scania för IF Metall
  • Småföretagarnas Riksförbund
  • Sobona
  • Socialstyrelsen
  • Specialpedagogiska skolmyndigheten
  • St1 Refinery AB
  • Statens veterinärmedicinska anstalt
  • Strålsäkerhetsmyndigheten
  • Ställningsentreprenörerna STIB
  • Svebra Utbildning AB
  • Swedac (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll)
  • Swedish Association for Construction Equipment
  • Swedish Heating Burners and Boilers Association
  • Swedish rental
  • Svensk Förening för Vårdhygien
  • Svensk Grundläggning
  • Svensk handel
  • Svensk ventilation
  • Svenska Byggnadsarbetarförbundet
  • Svenska Institutet för Standarder (SIS)
  • Svenska Mobilkranföreningen
  • Svenskt näringsliv
  • Sveriges akademikers centralorganisation (Saco)
  • Sveriges arbetsmiljöspecialister (SAMS)
  • Sveriges brandkonsultförening
  • Sveriges branschförening för säkrare väg (SBSV)
  • Sveriges Färg och Lim Företagare (SVEFF)
  • Sveriges förenade studentkår
  • Sveriges Ingenjörer
  • Sveriges kommuner och regioner (SKR)
  • Sveriges Läkarförbund
  • Sveriges universitetslärare och forskare
  • Sveriges veterinärförbund
  • Säkerhet vid arbete på kommunala gator (SAK)
  • Teknikföretagen
  • Teknikföretagens branschgrupper
  • Tillgänglighetssakkunnigas riksförening (TILRF)
  • Tiogruppen
  • Tjänstemännens centralorganisation (TCO)
  • Trafikverket
  • Transportstyrelsen
  • Trä- och möbelföretagen (TMF)
  • Tullverket
  • Villaägarnas Riksförbund
  • Volvo GTO Umeå, Safety Engineer
  • Wrang AB (Exploateringskontoret Stockholm stad)
  • Vårdförbundet

Hanteringen av remissynpunkterna inne i slutfasen

Hanteringen av synpunkterna på remissen är nu inne i slutfasen. Under våren har alla synpunkter noga analyserats och texterna har därefter justerats. De ändringar som görs med anledning av remissynpunkterna kommer att göra både strukturen och reglerna tydligare och bättre.

Sammanställning av bedömningar av övergripande synpunkter

Arbetsmiljöverket har under våren tagit fram och gått igenom en sammanställning av övergripande remissynpunkter med arbetsmarknadens centrala parter.

Ett stort antal remissynpunkter ger förslag på ändringar som är applicerbara i flera häften. I remisshanteringen har vi kallat dem för övergripande synpunkter. Till gruppen övergripande synpunkter hör också de som tar upp förslag på ändringar av strukturen.

Vid analysen av remissvar började vi tidigt med att bedöma övergripande synpunkter. Syftet var att bedömningarna av dessa skulle skapa tydligare ramar för bedömningar av detaljerade synpunkter som vi har fått på respektive föreskrifter.

Detta är några av ändringarna Arbetsmiljöverket avser att göra:

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) tydliggörs i strukturen och blir egna föreskrifter, vilket innebär att den nya strukturen kommer att innehålla totalt 15 föreskriftshäften.
  • Vi återinför en del allmänna råd. Vi har särskilt beaktat remissynpunkter som tar upp konkreta exempel på att ett borttaget allmänt råd ändrat skyddsnivån och sakinnehållet.
  • Vi säkerställer att samverkan beskrivs på samma sätt i de nya föreskrifterna som det görs i våra nuvarande föreskrifter.

I de två sammanställningarna nedan redogör vi för våra bedömningar av övergripande synpunkter. Bedömningarna har resulterat i en uppdelning i synpunkter som Arbetsmiljöverket har för avsikt att gå vidare med och åtgärda, respektive synpunkter vi inte har för avsikt att införa inom ramarna för detta föreskriftsarbete.

