Vanliga frågor och svar om förslaget på föreskrifter i en ny struktur

På den här sidan har vi samlat svar på vanliga frågor om remissen. Både om remissen i stort och om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du mejla till:

regelstruktur@av.se.

 

Vanliga frågor och svar om den nya regelstrukturen

Vilken period gäller för remissen?

Remissen skickades ut den 30 januari och ska besvaras senast den 30 december 2020.

Vem får svara på remissen och lämna synpunkter på förslaget till ny regelstruktur?

Vi skickar förslaget på remiss till exempelvis arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer. Men alla som vill lämna synpunkter är välkomna att göra detta

Vilka var med på sändlistan som fick utskicket om remissen?

Vi har skickat remissen till arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och branschorganisationer samt några som hade anmält att de ville ha remissen. Vill du se hela sändlistan, utan personnamn, kan du begära ut den som allmän handling från oss på:

arbetsmiljoverket@av.se

Den är diarieförd i ärendet 2019/072424.

Gör det någon skillnad om jag som person eller en hel organisation kommer med remissvar?

Kloka synpunkter är alltid kloka oavsett varifrån de kommer – alla svar kommer att beaktas.

Hur bär jag mig åt för att svara på remissen?

Läs missivet (följebrevet) till remissen noggrant. Där finns mycket matnyttigt för den som ska besvara remissen. Missivet skickades med som en bilaga till alla som fick ett mejl om remissen den 30 januari 2020. Det finns också på av.se/remisser – tillsammans med alla övriga remissdokument.

Använd svarsmallen som vi tagit fram för denna remiss. Den finns på av.se/remiss där allt underlag i remissen finns. Det gör det lättare för oss att sammanställa de svar vi får in och kunna redovisa dem samlat.

Den här remissen är annorlunda än de remisser om ändrade eller nya föreskrifter som Arbetsmiljöverket brukar gå ut med. Därför kommer här tips på hur du kan ta dig an just den här remissen.

  1. Börja med att läsa missivet – det vill säga följebrevet.
  2. Läs därefter Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler.
  3. Fortsätt med den övergripande konsekvensutredningen.

När du har läst dessa tre dokument blir det lättare att fortsätta med föreskriftshäftena och de specifika konsekvensutredningarna.

Måste jag använda mallen?

Om du använder mallen blir det lättare för oss att sammanställa de svar vi får in och kunna redovisa dem. Vi tar emot alla svar men vi hoppas att du som vill lämna svar använder mallen.

Svarsmall, word-dokument, öppnas i nytt fönster

Till vilken adress ska jag skicka mitt remissvar?

Skicka ditt remissvar till oss senast den 30 december 2020.

Efter att du skickat in ditt remissvar till oss får du ett bekräftelsemejl. Om du inte får det ber vi dig kontakta oss via telefon så kontrollerar vi varför du inte fått bekräftelsemejlet.

remiss@av.se

Vi har fått remissen, men hinner inte svara i tid. Kan vi få mer tid?

Nej, tyvärr kan vi inte ta emot svar efter den 30 december. Anledningen är att vi behöver kunna arbeta sammanhållet med remissvaren. Prioritera det ni uppfattar som viktigast om ni inte hinner svara på allt i remissen.

Varför har ni tagit fram ett förslag på en ny struktur för reglerna?

Alla myndigheter som tar fram regler har ett ansvar att vårda reglerna och se till att de är relevanta. För oss började det med att vi gjorde en förstudie för att se hur de som använder reglerna uppfattade dem. Ett av resultaten är att vi tagit fram ett förslag på ny struktur för reglerna.

Ett mer sammanhållet regelverk gör det lättare att hitta. På arbetsplatser gäller flera av våra nuvarande föreskrifter parallellt. På samma arbetsplats kan arbetsgivaren till exempel behöva ta hänsyn till föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, buller, belastningsergonomi, smittrisker, våld och hot och många andra föreskrifter. Ett av motiven till förslaget om ny struktur är att färre föreskrifter underlättar för arbetsgivare och andra att få en överblick av hela regelverket och vad man har att förhålla sig till.

