Om oss, läs mer om Arbetsmiljöverket

Historik - Arbetsmiljö nu och då

Arbetsmiljötillsynen i Sverige firade 125 år, år 2015. I korta och längre notiser kan du följa framväxten av en modern myndighet. Vi speglar också tillkomsten av andra organ och händelser i vår omvärld, som har och har haft betydelse för arbetslivet och Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverkets 125 årssigill och utvalda "frimärken". Klicka för att komma till vår jubileumssida

2015. Forskarrapporter uppdaterar kunskapsläget

Efter Arbetslivsinstitutets nedläggning 2007 går experterna vid Arbetsmiljöverket miste om en betydande del av det aktuella kunskapsläget och om specifika forskningsrön på flera områden. Regeringen skjuter till medel, så att verket kan lägga ut egna beställningar på kunskapsöversikter kring olika risker eller frågeställningar av vikt för arbetsmiljön.  Ett 40-tal översikter, som samtliga genomgått vetenskaplig granskning, har sedan 2010 publicerats och presenteras vid seminarier, som också direktsänds via webbplatsen.

Kollage föreställande ett frimärke med bild från ett seminarium i AV:s regi

2014. Från 140 till 80 föreskrifter

Ända in på 1990-talet uppgick Arbetsmiljöverkets författningssamling till uppemot 140 föreskrifter. Flera av dem var mycket detaljerade och riktade mot en speciell bransch. Som en del i regeringarnas strävan att minska arbetsgivarnas administrativa börda, inleddes ett stort arbete för att minska regelmängden och baka samman föreskrifter. Antalet gällande föreskrifter 2014 uppgår till 81, det vill säga nästan en halvering. Arbetsgivare är skyldiga att utöver arbetsmiljölagen (AML) känna till de regler som är tillämpbara på deras arbetsställen. Tidigare gällde kravet, att lag och regelsamlingar skulle finnas tillgängliga på arbetsplatsen, rent fysiskt. Numera finns allt material tillgängligt på verkets webbplats för läsning och nedladdning.

Statskontoret överlämnar sin myndighetsanalys av Arbetsmiljöverket till regeringen och efterlyser tydligare instruktion för verket, inte minst mot bakgrund av att tillsynen gradvis fått mindre utrymme och andelen personal med kärnkompetens minskat.

Kollage föreställande ett frimärke med bild på en samling föreskrifter

2013. Inspektionen organiseras om

Nu beslutas att inspektionsavdelningens tio distrikt (enheter) med en central chef knuten till huvudkontoret ska delas in i fem regioner: Nord, väst, öst, mitt och syd med regionkontor i Umeå, Göteborg, Stockholm, Örebro och Malmö. Tidigare distriktskontor finns kvar som filialer. Antalet arbetsmiljöinspektörer, omräknat i heltid, uppgår nu till närmare 240.

2012. Svarstjänst tar hand om allmänna arbetsmiljöfrågor

För att frigöra tid för inspektörer och experter inom Arbetsmiljöverket att göra det som de är bäst på, har en svarstjänst byggts upp vid huvudkontoret. Den består av medarbetare med bred kompetens, som snabbt ska kunna ge besked om gällande regler på arbetsmiljöområdet och hjälpa frågeställare att hitta fördjupad information på webben. Detta år besvaras cirka 37 000 frågor inom ett 25-tal frågekategorier, de flesta via telefon. Det är en kraftig ökning jämfört med premiäråret 2011. De vanligaste frågorna rör arbetsplatsens utformning, skyddsombudens roll och befogenheter samt bygg- och anläggning. En hel del frågor är säsongsbetonade. Exempelvis är arbetsgivare inför rekrytering av sommarvikarier intresserade av att veta vad som gäller vid anställning av minderåriga.

Kollage föreställande ett frimärke med bild på

2011. Kraftsamling för kvinnors arbetsmiljö

Regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att genom kunskapsspridning och tillsynsinsatser bidra till att minska de hälsorisker som särskilt drabbar kvinnor. Svensk arbetsmarknad utmärks av hög könssegregation och innebär att kvinnors arbetsförhållanden skiljer sig från mäns. De psykosociala riskerna är mera omfattande och många gånger mera problematiska, eftersom kvinnor dominerar inom människorelaterade branscher som vård, omsorg och skola. Resurser som står till deras förfogande svarar inte mot de behov de möter hos patienter, klienter och elever. Det leder till professionell frustration och känsla av otillräcklighet, stress och på sikt risk för utmattning. Inom kvinnodominerande yrken finns även stort inslag av tunga lyft och förflyttningar – utan hjälpa av maskiner och fordon, som i de mansdominerande yrkena. Närmare 140 000 kvinnor uppger att de under senaste året tvingats vara sjukfrånvarande på grund av arbetsrelaterade besvär. Stress och psykiska påfrestningar samt fysiskt tungt arbete uppges som främsta orsakerna.

Kollage föreställande ett frimärke med bild på kvinna som tar hand om en åldring

2008. Dödsolyckor bland utländsk arbetskraft uppmärksammas

Under treårsperioden 2005-2007 har Arbetsmiljöverket fått kännedom om 18 dödsolyckor, som drabbat utländsk arbetskraft som arbetat tillfälligt i Sverige. Dessa dödsolyckor registreras inte i den svenska nationella arbetsskadestatistiken, eftersom de förolyckade har annan nationell hemvist och registreras i sina respektive hemländer. Arbetsmiljöverket framställer alltmer information på utländska språk.

2007. Ny regering, nya neddragningar

Arbetslivsinstitutet läggs ned och Sverige blir utan en samlad arbetslivsforskning. Samtidigt drabbas Arbetsmiljöverket av kraftiga besparingskrav på närmare 160 miljoner kronor åren 2007-2009 genom den nyvalda borgerliga alliansregeringens första budgetproposition. I sin återrapportering till regeringen framgår att verket ämnar möta kraven genom personella neddragningar framför allt på avdelningarna administration (47 procent) respektive central tillsyn, där experterna finns (42 procent). Arbetsmiljötillsynen bantas så litet som möjligt enligt regeringens uttalade inriktning, men tvingas ändå dra ned på sin personal med 23 procentenheter. Sittande generaldirektören avlider hastigt. Ny verkschef tillsätts efter några månader och beslutar om ytterligare besparingar för att frigöra pengar till utvecklingsprojekt. Nu kan inte längre inspektionen skyddas.