Övergripande synpunkter som leder till åtgärder

1. SAM bör ha en mer central placering i strukturen – SAM bör vara en egen föreskrift

Ett flertal remissinstanser framförde att föreskrifterna om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) behöver ha en mer central placering för att arbetsgivare lättare ska hitta och förstå att arbetsmiljöarbetet ska utföras metodiskt och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Vi har därför lyft ut föreskrifterna om SAM till en egen del för att förtydliga dess övergripande roll.

Namnet på föreskrifterna ”Grundläggande arbetsmiljöregler – för dig som har arbetsgivaransvar” (1.1) har också setts över och ändrats.

2. Översynen av allmänna råd har lett till att sakinnehåll och skyddsnivå i vissa fall har ändrats

Det var inte vår avsikt att översynen av allmänna råd skulle ändra skyddsnivå och sakinnehåll i föreskrifterna. Synpunkter som tar upp konkreta exempel på att ett borttaget allmänt råd ändrar skyddsnivå och sakinnehåll har därför beaktats. Det gäller både juridisk skyddsnivå och följderna av att tillämpningen kan ändras av att rådet är borttaget. Råd har också återinförts om det kan antas bli lättare för dem som omfattas av föreskrifterna att uppfylla kravet.

3. Remissinstanserna upplever att vi ibland beskriver samverkan på ett annat sätt i de nya föreskrifterna än i de nuvarande

Det har inte varit vår avsikt att ändra förhållandet i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan ska beskrivas på samma sätt som i våra nuvarande föreskrifter. I de fall allmänna råd, som har beskrivit samverkan, har tagits bort har de återinförts. Den samverkan som avses är samverkan mellan arbetsgivaren och den lokala skyddsorganisationen.

Skyddsombud ska alltid skrivas samman med arbetsmiljöombud. Skrivningen har ändrats till ”skyddsombud” (arbetsmiljöombud).

4. Användningen av avdelningar i föreskrifterna gör det svårare att orientera sig i vissa av dem

Avdelningar ska bara användas där de har en klar funktion och där de bidrar till en ökad tillgänglighet. Vi har kvar avdelningar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om:

  • Planering, projektering och samordning av byggnads- och anläggningsarbete – grundläggande arbetsmiljöansvar (1.2)
  • Vanliga arbetsmiljörisker (2.1)
  • Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet (3.3)

Avdelningar har tagits bort från övriga föreskrifter.

5. Vissa definitioner är borttagna

Definitioner vi använder i föreskrifter idag, och som avser begrepp som också används i den nya strukturen, ska finnas med i definitionslistan i den nya strukturen. Begrepp som inte kan missförstås eller är allmänna för samtliga föreskrifter har inte återinförts. Vi har inte heller definierat riskbedömning i det här arbetet eftersom det skulle kunna upplevas som att begreppet riskbedömning får en något ändrad betydelse. Däremot planerar vi att se över definitionen av riskbedömning när vi reviderar föreskrifterna i det fortsatta utvecklingsarbetet av våra föreskrifter. Det sker när föreskrifterna i en ny struktur har trätt i kraft.

6. Långa meningar och långa paragrafer

Vi har sett över om det går att korta ner långa meningar och paragrafer utan att ändra skyddsnivå och sakinnehåll.

7. Synpunkter på namnen på föreskrifterna

De förslag till namnändringar som kommit in har analyserats och värderats.  Vi överväger att ändra namnen på några föreskrifter.

8. Den inledande meningen i paragraferna med definitioner varierar

Föreskrifternas utformning ska vara så enhetlig som möjligt. Den inledande meningen i paragraferna med definitioner ska vara densamma i alla föreskrifter, med möjligt undantag för de harmoniserade produktföreskrifterna.

9. Övergångsbestämmelser saknas i remissförslaget

Föreskrifterna har kompletterats med övergångsbestämmelser.

10. Hänvisningar till standarder – man önskar specifika hänvisningar till daterade utgåvor

Arbetsmiljöverket undviker så långt som möjligt att hänvisa till standarder i föreskriftstexter. Där hänvisningar till standarder behövs ska dessa vara tydliga och enhetliga. Vi har sett över hänvisningarna till standarder så att de görs på samma sätt där de förekommer. Om det görs en hänvisning till en standard ska den vara till en bestämd utgåva och om man hänvisar till en EN-standard ska det vara till den svenska utgåvan.