På många ställen i föreskrifterna har det blivit ett enklare och mer enhetligt språk, vilket bidrar till att det blir lättare att förstå.

Vilka fördelar har den här strukturen jämfört med den nuvarande strukturen?

Främsta fördelen är att den nya strukturen gör det tydligare vilka regler som gäller och för vem. Strukturen ger även en överblick och gör det enkelt att se hur reglerna hänger ihop och vilka regler målgrupperna berörs av.

Det blir dessutom enklare att i framtiden uppdatera och komplettera föreskrifterna, till exempel när det uppstår nya risker i arbetsmiljön.

Vad innebär den nya regelstrukturen i praktiken?

  • Alla som omfattas av reglerna behöver lära sig att hitta i den nya strukturen.
  • I dokumenterade rutiner, oftast rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete, behöver hänvisningar till paragrafer och föreskrifter uppdateras.
  • Stöd- och vägledningsmaterial, checklistor med mera behöver uppdateras när det gäller hänvisningar till paragrafer och föreskrifter.

Finns det en översikt över hur de nuvarande föreskrifterna är insorterade i den nya strukturen?

Ja, det finns i bilaga 1 i den övergripande konsekvensutredningen.

Övergripande konsekvensutredning, pdf, öppnas i nytt fönster

Hur kan jag lätt se vart nuvarande paragrafer har tagit vägen i den nya regelstrukturen?

Det finns ett dokument i remissen som heter ”Paragrafnyckel”. Den visar var alla paragrafer i de nuvarande föreskrifterna har hamnat i den nya regelstrukturen.

Paragrafnyckel, pdf, öppnas i nytt fönster

Är alla nuvarande paragrafer insorterade i den nya strukturen?

I stort sett alla nuvarande paragrafer finns med i nya strukturen. Ett mindre antal paragrafer har ändrats på något väsentligt sätt eller strukits. Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I paragrafnyckeln finns också information om de få paragrafer som inte finns med i den nya strukturen.

Vad är ett ansvarssubjekt?

Ett ansvarssubjekt är den som har juridiska skyldigheter att se till att arbetsmiljölagen och reglerna om arbetsmiljö följs. Ett av de vanligaste ansvarssubjekten är arbetsgivare. Andra är byggherre, projektör, distributör och tillverkare. I arbetsmiljölagen finns 28 ansvarssubjekt.

Hur vet jag vilket ansvarssubjekt jag är?

Det är omöjligt att ge ett generellt svar på den frågan. För att avgöra det måste du sätta dig in i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Kom också ihåg att du eller ditt företag mycket väl kan vara en sorts ansvarssubjekt i en situation och en annan sorts ansvarssubjekt i en annan situation.

Hur kan jag se vad som har hänt med allmänna råd som inte är kvar i föreskrifterna?

Just nu går det inte att se vad som händer med allmänna råd som tas bort om de inte har blivit föreskriftstext. Vi samlar alla allmänna råd som tagits bort och som inte har blivit föreskriftstext och kommer att använda många av texterna som underlag när vi ska ta fram stöd i arbetsmiljöarbetet, till exempel i form av texter på av.se och vägledningar.

Vad har hänt med rubriken ”Tillämpningsområde” som finns i de nuvarande föreskrifterna?

I dagens föreskrifter finns allmänna bestämmelser i olika omfattning och under olika rubriker.

Äldre föreskrifter innehåller till exempel ofta rubriken ”Tillämpningsområde och definitioner” där information om vem föreskrifterna riktar sig till och när föreskrifterna gäller ligger tillsammans med definitioner.

För att i den nya regelstrukturen förtydliga informationen om allmänna bestämmelser, och för att beskriva allmänna bestämmelser på ett enhetligt sätt, har vi använt följande rubriker i den nya regelstrukturen:

  • Varför föreskrifterna finns
  • Då gäller föreskrifterna
  • Vem föreskrifterna riktar sig till
  • Definitioner.