Kollage föreställande ett frimärke med bild på årsredovisningen anno 2009

2005. Stormen Gudrun skördar inte bara skog och elnät

I början av januari rasar en storm, som skövlar skog och raserar elledningar i en stor del av Sydsverige. Arbetsmiljöverket mobiliserar sina styrkor för att förmå skogs- och elbolag och enskilda skogsbrukare att i det svåra upprensningsarbetet följa säkerhetsföreskrifterna. Elleverantörer och skogsbolag klarar inte av röjning och reparation med inhemsk personal. Företag från utlandet hyrs in vilket komplicerar det riskfyllda arbetet med nedfallna elstolpar och träd i spinn. Arbetsmiljöverket tar fram ett 10-punktsprogram, som sprids brett. Trots betydande tillsyns- och informationsinsatser blir det ett dystert facit: Tio personer får sätta livet till, sju egenföretagare och tre anställda. 140 arbetsolyckor med frånvaro inrapporteras, hälften inträffade under arbete med motorsåg.

Kollage föreställande ett frimärke med bild på upparbetning av stormfälld skog följt av texten 125 år

2001. Arbetsmiljöverket bildas

Genom en sammanslagning av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionens tio distrikt blir elva myndigheter en, Arbetsmiljöverket. Efter en period av neddragningar, inleds en period av nya satsningar bland annat för att anställa och utbilda fler arbetsmiljöinspektörer. Målet är att Sverige ska närma sig ILO-rekommendationen om 1 inspektör per 10 000 anställda. Anslaget höjs detta år med 70 miljoner kronor. Det görs ett 90-tal nyanställningar. Yrkesinspektionen fasas ut som begrepp.

Den psykiska ohälsan ökar kraftigt inom arbetslivet. På uppdrag av regeringen startar Arbetsmiljöverket ett treårigt projekt med fokus på psykosociala arbetsmiljörisker. Det övergripande målet för projektet är att uppmärksamma och analysera arbetsorganisatoriska faktorer och de belastningar som leder till negativ stress.

Kollage föreställande ett frimärke med Arbetsmiljöverkets logotyp och texten 125 år

1997. Höga kusten-bron klar utan allvarliga personskador

Bygget av hängbron, som har Golden Gate-bron i San Fransisco som förebild, är förenat med många risker. Den är närmare två kilometer lång och har en höjd på 180 meter över vattenytan. Yrkesinspektionen gör täta besök och avstämningar med projektledningen, som från första början bestämt sig för att ge det förebyggande säkerhetsarbetet hög prioritet. Fem skyddsombud finns i skyddsorganisationen och de kan när som helst meddela sig med produktionschefen och ansvarige på plats. Alla engageras i arbetsmiljöarbetet. Drogtester av samtliga genomförs på fackets begäran utan protester. Högriskbygget invigs i december 1997 utan att någon under den fyra år långa byggtiden kommit till allvarlig skada, vilket är unikt.

 Bild föreställande ett frimärke med bild på Vedabron och texten 125 år

1995. Arbetarskyddsverket får minskat anslag

Minskat statsanslag medför stora organisationsförändringar inom verket. Yrkesinspektionens nitton distrikt bantas till elva. Samtidigt inrättas vid Arbetarskyddsstyrelsen ett rättssekretariat med en chefsjurist och en tjänst som överdirektör, utsedda av regeringen. Totalt innebar förändringarna en personalminskning om knappt 100 helårsarbetskrafter. Ett omfattande arbete kring ”det goda arbetet” inleds internt inom myndigheten.

1995. Sverige blir fullvärdig medlem av EU

Samverkan med EG/EU har redan inletts på basis av det samarbetsavtal om arbetsmiljö som slöts 1984, och EUs regler på området är nu införlivade i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS. Myndigheten ingår i SLIC, Senior Labour Inspectors’ Committee, som bland annat har till uppgift att utvärdera medlemsstaternas arbetsmiljötillsyn och i ett rådgivande organ, Advisory Committee on Safety and Health at Work, knuten till kommissionen och det direktorat som svarar för arbetsmiljöfrågorna. Förslag väcks om att bygga upp en europeisk arbetsmiljöbyrå, som ska fungera som kunskapsbank och sprida arbetsmiljöinformation. Byrån blir verklighet i Bilbao, Spanien, 1996. Arbetarskyddsstyrelsen, senare Arbetsmiljöverket, svarar för det nationella nätverk med parter och intressenter, som byggts upp kring samarbetet med byrån.

Bild föreställande ett frimärke med bild på EU-flagga och texten 125 år

1993. Internkontroll - för uppstyrning av arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöarbetet ska vara en integrerad del av verksamheten och inte en fråga som sköts vid sidan av. Det var tanken med den nya arbetsmiljölagen och nu utarbetas föreskrifter som anger hur arbetsgivaren i samverkan med de anställda metodiskt och kontinuerligt ska undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp arbetet med riskerna för ohälsa och olyckor ute på arbetsplatsen. Föreskrifterna om internkontroll ändrar namn 2001 till Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, som bättre beskriver syftet med dem. De kommer att få stor betydelse, inte minst i tillsynen.

Bild föreställande ett frimärke med bild på föreskrift och texten 125 år

Bild föreställande ett frimärke med text som förklarar bakgrunden till europeiska arbetsmiljöveckan: Arbetsmiljöverket deltar i den Europeiska arbetsmiljöveckan Under en vecka i oktober genomförs på initiativ av Europeiska arbetsmiljöbyrån en ...

1992. Statsbidragen till företagshälsovården upphör

De statliga bidrag som infördes för att främja tillgången till företagsvård 1976 – och som dessförinnan funnits i andra former - dras in. Detta får, i kombination med lågkonjunktur och uppsägning av centrala arbetsmiljöavtalet från 1942, till följd en halvering av antalet anställda inom företagshälsan under en tioårsperiod. Antalet företagsläkare minskar drastiskt. År 1987 uppgår de till drygt ett tusen. 2007, tjugo år senare, finns 225 privatanställda och knappt 50 offentliganställda företagsläkare.
Företagshälsovården, som den kom att utvecklas under ”de gyllene åren” fick en alltför stor slagsida mot sjukvård, hävdas det i statliga utvärderingar. Bidraget gynnade inte den önskade inriktningen, att företagshälsan huvudsakligen skulle ägna sig åt förebyggande insatser.