11. Säkerställ att konsekvensutredningen tar upp alla allmänna råd som har lyfts till paragraftext. Önskvärt om det kan samlas på ett ställe

Arbetsmiljöverket håller med om att konsekvenserna av att allmänna råd lyfts till paragraftext ska beskrivas i konsekvensutredningar. Konsekvensutredningarna kommer att uppdateras så att de beskriver råd som blivit paragraftext. I samband med detta arbete kommer de allmänna råd som lyfts upp till föreskriftstext att beskrivas samlat i den övergripande konsekvensutredningen.

12. Föreskrifterna om våld och hot om våld, kap 15 i föreskrifterna om vanliga arbetsmiljörisker (2.1) bör flyttas till föreskrifterna om grundläggande arbetsmiljöregler – för dig som har arbetsgivaransvar (1.1)

Arbetsmiljöverket delar synpunkten om att dessa föreskrifter passar bättre i föreskrifterna om grundläggande arbetsmiljöregler – för dig som har arbetsgivaransvar (1.1).

13. Föreskrifterna om arbete med djur i kap. 7 i föreskrifterna om vanliga arbetsmiljörisker (2.1) bör flyttas till föreskrifterna om specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1)

Arbetsmiljöverket delar synpunkten om att dessa föreskrifter passar bättre i föreskrifterna om specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1).

14. Föreskrifterna om bekämpningsmedel kap. 3 i föreskrifterna om specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1) bör flyttas till föreskrifterna om vanliga arbetsmiljörisker (2.1)

Arbetsmiljöverket delar synpunkten om att dessa föreskrifter passar bättre i föreskrifterna om vanliga arbetsmiljörisker (2.1).

Övergripande synpunkter där Arbetsmiljöverkets bedömning är att inom detta föreskriftsarbete inte gå vidare med åtgärder

1. Använd verksamhetsperspektiv som utgångspunkt för regelstrukturen

Förslaget bedöms inte som realistiskt att genomföra i föreskrifter och allmänna råd. Om denna synpunkt skulle genomföras innebär det att i princip varje bransch skulle behöva egna föreskrifter som speglade branschens risker och behov. Detta skulle innebära en stor mängd dubbelregleringar och ett mycket omfattande regelverk som blir tungt att hålla uppdaterat. Arbetsmiljöverket förstår synpunkten men ser att den bäst kan tillmötesgås genom informations- och vägledningsmaterial av olika slag. Arbetsmiljöverket avser att fortsätta ett sådant arbete genom behovsdriven utveckling, det vill säga med användarfokus, samt i nära kontakt med parterna och parternas kunskapsorganisationer.

2. Inför fler hänvisningar till föreskrifter från andra myndigheter

Föreskriftstexterna bör inte ha fler hänvisningar. De hänvisningar som görs i föreskriftstexterna måsta vara korrekta. Eftersom uppdatering av föreskriftstexter är en omfattande process så har Arbetsmiljöverket valt att endast i undantagsfall skriva in sådana hänvisningar. Hänvisningar till andra myndigheters föreskrifter kan i stället med fördel göras i informations- eller vägledningstexter. Sådana texter kan lätt hållas uppdaterade.

3. Inför fler hänvisningar till SAM, till exempel i varje kapitel

Hänvisningar till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) finns idag till alla föreskriftsområden och vi bedömer att det räcker. I informations- och vägledningstexter kan fler hänvisningar till SAM göras om detta bedöms ge ökad tydlighet.

4. Standarder bör vara tillgängliga för alla kostnadsfritt

Arbetsmiljöverket äger inte frågan om att tillgängliggöra standarder. Verket delar åsikten att viktiga standarder borde vara tillgängliga för alla. Arbetsmiljöverket har framfört detta till departementet ett antal gånger. I väntan på en förändring har Arbetsmiljöverket valt att vara så restriktiva som möjligt med hänvisningar till standarder i föreskriftstext.  I vissa föreskrifter, som framför allt riktar sig till tillverkare, behövs dock hänvisningar till standarder. Standarder är ofta mycket omfattande vilket gör det svårt att lyfta in den text som finns i standarder. Remissförslaget innebär ingen ändring jämfört med idag.