Var hittar jag olika delar? Hur gör jag för att hitta vissa områden? Till exempel regler motorsågar eller användning av arbetsutrustning?

Läs dokumentet ”Instruktion till Arbetsmiljöverkets regler”. Den beskriver delarna i den nya regelstrukturen. På av.se/remisser finns också en länk till en sida om regelstrukturen där det finns en film som förklarar den nya strukturen.

Hur har ni valt vilka kapitel som sorterats in i föreskriftshäftet om vanliga risker i arbetsmiljön (2.1) respektive specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1)? Varför har de hamnat där de nu ligger?

På en övergripande rubriknivå berörs de flesta arbetsplatser och byggprojekt av allting i föreskriftshäftena i del 2, till exempel det om vanliga arbetsmiljörisker. Det som finns i del 3, till exempel föreskriftshäftet om vissa typer av arbeten, berör bara de som har just sådana arbeten. På en mer detaljerad nivå har vi sorterat reglerna så att de ska hänga ihop, till exempel utifrån hur EU-direktiven hänger ihop. Men detta är ett bra exempel på vad vi vill ha hjälp med nu: om ni ser bättre sätt att sortera in olika kapitel än det som vi presenterat så vill vi få sådana förslag i remissvaren.

Vad ingår i remissen?

I remissen ingår följande underlag:

  • Missiv – ett följebrev (1 dokument)
  • Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler (1 dokument)
  • Förslag till föreskrifter och allmänna råd (14 dokument)
  • Konsekvensutredningar – en övergripande och specifika för varje häfte (15 dokument)
  • Paragrafnyckel (1 dokument)
  • Sammanställning av definitioner och övergripande begrepp i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (1 dokument)
  • Parallelluppställningar (36 dokument)
  • Svarsmall (1 dokument)

Vad är en konsekvensutredning?

Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, alltifrån medborgare, företag och myndigheter, miljön och ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att du ska kunna bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.

Vad är en parallelluppställning?

Det finns 36 EU-direktiv som Arbetsmiljöverket har en skyldighet att införa i sina regler. Parallelluppställningarna visar hur EU-direktiven är införda i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Vad är en paragrafnyckel?

Paragrafnyckeln är ett dokument där det går att slå upp var nu gällande paragrafer har sorterats in i den nya regelstrukturen. I dokumentet ingår varje nu gällande föreskrift (AFS) med en rad för varje paragraf i det nu gällande regelverket.

Jag vill komma med synpunkter på föreskrifternas titlar. Vad ska jag tänka på?

Titlarna på föreskrifterna ska vara tydliga och underlätta för läsaren att hitta bland reglerna. Föreskrifterna förhåller sig till varandra på olika sätt, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man namnger dem. Vissa föreskrifter är exempelvis mer grundläggande för alla som har ett arbetsmiljöansvar, andra är mer specifika och riktade till vissa målgrupper.

En titel ska:  

  • spegla föreskrifternas innehåll och vägleda läsaren till rätt regel
  • ta hänsyn till de övriga föreskrifternas titlar, och dess innehåll, i strukturen
  • vara tydlig.

Titlar får gärna innehålla verb och korta ord. Det är också bra om de viktigaste orden kommer tidigt i titeln.

 

När ni har arbetat med paragraferna så att det blivit bättre klarspråk kan de ha fått en annan innebörd. Det måste vi få ha synpunkter på, eller hur?

De förändringar som blivit på grund av klarspråksarbetet har vi gjort vårt bästa för att fånga upp i konsekvensutredningarna, och det ska ni självklart ha synpunkter på. Om ni hittar förändringar som vi inte har konsekvensutrett så vill vi gärna ha hjälp att belysa det.

Varför är det förändringar av sakinnehållet i föreskrifterna om grundläggande arbetsmiljöregler för byggherrar med flera (1.2) när det är sagt att arbetet med att införa en ny struktur inte ska innebära ändrat sakinnehåll?