1992. Generaldirektören på turné för vassare tillsyn

Kraven på en mera renodlad och kontrollerande tillsyn ute på arbetsplatserna blir allt högljuddare. Riksrevisionsverket kommer med en rapport ”Från rådgivning till kontroll”. Generaldirektören besöker samtliga distrikt för att göra klart vad som framgår av såväl budgetproposition och regleringsbrev. För att ytterligare markera den hårdare inriktningen, skrivs Yrkesinspektionens roll att meddela föreläggande och förbud in i Arbetsmiljöverkets instruktion. Det resulterar i att de skriftliga kraven mot arbetsgivarna ökar. För första gången sedan bildandet för mera än hundra år sedan leder nästan vartannat arbetsställebesök till ett inspektionsmeddelande med krav.

1991. Arbetsmiljöbistånd till baltiska staterna inleds

Några år efter Sovjetunionens sammanbrott framförs önskemål från Estland om svenskt bistånd i återuppbyggnaden av en estnisk arbetarskyddsmyndighet. Det sker vid en konferens i Tallinn. Tillsynschefen vid Arbetarskyddsstyrelsen tar med sig frågan hem och regeringen inser behovet. Pengar avsätts i budget för att bistå med svenskt arbetsmiljökunnande. Kommande år utvidgas stödet till att också omfatta Lettland och Litauen. Det handlar framför allt om svenskt know-how och utbildning av baltiska kollegor. Tio år senare inleds samverkansprojekt med arbetsmiljömyndigheterna i Rumänien och i Slovakien för att utveckla dessa länders tillsyn. Det sker inom ramen för EU-medlemskapet.

Bild föreställande ett frimärke med bild på en fiskare som står vid sin båt.

1990. Yrkesinspektionen 100 år – på topp personalmässigt

Utbyggnaden av arbetsmiljömyndigheterna följer i stort samhällets välfärdssatsningar, som kommit långt 1990. Det speglas inte minst i tabellen nedan, som visar personalutvecklingen inom Yrkesinspektionen.

ÅrAntal anställda
1890 3
1913 40
1940 100
1975 390
1990 600

Ytterligare 20 år framåt är bilden en annan. 2010 har hela myndigheten, huvudkontor och inspektion, färre anställda totalt än yrkesinspektionen 1990. Andelen inspektörer är knappt hälften av de 558 anställda.

1989. Nordisk arbetsmiljökonvention för gemensam hållning

Det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet har under efterkrigstiden intensifierats. Den nordiska konventionen detta år syftar till att främja en gemensam nordisk hållning i arbetsmiljöfrågor som behandlas i internationella sammanhang, bland annat inom EG. Sverige deltar i ett 40-tal standardiseringsgrupper inom Norden.

1987. Forskningen lyfts ut ur Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetsmiljöinstitutet bildas och arbetsmiljöforskningen bildar egen myndighet.  Uppdraget kommer senare att utvidgas till att omfatta arbetslivsfrågor i ett bredare perspektiv. Arbetslivsinstitutet, som inrättas 1995, svarar för ett omfattande nationellt arbetslivsbibliotek och bedriver även skyddsombudsutbildningar.

1985. Ergonomi och bildskärmar – stora tillsynsområden

Arbetsmiljöverket drar igång ett belastningsergonomiskt program, som pågår i flera år för att uppmärksamma och förebygga skadliga arbetsställningar och tunga lyft inom industrin, vård och omsorg. Ergonomer anställs vid inspektionsdistrikten för att vid tillsynsbesök kontrollera att arbetsmoment utförs på ett säkert och för kroppen skonsamt sätt. Enformigt och repetitivt arbete ska motverkas. Nya föreskrifter om bildskärmsarbete börjar gälla efter en längre tids oro ute på arbetsplatserna om riskerna med datorarbete. Oro över skadlig strålning visar sig vara överdriven. Datorglasögon och musarm blir nya begrepp. Alltfler behöver få sina datorarbetsplatser anpassade för att förebygga smärta i muskler och leder.

Bild föreställande ett frimärke med bild på en gammal dator och föreskrifterna om bildskärmsarbete

1984. Bilateralt avtal om arbetsmiljö mellan EG och Sverige

Sveriges närmande till vissa av EG:s regelverk fortsätter och ett avtal om arbetsmiljö skrivs under. Det innebär att Sverige måste anpassa sig till produktdirektiven för att undvika tekniska handelshinder samt till minst miniminivåerna i arbetsmiljödirektiven vid utfärdande av föreskrifter. Ett tidskrävande arbete inleds för anpassning till och implementering av EG-reglerna. Först 1995 går Sverige in som fullvärdig medlem av EU.

1982. Arbetstid i egen lag

Arbetstiden regleras i egen lag och bryts ut ur arbetsmiljölagen, en ändring som Arbetarskyddsstyrelsen ogillar. Det står i strid med den helhetssyn på arbetsmiljön, som är den genomgående tanken med lagen, anser styrelsen; arbetstiden och hur den förläggs bör betraktas som en del av de faktorer som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Kontroll av efterlevnaden ligger dock kvar hos myndigheten. Samtidigt får styrelsen rätt att ge ut juridiskt bindande föreskrifter om hur minderåriga får arbeta.
Arbetstidslagen är en så kallat dispositiv lag och kan avtalas bort genom kollektivavtal. Kollektivavtalet kan då antingen ersätta hela lagen eller vissa delar av den.

1980. Psykosociala arbetsmiljön uppmärksammas alltmer

Arbetarskyddsstyrelsen är tidigt ute med anvisningar om hur arbetsförhållandena inte bara ska vara riskfria utan också svara mot anställdas behov av eget ansvarstagande, möjlighet till engagemang och arbetsglädje. I anvisningarna från 1980 om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön tas faktorer upp, som får vetenskapligt genombrott först något årtionde senare genom forskarlaget Karasek-Theorell och den så kallade krav-kontrollmodellen. Två misslyckade försök görs under kommande år för att omsätta sociala och organisatoriska krav på arbetsmiljön i juridiskt bindande föreskrifter, en gång under 1990-talet, ännu en gång under 2000-talets början. Bägge gångerna sätter sig arbetsgivarsidan på tvären, medan den fackliga parten trycker på.
2015, 35 år senare och efter ett tredje försök, ser det dock ut som att beslut om föreskrifter ska kunna fattas.

1980 räknas 73 procent av alla kvinnor mot 88 procent av männen i åldern 16-64 år som förvärvsarbetande. Kvinnornas förvärvsfrekvens har perioden 1960-1980 ökat med nästan 35 procentenheter.