5. Återinför syftesparagrafer i varje kapitel

De syftesparagrafer som finns till alla föreskriftsområden räcker juridiskt. Vi kan vara tydligare i vägledningar med vad som är målet med föreskrifterna. Vi vill också lyfta fram att syftesparagrafen i de nya föreskrifterna heter ”Varför föreskrifterna finns”.

6. Återinför strukna allmänna råd om hem-/distansarbete

Råden om hem- och distansarbete togs bort i omarbetningen av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. Det är de omarbetade och beslutade föreskrifterna AFS 2020:1 om utformning av arbetsplatser som är inarbetade i externremissen om ny föreskriftsstruktur. Vi har dock återinfört distansarbete i SAM under ”Då gäller föreskrifterna”.

7. Längre ikraftträdandetid än ett år

Arbetsmiljöverket tillämpar vanligtvis en ikraftträdandetid på 6 månader. När det gäller införandet av en ny struktur kommer ikraftträdandetiden att bli betydligt längre, sannolikt upp mot ett år. Eftersom det materiella innehållet i bestämmelserna är oförändrat behöver de skyddsansvariga inte förändra något i sak. Vi bedömer att extra tid behövs för att uppdatera hänvisningar i befintliga material hos olika aktörer men bedömer att mer än ett år inte bör behövas. Föreskrifterna kommer att tillgängliggöras digitalt i direkt anslutning till att de har beslutats.

8. Önskar egen föreskrift eller ”ingång” för ensamföretagare

Att införa egna föreskrifter för ensamföretagare skulle innebära dubbleringar av många bestämmelser. I remissförslaget har vi ökat tydligheten om vilka bestämmelser som gäller ensamföretagare genom att ange alla paragrafer som ensamföretagare omfattas av. Vi har också tagit fram en sammanställning som anger vilka bestämmelser som gäller för ensamföretagare. Sammanställningen låg som bilaga 1 till underlaget ”Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler” som ingick i externremissen. Den kan göras till stöd- och vägledningsmaterial.

9. Ifrågasätter bemyndigandet att ålägga ensamföretagare ansvar

Arbetsmiljöverket bedömer att vi har detta bemyndigande.

10. Placera bilagor efter varje kapitel

Bilagor är ofta mycket detaljrika och kan, om de placeras mitt i ett föreskriftshäfte, göra det svårt att hitta nästa paragraftext. I det här föreskriftsarbetet har vi lagt in några bilagor i föreskriftstexter, men många bilagor är för långa och omfattande för att integreras. I Myndigheternas föreskrifter Ds 1998:43 anges också att bilagor bör placeras efter författningstexten.

11. Gå igenom ifall fler bestämmelser borde omfatta inhyrda

Vi håller med om att dagens föreskrifter inte på ett enhetligt sätt anger vilka bestämmelser som är tillämpliga på inhyrda och vilka som inte är det. Det beror på att vi har haft olika stort fokus på denna fråga i de olika föreskriftsarbeten som lett till utformningen av dagens föreskrifter. Ett förtydligande i detta avseende innebär en tolkning av 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen. Vi bedömer att det skulle påverka föreskrifternas tillämpningsområde, potentiellt i både mildrande och skärpande riktning, ifall vi gjorde sådana tolkningar inom ramen för det aktuella regelförnyelsearbetet. Vi väljer därför att inte öka tydligheten i detta avseende. Det betyder att föreskrifterna blir desamma som idag, men att diskrepanserna mellan dem uppfattas tydligare eftersom de förs in i en gemensam struktur. I de fall inget uttryckligt sägs om vilka paragrafer som gäller för inhyrda arbetstagare är det 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen som ska styra bedömningen, det vill säga ”Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet ska vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete.” Vi avser att beskriva detta i vägledande material för att undvika missförstånd.

12. Materialet är varken konsekvent eller korrekt språkmässigt, begrepp blandas och används inte på ett konsekvent sätt

I det här arbetet har vi tagit ett första steg mot att göra språket i föreskrifterna mer enhetligt, konsekvent, men är själva medvetna om att det är mycket arbete kvar för att få till ett enhetligt och modernt språk i alla föreskrifter. En utmaning vid all språklig bearbetning av föreskriftstext är att det riskerar att leda till oönskade ändringar av sakinnehåll och skyddsnivå.