Se svaret på denna fråga i frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare, nedan.

Föreskrifterna om produktregler delas upp i ett häfte med oharmoniserade regler och fyra med harmoniserade regler – vad betyder oharmoniserade respektive harmoniserade regler?

För vissa produkter har EU beslutat om direktiv som ska gälla i samtliga EU-länder. Syftet är att skapa en fri rörlighet inom EU för dessa produkter eftersom kraven i alla EU-länder är lika. Dessa produktregler är alltså harmoniserade med EU-direktiven.

För andra produkter finns inte något EU-direktiv, men vi har i dag föreskrifter som anger produktkrav som gäller i Sverige. Dessa produktkrav har vi nu samlat i ett särskilt häfte och kallar dem oharmoniserade eftersom de är nationella.

Ni har gjort en översyn av de allmänna råden och säger att de ska placeras i direkt anslutning till den regel de hör till och följa kriterierna för allmänna råd. Vilka är kriterierna för dem?

Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en föreskrift som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

Allmänna råd ska vara relevanta för i princip alla användare av reglerna. Ett allmänt råd ska:

  • beskriva möjliga sätt att efterleva en bestämmelse eller förorda vissa sätt att efterleva en bestämmelse i en viss typ av situation
  • inte vara allmänna beskrivningar av ett sakområde eller bakomliggande resonemang
  • inte innehålla tvingande bestämmelser eller kunna uppfattas som tvingande.

Allmänna råd definieras i författningssamlingsförordningen och i Myndigheternas föreskrifter.

När det gäller översynen av allmänna råd har den inneburit att vi har tagit bort allmänna råd som inte uppfyller kriterierna. Vi har också placerat allmänna råd i direkt anslutning till den paragraf som rådet hör till.

Ni säger att ni inte ska sänka skyddsnivån men jag upplever att skyddsnivån har sänkts eller förändrats när ni har tagit bort allmänna råd. Vad ska jag göra?

Det är viktigt för oss att få synpunkter om ni bedömer att skyddsnivån har sänkts när vi har tagit bort ett allmänt råd. Framför det gärna i ert skriftliga remissvar.

Vad är det för skillnad mellan ett allmänt råd och annat stöd- och vägledningsmaterial?

Det kortfattade svaret är att allmänna råd ger generella rekommendationer om hur man tillämpar en specifik paragraf i en föreskrift och anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

I stöd och vägledande material kan Arbetsmiljöverket ge mer konkreta exempel på hur en arbetsgivare kan göra för att följa föreskrifterna. Där kan vi också ge mer allmänna beskrivningar av ett sakområde eller bakomliggande resonemang.

Varken allmänna råd eller stöd och vägledande material är juridiskt bindande.

Allmänna råd

Allmänna råd från Arbetsmiljöverket är alltid kopplade till en bestämd paragraf i föreskrifterna. De placeras i direkt anslutning till den paragraf det handlar om och är ofta kortfattade. De finns som en hjälp för att bättre förstå hur en bestämmelse ska tolkas, men är inte bindande.

Arbetsmiljöverkets allmänna råd remissbehandlas, beslutas och publiceras på samma sätt som föreskrifterna.

Det finns en definition av allmänna råd i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725).

  • Enligt denna är allmänna råd sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.
  • I förordningen finns även bestämmelser om hur allmänna råd ska tryckas och tillhandahållas allmänheten. De ska publiceras i en särskild serie eller tas in i myndighetens författningssamling.

Detta kan finnas i allmänna råd:

  • Text som hjälper till för att bestämmelsen ska uppfattas på rätt sätt.
  • Exempel på hur man kan uppfylla kraven i en föreskrift.
  • Hänvisningar till standarder.
  • Hänvisningar till angränsande regler som är viktiga att känna till för att få en helhetsbild av vad man har att rätta sig efter.