Bild på föreskrifterna om Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, AFS 1980:14 i ett kollage utformat som ett frimärke med texten 125 år

1979. Arbetarskyddsstyrelsen övertar statistikansvaret för arbetsskadorna

Arbetarskyddsstyrelsen övertar det informationssystem för arbetsskador, som byggts upp inom Riksförsäkringsverket. Planering inleds för årliga publikationer över anmälda arbetssjukdomar och arbetsolyckor i samverkan med Statistiska centralbyrån. 1994 blir styrelsen nationell statistikmyndighet för arbetsskador.

Statistikdiagram utformat som ett frimärke med texten 125 år

1978. Arbetsmiljölagen (AML) träder i kraft

Det råder stor politisk enighet, när AML klubbas igenom av en riksdag, som efter lång socialdemokratisk dominans fått borgerlig majoritet efter valet 1976. Lagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta också försvaret och de värnpliktiga, skolelever från och med årskurs 7 (från och med 1990, alla skolelever) och vårdtagare samt i större omfattning ensamföretagare. Psykiska risker i arbetsmiljön betonas starkare. Helhetssynen slår igenom, vilket innebar att hänsyn ska tas till alla faktorer som påverkar arbetstagarnas hälsa. Inte bara fysiska och kemiska risker utan även psykosociala och organisatoriska.  En nyhet i lagen är att arbetstagare själva ska kunna påverka sin egen arbetssituation. Lagen är en ramlag, vilket innebär att större ansvar läggs på Arbetarskyddsstyrelsen att precisera krav i föreskrifter, som nu också kan innehålla straffsanktioner.

1976. Förbud mot blå asbest

Sverige, genom Arbetarskyddsstyrelsen, förbjuder den farligaste sorten av asbest, krokidolit, eller blå asbest. Användning av en rad produkter som innehåller asbest (exempelvis golvmattor, lim och fogmaterial) förbjuds också. Beslutet innebär slutet för eternittillverkningen i landet – mot de lokala fackklubbarnas vilja. All användning av asbest totalförbjuds 1982.

Först 1999 beslutar EU att liknande förbud ska vara infört i medlemsländernas nationella lagstiftning senast år 2005.

ventilationsrör med asbest, bild

1974. Skyddsombudens befogenheter stärks

På förslag av sittande arbetsmiljöutredningen införs viktiga ändringar av Arbetarskyddslagen (och som senare kommer att ingå i nya lagen 1978). Skyddsombudens ställning stärks genom rätten att stoppa farliga arbeten i avvaktan på yrkesinspektionens ingripande. Regionala skyddsombud tillkommer.
Antalet skyddsombud stiger för att 1989 nå en topp om 113 000. Fram till millennieskiftet år 2000 sker en kraftig minskning. Därefter stabiliseras antalet strax under 100 000 varav 2/3-delar finns inom LO-kollektivet, resterande inom tjänstemannafacken TCO och SACO.

Yrkesinspektionsdistrikten byggs ut från 11 till 19 och juristtjänster införs. Samtidigt får inspektionen rätt att föreskriva vite. På ett decennium sker en tiodubbling av att antalet förelägganden och förbud från inspektionen. Yrkesinspektionsnämnder införs som ges större inflytande över distriktens beslut. Dessa ersätter de distriktsråd som funnits sedan 1956 och som endast haft rådgivande funktion.

1972. Kemiska risker i fokus när styrelsen övertar forskningen

Arbetsmedicinska institutet förs över till Arbetarskyddsstyrelsen med en filial i Umeå. En ny forskningsavdelning inrättas. Allt större fokus riktas mot de kemiska riskerna som en följd av den oroväckande ökningen av antalet registrerade fall av yrkessjukdom. Institutet har 1969 kommit med en lista över rekommenderade hygieniska gränsvärden, men den saknar myndighetsstatus. Den upptar ett 70-tal ämnen. Myndigheten planerar en ny. Den kommer 1974 och innehåller 120 ämnen och två cancerframkallande ämnen, som det krävs tillstånd att använda. För varje ny lista tillkommer nya ämnen. Permanenta arbetsgrupper tillsätts för gränsvärdesarbetet, där parterna involveras. Det vetenskapliga underlaget ges allt större betydelse. Flera larmrapporter om kemiska risker ska komma. Förutom silikos och asbest, som redan uppmärksammats brett, blir vinylklorid, som används vid tillverkning av PVC-plaster, nästa stora samtalsämne, följt av jetbränsle och lösningsmedel i färger.

Till Arbetarskyddsstyrelsen knyts 1972 en lekmannastyrelse med representanter för arbetsmarknadens parter.
Bild som föresäller ett frimärke med ett gammal foto på män i labbmiljö anno 1972

1971. LO höjer tonläget för arbetsmiljön och demokratin

Priset för den industriella utvecklingen, som visserligen gett LO-kollektivet en rejäl standardhöjning, visar sig högt. Efter två decennier av växande intern kritik höjer LO tonläget. I en enkät framgår att 80 procent av medlemmarna besväras av fysiska arbetsmiljöproblem. Krav ställs på medinflytande i företagen, ökat arbetsinnehåll och möjlighet till fortsatt lärande. Partssammansatta Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor bildas, men resultatet uteblir. Insatser görs emellertid bland annat inom Volvo, där Kalmarfabriken initierar arbetsrotation och självstyrande grupper. Trycket på stärkt inflytande leder under detta och kommande år till ny lagstiftning om bland annat anställningsskydd (”först in, sist ut”), medbestämmande och facklig rätt till representation i aktiebolagens styrelser.
Riksdagen beslutar om slopande av affärstidslagen, som efter nyår innebär nya och obekväma arbetstider för handelns anställda.Bild föreställande ett

1970. Början på ny era för arbetsmiljön

1970-talet ska komma att bli arbetsmiljödecenniet framför andra.  Arbetsmiljö är på allas läppar. Olof Palme leder presskonferensen, då direktiven till en ny kommitté för översyn av arbetsmiljön presenteras. Ett omfattande utredningsarbete tar vid. Det råder kring de här åren stor oro på arbetsplatserna med strejker bland annat inom gruv- och skogsnäringen. Saltsjöbadsandan, som bygger på samverkan och avtal mellan parterna, har fram tills nu framgångsrikt gynnat tillväxten. Men den har inte lyckats lika bra med att tillvarata arbetarnas arbetsmiljöintressen.