13. Befintligt förslag förutsätter att läsaren vet vilka risker som finns i verksamheten eller vilket ansvarssubjekt som är aktuellt

Ett av de grundläggande stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att identifiera risker som finns i verksamheten. Det är på samma sätt idag som det kommer att vara i den nya regelstrukturen, eller i vilken annan regelstruktur som helst. För att kunna identifiera risker i verksamheten måste arbetsgivaren ha tillräckliga kunskaper, antingen själv eller genom att ta in hjälp från företagshälsovården eller andra sakkunniga. Arbetet med att identifiera risker ska göras i samverkan. Ett möjligt mål för de nya digitala lösningarna är att göra det lättare för arbetsgivare och andra att förstå vilka risker som finns i en verksamhet och utifrån det göra det enklare att se vilka bestämmelser man omfattas av. Kommande stöd- och vägledningsmaterial kan i framtiden anpassas så att det blir lättare att förstå vilka risker som finns på den egna arbetsplatsen. Branscher och kunskapsorganisationer har också en viktig roll i att ta fram branschspecifik information.

Både regelstrukturen vi har idag och den nya regelstrukturen kräver att den som har ett juridiskt ansvar, det vill säga är ett ansvarssubjekt, har kunskap om vilken juridisk roll man har. Kommande stöd- och vägledningsmaterial kan behöva utformas så att det på ett enkelt sätt ger information om vad ett ansvarssubjekt är och vilka ansvarssubjekt som finns.

14. Ett fåtal föreskrifter gör det inte per automatik lättare att hitta

Vi håller med om att ett fåtal föreskrifter per automatik inte underlättar för användaren. Vår ambition har varit att den nya strukturen ska göra att det blir mer överskådligt och ge en bättre överblick över hela regelverket och hur föreskrifterna hänger ihop, samt vilka föreskrifter man omfattas av.

För att vi ska nå målet om ett mer tydligt och tillgängligt regelverk behöver vi fortsätta vårt pågående arbete att ta fram vägledande material för användarna. Det är helheten – en ny struktur och vägledande material – som kommer att underlätta för alla som ska använda föreskrifterna.

15. Kostnaden för att införa den nya regelstrukturen kommer att överstiga kostnaderna i Arbetsmiljöverkets beräkningar

Att uppskatta företagens kostnader för förändringar är ofta svårt men vi har i vår konsekvensutredning redogjort för de antaganden vi har gjort. Eftersom vi inte förändrar innehållet i reglerna, föreskrifterna för byggherrar med flera undantagna, begränsar det kostnaderna till ett mindre antal åtgärder.

16. SAM-hänvisningsparagrafen är lång och omständlig

I det här arbetet ändrar vi inte hänvisningsparagrafen men tar med oss synpunkterna på utformningen av denna till framtida föreskriftsarbete. Skäl till att inte ändra nu är framförallt att en ändrad skrivning kan medföra att paragrafen tolkas på ett annat sätt än vad som nu avses.

Remissrapport och fler samråd med parterna i höst

I höst publicerar Arbetsmiljöverket en remissrapport som översiktligt beskriver hur vi har hanterat och bedömt remissynpunkterna. Det blir också fler samrådsmöten med de centrala parterna.

De nya reglerna börjar gälla sommaren 2023 enligt nuvarande tidsplan

Den nya regelstrukturen är en del av Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete med regelförnyelse. Parallellt pågår också ett arbete med att se över och utveckla stöd och digitaliseringen av stöd och regler. Målet är att göra arbetsmiljöreglerna tydligare, lättare att hitta och förstå för dem som ska använda dem i arbetsmiljöarbetet.

Enligt nuvarande tidsplan beslutar generaldirektören om reglerna sommaren 2022. Då ska också de nya reglerna publiceras på av.se. När de nya reglerna börjar gälla sommaren 2023 ska också stödet om reglerna vara uppdaterat på av.se.