Stöd och vägledande material

Stöd och vägledande material kan till exempel vara information på av.se, filmer eller tryckta vägledningar till specifika föreskrifter. Vägledande material är av informationskaraktär och inte bindande. En myndighet avgör om och på vilket sätt den tar fram och presenterar vägledande material. Det kan tas fram och beslutas på olika sätt, beroende på vilket behov av stöd och vägledning som finns.

Detta kan finnas i stöd och vägledande material:

  • Allmän information och bakgrundskunskap. Upplysningar som inte direkt påverkar tillämpningen av en föreskrift. Det kan vara statistik eller branschinformation, förklaring av begrepp, information om rättsläget eller forskning på området, hur arbetsplatser ser ut eller en allmän beskrivning av en företeelse.
  • Förklarande och resonerande text eller bilder om när en bestämmelse blir tillämplig eller hur en situation kan lösas.
  • En berättande, mer utförlig och lättillgänglig information som sätter en föreskrift eller en bestämmelse i sitt sammanhang och som kan ta upp även närliggande områden och föreskrifter.
  • Stöd till dem som ska följa och använda en föreskrift.

Stöd och vägledande material behöver inte vara strikt bundet till en föreskrift eller en bestämmelse.

Ni byter ut några begrepp för att få dem mer genusneutrala. Till exempel vinschman och hissman byts ut till vinschoperatör och hissvakt. Men hur är det med byggherre och signalman?

Vi har sett över vilka ord vi använder ur ett genusperspektiv i föreskrifterna och kommer att göra en förflyttning jämfört med nu gällande föreskrifter. I vissa fall går det inte att byta ut begrepp, till exempel byggherre och signalman som är vedertaget i respektive bransch.

Kommer det att framgå vilka paragrafer som går utöver kraven i EU:s minimi-direktiv?

Nej, generellt kommer det inte att redovisas i denna remiss eftersom det inte görs någon förändring jämfört med nuvarande implementering av EU-direktiv. Om det finns enskilda ställen där implementeringen av EU-direktiv har ändrats så framgår det av konsekvensutredningarna.

På vilket sätt påverkas skyddsombudens eller arbetsmiljöombudens roll i förslaget till nya föreskrifter?

Skyddsombudens roll är viktig i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudens ställning och roll finns beskrivet i arbetsmiljölagen och det har inte ändrats. Juridiskt blir det alltså inte någon skillnad.

Skyddsombuden hittar i den nya regelstrukturen på samma sätt som ansvarssubjekten, till exempel arbetsgivarna, gör. I dokumentet Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler beskriver vi vilken roll skyddsombuden har och hur de kan tänka när de ska navigera i våra regler.

Det är viktigt för oss att få synpunkter om ni bedömer att skyddsombudens roll har påverkats, till exempel av att ett allmänt råd har tagits bort. Framför det gärna i ert skriftliga remissvar.

En utvecklad sökfunktion för att hitta rätt regler vore bra. Hur arbetar Arbetsmiljöverket med det?

Arbetsmiljöverkets arbete med digitalisering måste ske i flera steg. Långsiktigt är målet en väl utvecklad sökfunktion. Vi utreder behoven för att kunna digitalisera hanteringen av föreskrifter och utvärderar olika systemlösningar som skulle kunna uppfylla myndighetens behov. Just nu testar vi ett system på föreskrifterna och de allmänna råden i den nya regelstrukturen. Detta för att förbereda ett genomförandeprojekt för en övergång till digital hantering. Målet är att förenkla, kvalitetssäkra och effektivisera framtagandet av föreskrifter, samt säkerställa att delning av innehållet blir möjligt även till externa system och andras system. I detta arbete ingår även att möjliggöra en söktjänst för våra regler och relaterad information.

 

Ni skriver att ni ökat tydligheten i vissa paragrafer. Det är svårt att göra det utan att förändra skyddsnivån. Hur resonerar ni kring det?