1969. Mesoteliom bland asbestarbetare bekräftas

Den farligaste typen av lungcancer, mesoteliom, upptäcks av en läkare vid Bygghälsan efter studier av cancerregistret. Sambandet med asbestarbete står klart. Redan 1964 hade Arbetarskyddsstyrelsen kommit med anvisningar för säker asbesthantering, men nu intensifieras arbetet. Projekt inleds som syftar till en skärpning av kraven. Samtidigt fortsätter importen av asbest, som har många användningsområden och används flitigt inom byggindustrin.  Eternitplattor, som innehåller asbest, tillverkas vid flera fabriker i landet. Det blir en kamp mot klockan, dels för att dokumentera det vetenskapliga kunskapsläget kring risker, dels för att övertyga industrin att se över sin användning. Det ska ta ytterligare ett drygt decennium, innan verket sätter ned foten definitivt i den kontroversiella frågan, där parterna står långt ifrån varandra.Bild föreställande ett

1968. Bygghälsan bildas

Partssammansatta Bygghälsan, som bildas detta år, kommer att bli en viktig motor i arbetet med att förebygga olyckor och skador ute på byggarbetsplatserna och för att rehabilitera byggarbetare tillbaka i arbete. Den bedriver en omfattande utgivning av facklitteratur. Efter fem år har hälsan 200 medarbetare, varav 23 läkare, runt 50-talet sköterskor och inemot 30 skyddsingenjörer. Miljonprogrammet pågår och de stora bostadsbolagen, kommunala och privata, bygger fortfarande i egen regi med egna anställda byggnadsarbetare.
Antalet arbetsolyckor med dödlig utgång ligger fortfarande högt, totalt förolyckas 458 i arbetet 1965, varav 65 inom byggindustrin. Till detta ska läggas avlidna i arbetsrelaterade sjukdomar orsakade av framför allt byggdamm.

1966. Arbetsmedicinsk forskning förs samman

Socialminister Sven Aspling lägger fram sitt förslag om inrättandet av ett arbetsmedicinskt institut, som blir en självständig myndighet direkt under departementet. Till institutet överförs yrkeshygieniska avdelningen vid Institutet för folkhälsa, arbetsfysiologiska institutet och delar av yrkesdermatologiska enheterna vid Karolinska sjukhuset.  Här skapas resurser för tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom arbetsmedicin.
Efter att silikosutredningen avslutat sitt arbete 1966, får institutet i uppdrag att genomföra mätningar vid ett stort antal företag med silikosrisk. Totalt utför det så kallade silikosprojektet mätningar vid drygt ett tusen företag.Bild på

1964.  Offentlig förvaltning omfattas av tillsynen

Den offentligt finansierade välfärdssektorn växer i omfattning. Skola och omsorg byggs ut. En större andel av kvinnorna ger sig ut i förvärvslivet. Från och med 1964 omfattas nu också den offentliga förvaltningen av Lagen om arbetarskydd.
En annan nyhet är att med starkare reglering och tillsyn motverka uppkomsten av silikos, som med sin långa latenstid nu börjat uppmärksammas alltmer.  Redan 1961 hade en kemibyrå inrättats vid Arbetarskyddsstyrelsen Nu utökas antalet tjänster vid byrån, som när den är som störst (1972 - 77) sysselsätter ett 30-tal kemister och yrkeshygieniker.Bild på

1960. Femton år av arbetstidsförkortningar

Sedan 1919 regleras arbetstidens längd genom lagstiftning. Efter minskning av veckoarbetstiden med en timme årligen 1958 – 60 införs 45 timmars arbetsvecka. Nästa arbetstidsreform påbörjas redan 1967 över delmålet 42,5  timmar till slutmålet 1973, då 40 timmarsveckan är genomförd.
39 procent av kvinnorna och 92 procent av männen i åldern 16-66 år räknas 1965 som förvärvsarbetande. Bild på

1959. Förarskydd på traktorer minskar olyckorna

Jord- och skogsbrukets automatisering har lett till att alltfler maskiner kommer till användning. Olyckorna på gårdar och ute i skogen har ökat under en rad år och Arbetarskyddsstyrelsen drar igång en kampanj för att göra traktorkörning säkrare. Sverige blir först med att ställa krav på skyddshytt, ram eller båge på traktorer, som snart skärps till att gälla störtsäker hytt. Redan efter några år minskar dödsfallen i traktorolyckor från 17 per 100 000 traktorer till två.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på traktor med hytt

1958. Specialiserade inspektörstjänster bort

Uppdelningen mellan olika inspektörstjänster, som hängt med sedan 1912, tas bort. Tidigare fanns högre ställda kompetenskrav på vissa tjänster. Som ett svar på den fackliga kritiken om en alltför tam tillsyn, inrättas regionala förtroenderåd vid yrkesinspektionerna. Här ingår representanter för arbetsmarknadens parter och kommunerna. I propositionen till grund för förändringarna, betonas vikten av tillsyn av arbetsställen med stora risker.

1955. En halv miljon sysselsatta i industrin

Kvinnorna inom industrin finns framför allt inom teko, textil och konfektion. Cirka hälften av de 92 000 kvinnliga industriarbetarna finns där.
Totalt sysselsätter industrin i augusti 1955 en halv miljon eller drygt 40 procent av samtliga näringar. 60 procent av arbetstiden, för såväl kvinnor som män, utgörs av ackordsarbete.
Övriga sektorers andel av de sysselsatta:
• Jord- och skogsbruk: 20 procent
• Handel och transport: 25 procent
• Tjänster och offentlig förvaltning: 15 procent.
Tjänstesamhället befinner sig således ännu i sin linda men kommer att öka starkt de kommande decennierna.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med foto på en gammal industrimaskin av något slag

1953. Kritik mot lågt antal tvångsåtgärder

I över femtio år har yrkesinspektionen kunnat ta till straffåtgärder mot arbetsgivare, som inte följer anmodade säkerhetskrav. Trots det är tvångsåtgärder ovanliga. Inspektörer har föredragit att med rationella argument och övertalning förmå arbetsgivare att inse nödvändigheten av förebyggande skyddsåtgärder. Endast 26 förelägganden och 33 förbud blev resultatet av de drygt 42 000 inspektionsbesöken som genomfördes 1953. Från fackligt håll vill man se hårdare tag. Även i riksdagsdebatter framförs kritik. Den här diskussionen ska leva kvar ännu några decennier.