Både övergripande och specifika synpunkter

Av de cirka 5 000 synpunkter vi fick i remissvaren var en knapp femtedel övergripande. Resten, drygt 4 000 var kopplade till de 14 olika föreskriftshäftena som fanns i förslaget. 

Allra flest synpunkter har förslaget på nya föreskrifter för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare fått. Dessa föreskrifter är också de enda som är rejält omskrivna och innehåller nya regler.

Följande fem föreskriftshäften har fått flest synpunkter:

  • Häfte 1.2: Grundläggande arbetsmiljöregler vid planering, projektering och samordning – för dig som är byggherre, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare
  • Häfte 2.1: Vanliga risker i arbetsmiljön
  • Häfte 2.2: Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning
  • Häfte 1.1: Grundläggande arbetsmiljöregler – för dig som har arbetsgivaransvar
  • Häfte 3.1: Specifika risker vid vissa typer av arbeten

Följande fem föreskriftshäften har fått minst synpunkter:

  • Häfte 1.8: Förbud att på marknaden släppa ut ledade skärverktyg avsedda för bärbara, handhållna röjsågar
  • Häfte 1.6: Produktregler för enkla tryckkärl
  • Häfte 1.7: Produktregler för utrustning för potentiellt explosiva atmosfärer
  • Häfte 1.5: Produktregler för tryckbärande anordningar
  • Häfte 3.2: Gränsvärden för luftvägsexponering

Detta ingick i remissen

I remissen ingick följande underlag:

  • Missiv – ett följebrev (1 dokument)
  • Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler (1 dokument)
  • Förslag till föreskrifter och allmänna råd (14 dokument)
  • Konsekvensutredningar – en övergripande och specifika för varje häfte (15 dokument)
  • Paragrafnyckel (1 dokument)
  • Sammanställning av definitioner och övergripande begrepp i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (1 dokument)
  • Parallelluppställningar (36 dokument)
  • Svarsmall (1 dokument)

Alla dokument i remissen finns i en Zip-fil

Vi har samlat alla dokument som ingick i remissen (förutom parallelluppställningarna) i en Zip-fil.

Du kan också läsa om de olika dokumenten – och ladda ner dem separat – längre ner på den här sidan.

Föreskriftsdokument, zip-format, öppnas i nytt fönster

Beskrivning av de olika dokumenten i remissen

Här kan du läsa om de olika delarna som ingick i remissen och ladda ner dokumenten var för sig.

Missivet

Det officiella namnet på ett följebrev. Det innehöll den allra viktigaste informationen om remissen, bland annat:

  • vilken typ av synpunkter vi efterfrågade
  • vad som ingick i remissen
  • hur man svarade på remissen.

Missivet, pdf, öppnas i nytt fönster

Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler

Den innehåller övergripande information om Arbetsmiljöverkets regler och beskriver bland annat delarna i den nya regelstrukturen. Detta ville vi gärna ha synpunkter på eftersom den är tänkt att användas när de nya föreskrifterna träder i kraft.

Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler, pdf, öppnas i nytt fönster.

Övergripande konsekvensutredning

Den beskriver de generella förändringar som vi gjort i alla föreskriftshäften. Den innehåller bland annat en beskrivning av konsekvenserna av att sortera in paragraferna i nya föreskriftshäften.

Övergripande konsekvensutredning, pdf, öppnas i nytt fönster

14 nya föreskriftshäften och specifika konsekvensutredningar till häftena.

Detta är själva föreskriftstexterna uppdelade i 14 nya häften. Till varje häfte hör en specifik konsekvensutredning.

Paragrafnyckel

Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande AFS med en rad för varje paragraf i vårt nu gällande regelverk.

Paragrafnyckel, pdf, öppnas i nytt fönster

Sammanställning av definitioner och övergripande begrepp

I denna sammanställning ingår de definitioner och övergripande begrepp som finns i Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter.

Sammanställning av definitioner och övergripande begrepp, pdf, öppnas i nytt fönster

Parallelluppställningar

Arbetsmiljöverket har ansvar för att införa EU-direktiv i svenska föreskrifter. Vi har tagit fram en parallelluppställning för varje direktiv som visar hur direktiven har införts i våra föreskrifter.

Parallelluppställningar

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-06-16