Det språk som myndigheter använder ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det gäller även föreskrifter. Se 11 § språklagen (2009:600) och vägledande material till den lagen. I detta arbete har vi därför gjort en förflyttning åt det hållet. Vår bedömning är att språket i föreskrifterna i remissen är mer vårdat, enkelt och begripligt än i nu gällande föreskrifter men vi har inte kommit ända fram i vår strävan att ha ett alltigenom enhetligt språk.

Vi håller med om att det är svårt att förtydliga paragrafer utan att förändra skyddsnivån. I några fall har vi gjort bedömningen att det ändå är bra att göra förtydligandet, och då har vi beskrivit det i konsekvensutredningarna. I andra fall har vi gått tillbaka till samma formuleringar som i nu gällande föreskrifter.

Skyddsnivå i det här sammanhanget är för oss det som är grunden i arbetsmiljölagen – att skydda den som utför arbete. Det är alltså de konkreta åtgärderna på arbetsplatsen eller det skydd som ges till den som utför arbete som vi är ute efter. Om de språkliga ändringarna i remissförslaget innebär en lägre skyddsnivå så vill vi gärna veta detta. Skriv då även vad det är som gör att den nya texten innebär en lägre skyddsnivå. På samma sätt behöver vi veta om den nya texten gör att skyddsnivån höjts utan att detta finns beskrivet i konsekvensutredningen till den aktuella paragrafen. Vi efterfrågar så konkreta exempel som möjligt så att vi förstår på vilket sätt som de föreslagna förändringarna påverkar det praktiska arbetsmiljöarbetet.

Varför har ni valt att hänvisa till standarder i allmänna råd?

Arbetsmiljöverkets grundinställning är att det inte bör vara reglerat i paragraftext att standarder ska följas, så länge det kostar att ta del av standarden. Det finns dock några exempel på sådana hänvisningar, till exempel not 27 i bilaga 1 i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön och då är det styrt av ett EU-direktiv. Det har inte lagts till några nya hänvisningar till standarder i paragraftext i förslaget till nya föreskrifter. Det finns hänvisningar till standarder i allmänna råd, vilket då innebär att den som ska följa reglerna inte är tvungen att ha tillgång till standarden eftersom allmänna råd inte är bindande. Den som ändå har tillgång till aktuell standard kan med hjälp av den få vägledning i hur föreskriften kan uppfyllas. Ett exempel är 8 kap 8 § i föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, där det i allmänna rådet står att ”ett skyddstak som utformas enligt standarden SS-EN 12811-4:2013 […] är normalt tillräckligt säkert”.

Varför är flera av förslagen på föreskriftstexter skrivna ur ett inte-perspektiv, alltså att det står vad man inte ska göra. Är det inte bättre att skriva vad som ska levas upp till?

Vi håller med om att det oftast är bättre att skriva vad man ska leva upp till än vad man inte ska göra. Skrivningarna i våra föreskrifter är i de flesta fall också utformade på det sättet. När det står vad man inte ska göra kan det vara för att det står så i de nu gällande föreskrifterna. Då har vi inte ändrat med argumentet att skyddsnivån inte ska förändras. Det kan också vara en situation där det går att lösa arbetarskyddet på många olika sätt, medan det bara är några få utpekade som inte är godtagbara.

Hur har ni gjort urvalet när ni valt bort vissa definitioner från de nya förslagen?

Generellt sett har vi ökat antalet definitioner och anledningen till det är vårt arbete med klarspråk som syftar till att göra föreskrifterna enklare och mer begripliga. Totalt för alla föreskrifter har vi nästan fördubblat antalet definitioner.

Men i de fall ett ord bara förekommer en eller ett fåtal gånger har vi valt att skriva ut förklaringen på det ställe där ordet förekommer istället för att ha det i listan över definitioner. Om det finns definitioner som du saknar, och som inte står utskrivna tillsammans med ordet, så ta gärna med det i remissvaret.

Blir det fler regler som gäller för arbetsgivare med den nya strukturen?

Nej, det blir det inte. Däremot har vi fått frågor och synpunkter eftersom det för en del har blivit tydligare att det är flera föreskrifter som gäller parallellt i en verksamhet och då upplever man att det är en skärpning.