1951. LO varnar för arbetshetsen men manar till lugn

Även om LO ställt sig bakom saltsjöbadsandans strävanden efter effektivare produktionssätt och ekonomisk tillväxt, varnas det i en stor kongressrapport för följderna ute på arbetsplatserna. Olycksfall, ohälsa, enformighet och monotoni tenderar att öka. Men LO manar samtidigt till lugn och ställer sig bakom rationaliseringarna. Fördelarna överväger. Industrin blomstrar och stora exportinkomster medför höjda reallöner och så gott som full sysselsättning. Författaren Folke Fridell speglar i några uppmärksammade romaner, som trycks i jätteupplagor, det själsdödande fabriksarbetet.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med Arbetarskyddsstyrelsens rikshäraldiska vapen anno 1951

1950. Tidsstudier vid alltfler arbetsplatser

I spåren av samarbetsavtalet mellan LO och SAF 1948 om arbetsstudier, där taylorismen fått stort utrymme, introduceras MTM- (metod-tid-mätning)metoden. Ett stort antal tidsstudiemän utbildas för att ytterligare effektivisera produktionsprocessen och arbetet längs de löpande banden inom industrin. Tanken är att rationaliseringarna också i slutänden ska ge påspädning i lönekuvertet. Kritik mot utarmning av arbetsinnehållet och det ökade arbetstempot klingar i stort sett ohörd. Under decennier kommer ett 100-tal företag att ingå i MTM-föreningen, innan den självdör på 1980-talet. Den återuppstår dock igen, då konkurrensen inom industrin hårdnar och det råder överskott på arbetskraft. Och fortfarande, en bit in på 2010-talet, organiseras arbetet inom vissa industrisektorer enligt löpande band-principen.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med illustrationer om hur man borde vara klädd på jobbet på 50-talet

1949. Dags för ny lag. Arbetarskyddsstyrelsen inrättas

Efter närmare tio års kommittéarbete och 900 sidor utredningstext, sjösätts den nya lagen om arbetarskydd. Den omfattar rörelser och verksamheter, som huvudsakligen sysselsätter kroppsarbetare. Mestadels handlar det om privata näringsidkare. Men även kommunala och statliga som bedrivs i företagsform omfattas. Arbetarskyddsstyrelsen med ett 60-tal tjänster inrättas och blir chefsmyndighet för Yrkesinspektionen. Hit förs från Socialstyrelsen även arbetarskyddsbyrån och arbetsrådet, som har till uppgift att övervaka tillämpningen av åtta-timmarsdagen. Yrkesinspektionen byggs ut och ökar till 156 tjänster.
Skyddsombud ska utses på samtliga arbetsställen med minst fem anställda. Skyddskommitté blir obligatorisk på arbetsställen med fler än femtio anställda.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på skrivelse från förr

1946. Företagsläkarföreningen bildas

Behovet av industrinära medicinsk kompetens växer i takt med industrins utbredning. Kunskapen om yrkessjukdomar breddas och fördjupas. Tillkomsten av ett institut för folkhälsa 1938 får stor betydelse. Här utreds tidigt kemiska hälsorisker som koloxid, bensol, kadmium, bly och nickel. 1946 tillhör två av institutets professorer grundarna av Svenska industriläkarföreningen som senare byter namn till Företagsläkarföreningen. Syftet är bland annat att ”meddela riktlinjer för praktisk befrämjande av industriell hälsovård och att främja yrkeshygienisk kunskap och forskning”. Föreningen tar snabbt initiativ till kontinuerliga fortutbildningar och ökat internationellt kompetensutbyte. Den första företagshälsovårdscentralen startas i Karlstad 1953.

1946. Yrkesinspektionen lever kvar som begrepp

Redan i ett delbetänkande i 1938 års arbetarskyddskommitté föreslås en namnändring av yrkesinspektion till arbetsinspektion, eftersom ”yrkes” som förled tagits bort i andra sammansatta begrepp såsom arbetsskada, arbetshygien, arbetssjukdom. Men socialminister Gustav Möller sätter sig på tvären. Yrkesinspektionen är inarbetad, anser han, och ska därför komma att benämnas så i ytterligare drygt femtio år.
Skeptiker mot en namnändring förekommer även 2001, då yrkesinspektionen som begrepp försvinner i och med uppgåendet i Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med foto från gammal brev från Arbetarskyddsstyrelsen

1944. Tjänstemännen bildar TCO

Bland tjänstemännen var behovet att organisera sig fackligt i seklets början inte lika uttalat som bland arbetarna. De levde under bättre förhållanden och det fanns länge en intressegemenskap mellan dem och arbetsgivarna. Visserligen fanns tidigt sammanslutningar för lärare och bankanställda och det växte fram organisationer bland kvinnliga yrkesgrupper. Men det var först under mellankrigstiden, då tjänstemännen ökade i antal och otryggheten även drabbade dem, som behov uppstod av facklig samverkan för att reglera anställningsvillkoren. 1944 är tiden mogen att bilda Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, som från starten består av 38 organisationer med 180 000 medlemmar. Efter 50 år, 1994, uppgår medlemsantalet till 1,3 miljoner.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med TCO:s logotyp

1943. Ordet arbetsmiljö ses i tryckt text

Det är i en artikel i Teknisk tidskrift, häfte 26, detta år som arbetsmiljö för första gången förekommer i tryckt text. Allmänt accepterat som begrepp blir det i början av 1970-talet. Men först 1974 kommer det med som nytt ord i Svenska akademiens ordlista, SAOL.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på ordet arbetsmiljö i SAOL

1942. Arbetarskyddsnämnden inleder sitt arbete

Mitt under brinnande krig skriver LO och SAF under det första samarbetsavtalet om arbetarskyddsfrågor. Partssammansatta Arbetarskyddsnämnden inrättas för att se till att avtalet genomförs. Nämnden ger sig i kast med att utveckla och analysera det växande antalet arbetsolyckor. Den kommer att få stor betydelse för stärkandet av det lokala skyddsarbetet ute på arbetsplatserna genom utbildningsinsatser, rådgivning och informationsspridning. År 2000 byter nämnden namn till Prevent.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med delar av en dåtida propagandaaffisch

1939. Nytt huvudmannaskap för inspektionen

Trots orostider ute i Europa fortsätter reformarbetet. Riksförsäkringsanstalten övertar chefskapet för yrkesinspektionen från Socialstyrelsen. Här inrättas en ny byrå, Arbetarskyddsbyrån. Antalet verksamma inom inspektionen ökar till totalt 93 tjänster. Inriktningen av tillsynen breddas. Större tonvikt läggs nu på den ohälsa, som arbetsförhållanden kan orsaka. En yrkeshygienisk avdelning byggs upp vid nyligen inrättade Institutet för folkhälsa.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med delar av en dåtida propagandaaffisch

1938. Saltsjöbadsavtalet – grundsten för svenska modellen

Avtalet i Saltsjöbaden som undertecknas av LO och SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, kommer att prägla samverkan mellan parterna under flera decennier. Det blir inledningen på en längre period av arbetsfred och får stor betydelse för näringslivets ökade konkurrenskraft och produktivitet. En inriktning som bägge parter ställer sig bakom. Samarbetet kring arbetarskyddet intensifieras. Genom avtalet kan skyddsombud nu utses och verka på direkt mandat av fackföreningen (godkännande av yrkesinspektionen upphör).

Yrkesinspektionen får detta år rätt att utfärda föreläggande och förbud mot arbetsgivare, som inte följer arbetarskyddslagen. Nu rekommenderas också större arbetsställen att inrätta skyddskommittéer för bättre efterlevnad av lagens bestämmelser.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med foto från när Saltsjöbadsavtalet togs 1938 (Bild från Wikipedia, foto: Meyerhöffer)

1932. SAP bildar regering efter stormigt år

Efter Ådalshändelserna, där ridande militär skjutit ihjäl fem personer i ett demonstrationståg, Kreugerkraschen, ekonomisk kris och stigande arbetslöshet är det val. Socialdemokraterna får 42 procent av rösterna och bildar regering med Bondeförbundet, som får 14 procent. Det råder stor social oro i landet. Skotten i Ådalen har ökat spänningarna inom arbetarrörelsen. Statsminister Per Albin Hansson vill bygga folkhemmet på fredlig väg med en starkare stat och samförståndslösningar mellan fackföreningar och arbetsgivare. Regeringen lanserar en ny ekonomisk politik, som ska dämpa konjunktursvängningarna och ge utrymme för reformer och långsiktiga investeringar.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på dåtida statsminister Per Albin Hansson (Foto: Arbetarrörelsens arkiv)

1931. Skyddsombudens inflytande ökar

Skyddsombuden kan med lagen i ryggen vända sig till arbetsgivaren eller yrkesinspektionen med klagomål om förhållandena på arbetsplatsen. Länsstyrelsernas befogenheter att använda tvångsmedel mot arbetsgivare, som inte rättar sig efter yrkesinspektionens krav på åtgärder, övergår till Socialstyrelsen.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på skyddsombudsmärket

1920. Åtta timmars arbetsdag för delar av arbetslivet

Åtta timmars-dagen, som varit ett krav inom arbetarrörelsen i decennier, införs efter riksdagsbeslut 1919 i strid med de konservativa och landets arbetsgivare. Det sker, när parlamentarismen får sitt riktiga genombrott i samband med rösträttens införande av en regering ledd av socialdemokrater och liberaler. Arbetsrådet inrättas för att övervaka lagens efterlevnad. Hittills har det varit vanligt med 12-13 timmars arbetsdagar inom industri och handel. Lantarbetare och hembiträden kunde ha långa arbetsdagar även efter åtta timmarsdagens införande. Sverige har inom loppet av några decennier gått från det fattigaste till det industriellt mest framgångsrika landet i i-världen.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild från strejken i Sundsvall 1919 (Foto: Wikipedia=

1919. Internationella arbetsorganisationen ILO bildas

Fredssamtalen efter första världskrigets slut leder till bildandet av den Internationella arbetsorganisationen ILO. Än idag verkar organisationen för de arbetandes rätt till trygghet och säkerhet. Grundarna av ILO drivs av tanken, att varaktig fred inte kan uppnås utan social rättvisa. Redan under organisationens första levnadsår antas sex konventioner, som berör bland annat arbetstider, skydd för gravida, kvinnors nattarbete, minimiålder för industriarbete och vikten av kontroller ute på arbetsplatserna i form av en yrkesinspektion.  ILO, med säte i Genève, är uppbyggd kring principen om trepartssamverkan mellan regering, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Sverige blir ILO-medlem i samband med vår anslutning till Nationernas Förbund 1920.
Arbetsmiljöverket och dess föregångare ingår alltsedan starten i den ILO-kommitté, som inom regeringskansliet bereder och svarar för frågor med koppling till den internationella arbetsorganisationen.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på två kvinnor på läkemedelsfabrik.

1918. Lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring

Även arbetsgivarsidan, SAF, är positiv till den lag om olycksfallsförsäkring (1916:235), som börjar gälla detta år. Fördelen med en obligatorisk försäkring är att riskerna sprids ut på hela arbetsmarknaden. Ersättningen bygger på inkomstbortfallsprincipen. Taket är visserligen lågt satt. Men principen är viktig.
Från och med nu bygger arbetsskadestatistiken på försäkringsanmälningar. Så är det fortfarande. Riksförsäkringsanstalten registrerar detta år 745 olyckor med dödlig utgång, av vilka 31 drabbat kvinnor. 2 492 fall av invaliditet anmäls, varav 142 avser kvinnor. Utbyggnaden av försäkringsskyddet innebär en ökning av antalet anmälda arbetsolycksfall, som stiger kraftigt mellan åren 1918 – 1950, från omkring 55 000 till närmare 300 000 per år.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med gammal bild på en samling dåtida inspektörer

1913. Ny skyddslag. Första kvinnliga inspektören

Efter flera års kommittéarbete träder 1912 års Lag om arbetarskydd i kraft. Den omfattar alla rörelser, även byggnads- och anläggningsarbeten. Nu förstärks även tillsynen, bergmästare och kommunala tillsynsmän ska övervaka att lagen följs. Inom nio distrikt finns nu totalt 49 tjänstemän. Chefsmyndighet blir nyinrättade Socialstyrelsen. Något bemyndigande att utfärda juridiskt bindande föreskrifter medger inte lagen. Men anvisningar utfärdas som kommer att få normbildande verkan ute på arbetsplatserna. En nyhet är, att arbetstagarna får lagfäst rätt att utse egna representanter som ska samråda med yrkesinspektionen, en blygsam början på det som ska utvecklas till vår tids system med skyddsombud. Kerstin Hesselgren, den första kvinnliga yrkesinspektören anställs för att över hela landet kontrollera arbetarskyddet för framför allt kvinnor och minderåriga. Hesselgren kommer att 1921 vara en av de fyra första kvinnliga ledamöterna av riksdagens andra kammare.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med porträtt på den första kvinnliga inspektören - Kerstin Hesselgren