Gången i praktiskt arbetsmiljöarbete idag är att:

  • identifiera alla möjliga arbetsmiljörisker i verksamheten
  • hitta de regler som utifrån riskerna gäller
  • hantera eller omhänderta alla risker i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det kommer att vara på precis samma sätt med den nya regelstrukturen.

Det är många dokument i remissen. Har ni tips på hur jag kan ta mig an den?

Några tips:

  1. Börja med att läsa missivet – det vill säga följebrevet.
  2. Läs därefter Introduktion till Arbetsmiljöverkets regler.
  3. Fortsätt med den övergripande konsekvensutredningen.

När du har läst dessa tre dokument blir det lättare att fortsätta med föreskriftshäftena och de specifika konsekvensutredningarna.

Parallelluppställningarna finns med i remissen för att visa hur EU-direktiv föreslås att införas i våra föreskrifter. De flesta behöver inte läsa parallelluppställningarna.

Om du vill ha guidning kring alla underlag som finns på av.se så rekommenderar vi denna film:

Hur du hittar i förslaget till regler i ny en struktur, extern webbplats, öppnas i nytt fönster

Vanliga frågor och svar om de föreslagna reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare

Varför är föreskriftshäftet om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) uppdelat på två olika föreskriftshäften i den nya regelstrukturen?

I föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) finns det paragrafer som enbart riktar sig till rollerna byggherre, projektör och byggarbetsmiljösamordnare. De har sorterats in i förslaget till föreskrifterna om grundläggande arbetsmiljöregler vid planering, projektering och samordning – för dig som är byggherre, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare (1.2).

Det finns paragrafer i AFS 1999:3 som även riktar sig till arbetsgivare. De har sorterats in i föreskrifterna om specifika risker vid vissa typer av arbeten (3.1).

Varför föreslås nya bestämmelser för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare? Kravnivån skulle väl inte höjas när reglerna sorterades om i en ny struktur?

Vi ser behov av att förtydliga reglerna om att tidigt i byggprojekt förebygga arbetsmiljörisker eftersom

  • branschen är olycksdrabbad
  • det ofta är oklart vem som har ansvar för vad i ett byggprojekt.

För dessa föreskrifter har vi haft separata intressentmöten och det har under hela arbetet varit uttalat att kravnivån i dessa regler kan höjas. Bland annat beror det på att vi började ta fram de föreslagna reglerna för byggherrar med flera innan arbetet med den nya regelstrukturen startade. När vi nu skapar en ny regelstruktur är det praktiskt att samtidigt föra in de föreslagna reglerna för byggherrar med flera.

Vad grundar Arbetsmiljöverket förslaget till bestämmelser för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare på?

De nya bestämmelserna preciserar och utvecklar nu gällande bestämmelser i arbetsmiljölagen och föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), vilka grundar sig på det så kallade byggplatsdirektivet (92/57/EEG). Många nu gällande allmänna råd har exempelvis lyfts upp till paragraftext. 2010 kom det en EU-guide som beskriver god praxis om förståelsen och tillämpningen av direktivet. De nya bestämmelserna går i linje med den. Bestämmelser om arbetsmiljön i bruksskedet  kommer från de ännu inte beslutade föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.

Varför är förslaget till bestämmelser för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare så detaljerade?

Arbetsmiljöverket bedömer att det finns ett behov av att tydliggöra nu gällande bestämmelser och att göra det lättare att leva upp till dem. Nu gällande bestämmelser anger vad aktörerna ska göra medan de nya bestämmelserna också utvecklar hur och när uppgifterna ska göras.

Varför är det så många bestämmelser för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare i förslaget jämfört med tidigare?

Dels är nu gällande paragrafer ofta långa och omfattar många olika bestämmelser. Nu har vi delat upp dem i kortare paragrafer för att göra föreskrifterna mer lättlästa. Därför har ungefär 20 gällande paragrafer blivit ungefär 50. Dels har det tillkommit ungefär 80 nya paragrafer som preciserar och utvecklar nu gällande bestämmelser, eftersom vi ser ett behov av det. Vissa av dem kommer från de ännu inte beslutade föreskrifterna om arbetsplatsens utformning.Vad gäller byggherrar så har de redan ett långtgående ansvar för arbetsmiljön i bygg- och bruksskedet. Det har vi utvecklat i enlighet med EU-guiden, där stort fokus ligger på just byggherrens ansvar och uppgifter.

Varför har Arbetsmiljöverket bytt ut flera begrepp som finns i nu gällande AFS 1999:3?

Långa och svårlästa begrepp har ersatts av kortare begrepp för att göra bestämmelserna enklare att förstå. Exempelvis har ”den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete” ersatts av ”byggherren”. Ett annat exempel är att ”byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering enligt 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen” har ersatts av ”Bas-P”.

Varför föreslås tillägg med grundprinciper för att förebygga risker – räcker det inte med föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete?

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller inte för rollen som byggherre, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare.

Vad är skillnaden mellan ”uppdragstagare enligt 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen” och ”byggherrens ställföreträdare”?

Det är ingen skillnad. Vi har använt ”byggherrens ställföreträdare” i likhet med byggplatsdirektivet, för att vi bedömer att det är ett enklare begrepp att förstå. Vi har också förtydligat vad som gäller för självständighetskravet och avtalet som krävs för att bli ställföreträdare.

Hur påverkas jag som privatperson av förslaget till nya bestämmelser för byggherrar?

I arbetsmiljölagen står redan vad som gäller när du som privatperson anlitar någon för att utföra byggnads- eller anläggningsarbete:

- Om du som privatperson anlitar en enda entreprenör, går ditt byggherreansvar över till entreprenören.

- Om entreprenaden är delad, omfattas du av de bestämmelser som gäller för byggherrar.

Skillnaden är att de bestämmelser som gäller för byggherrar har blivit fler i förslaget till nya föreskrifter.

Tar föreskrifterna hänsyn till branschavtalen, exempelvis AB04 eller ABT06?

Myndigheters regler gäller före civilrättsliga avtal. Arbetsmiljölagen är inte dispositiv, vilket innebär att lagen gäller även om det finns avtal som säger annat. Vissa kontrakt och grunder för kontrakt kan komma att behöva uppdateras om det finns delar som krockar. Vår förhoppning är att branschen hinner justera detta under tiden för ikraftträdande som kommer att vara längre än vanligt.

Rådstexten till 1 § AFS 1999:3 är verkligen en hjälp för att beskriva skillnaden mellan drift och byggnads- eller anläggningsarbete. Går det att skriva in dem igen?

Det är en synpunkt på innehållet, som du gärna får ta med i ditt remissvar.

Gör andra EU-länder samma ändringar i sina föreskrifter som Arbetsmiljöverket nu föreslår för Sverige?

Utgångspunkten både i nu gällande föreskrifter och i det nya förslaget är byggplatsdirektivet. Det direktivet är inte ändrat. Byggplatsdirektivet är ett minimidirektiv som alltså inte behöver införas ordagrant i nationell lagstiftning och där medlemsländerna får ha strängare regler i sin nationella lagstiftning. I förstudien till detta föreskriftsarbete har vi haft kontakt med bland annat Norge, England och Nederländerna. De har redan utformat sina regler på det sätt som liknar det som vi nu föreslår i Sverige.

Varför inför Arbetsmiljöverket delar av EU-guidens råd till byggplatsdirektivet som regeltext istället för att använda den som just en guide?

Vi ser behov av att förtydliga nu gällande regler, som redan motsvarar byggplatsdirektivet, på grund av bland annat många olyckor och mycket ohälsa i byggnads- och anläggningsbranschen. Vi föredrar att göra sådana förtydliganden i linje med god praxis inom EU istället för att ta fram nationella bestämmelser.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-06-09