1909. Storstrejk – stort bakslag för facket

Textilbranschen och sågverken sysselsätter tiotusentals arbetare. Bland dessa växer missnöjet över sänkta löner och försämrade arbetsförhållanden. Strejker bryter ut runt om i landet. Det leder till att SAF, Svenska Arbetsgivareföreningen, lockoutar 80 000 arbetare. LO svarar med att utlysa storstrejk, som pågår under tre månader. Som mest deltar 300 000. Bara sjukvård och samhällsviktiga sektorer undantas. Arbetarsidan går förlorande ur striden. Strejkkassorna är tömda och tusentals tvingas ut i arbetslöshet. Aktiva strejkledare svartlistas. Fackföreningsrörelsen tappar nästan hälften av sina medlemmar. Det skulle komma att ta tio år att hämta in medlemsförlusten.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med gammal bild på storstrejksmötet i Hornsbergs hage. (Foto: Wikipedia)

1907. LO växer till världens starkaste fackliga organisation

En stor del av landets arbetare organiserar sig. 1907 uppgår medlemsantalet till omkring 240 000. Nästan hälften av industriarbetarna är organiserade fackligt. Bland samtliga arbetare inom icke-agrara sektorn är närmare fyra av tio medlemmar i facket. Fortfarande sysselsätter jordbruket huvuddelen av befolkningen.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med gammalt foto på LO-borgen. Foto: Stockholmskällan (Stockholms stad)

1906. Skärpning på krav inrapportera arbetsolycka

Trots cirkulär från 1890 med krav om att arbetsgivare ska anmäla allvarlig arbetsolycka, är det till en början svårt för yrkesinspektörerna att få kännedom om inträffade olyckor. Ett mindre antal industrier följer kravet, medan andra avstår – trots att det från 1896 medför risk för åtal. Från vissa norrlandslän står exempelvis Statens järnvägar för cirka hälften av anmälningarna, trots att SJs verkstäder bara sysselsätter några få procent av industriarbetarna där. 1906 tillkommer en skärpning och antalet inrapporterade olyckor fyrdubblades, från 3 000 till bortåt 12 000 per år. Dödsolyckorna uppgår till 80 – 100 per år perioden 1905-07. Explosioner, roterande maskindelar och fall är de vanligaste orsakerna.
Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med foto på bandagerad fot

1905. Växande social oro

Yrkesfarekommittén tillsätts för en genomgripande revision av skyddslagstiftningen. Fortfarande lever tre fjärdedelar av befolkningen på landsbygden, där alltfler får det svårt att försörja sig. Drygt en halv miljon har emigrerat och fortsätter att lämna landet på grund av fattigdom. Andra söker sig till tätorternas verkstäder och fabriker. I 1905 års verkstadsavtal regleras den ordinarie arbetstiden till 57 timmar i veckan eller högst 10 timmar per dag.

Den framväxande arbetarrörelsen, liberaler och kulturradikaler trycker på för sociala förbättringar. Även inom konservativa regeringskretsar inser man behovet av reformer för att möta de ökade motsättningarna i samhället.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med foto på en fabrikslokal (Foto: KW Gullers)

1902. Arbetsgivare till offensiv. SAF bildas

120 000 arbetare deltar i den storstrejk med politiska förtecken som bryter ut i maj. Som svar på värnpliktslagen som införts året innan, ställs krav på allmän och lika rösträtt. ”En man, ett gevär, en röst”, lyder parollen. Ett 40-tal arbetsgivare inom olika branscher slår sig samman i Svenska Arbetsgivareföreningen, till motoffensiv mot LO. Den för arbetarsidan omtvistade och förhatliga § 23 i SAF-stadgan ger arbetsgivare full rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och avskeda arbetare. LO tvingas 1906 godkänna paragrafen i utbyte mot rätten att organisera sig. I den överenskommelsen godtas också arbetsfred. Decemberöverenskommelsen 1906 mellan SAF och LO gäller dock endast fram till 1909.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med foto på SAF:s gamla anrika byggnad (Foto: Företagsamheten.se)

1901. Stärkt skydd för minderåriga och kvinnor

Äldre förordningar om skydd för minderåriga och kvinnor överförs till lag. Nu ska även deras ”användande i industriellt arbete” övervakas av inspektörer, som utökas till åtta. Antalet registrerade arbetsställen uppgår nu till 17 500. Kvarnar, svagdricksbryggerier och tekniska fabriker har tillkommit. Med en sådan begränsad personalstyrka hinner man med att inspektera endast en bråkdel av de anläggningar som faller under lagen om skydd mot yrkesfara. Kvinnorna utgör vid denna tid cirka en femtedel av de cirka 270 000 fabriksarbetarna. De finns framför allt inom textilindustrin.

Lag om ersättning till följd av arbetsskada införs, som tillförsäkrar den drabbade viss rätt till ekonomisk kompensation. Ersättningen är låg och betalas antingen ut av arbetsgivaren eller via den frivilliga försäkring som kan tecknas för de anställda hos Riksförsäkringsanstalten, som också svarar för den officiella arbetsskadestatistiken.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med gammal bild på kvinna som arbetade på tändsticksfabrik

1900. Statarsystemet når sin kulmen

Sedan mitten av 1700-talet finns i södra delen av Sverige och knutet till de stora gårdarna och godsen ett system, där egendomslösa familjer kontrakteras årsvis för arbete inom jordbruket. Som mest, runt år 1900, finns det 35 000 statarfamiljer - totalt långt över 100 000 individer. De har långa arbetsdagar, ersätts mestadels in natura och är gentemot godsherrarna mer eller mindre rättslösa. Enligt legostadgan, som avskaffas först 1926, har arbetsgivaren rätt att använda aga som bestraffning. Mjölkningsplikten för fruarna minskar i takt med jordbrukets mekanisering. Systemet avskaffas definitivt genom avtal mellan Lantarbetsgivareföreningen och Lantarbetarförbundet 1944. Flera av våra mest kända arbetarförfattare, Ivar Lo Johansson, Moa Martinson och Jan Fridegård, har ingående i sina romaner skildrat det utsatta livet som statare.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med foto på SAF:s gamla anrika byggnad (Foto: Företagsamheten.se)Foto kommer från Sörmlands museums bildbank.

1899. Sveriges första typgodkännande

De första yrkesinspektörerna är högutbildade civilingenjörer, ofta med längre erfarenhet från industrin. En del kunskaper hämtar de in från studieresor utomlands. Men mestadels får de lägga upp sitt arbete efter eget huvud och visar stort prov på både diplomati och improvisationskonst. Genom de många skisser och anvisningar som sprids ute på arbetsplatserna, medverkar de till att göra maskintillverkarna medvetna om vikten av skyddsanordningar. En tillverkare av klyvknivar till cirkelsågar begär och får – efter vissa ändringar - typgodkännande av en yrkesinspektör för sin produkt. Redan efter några år kommer genombrottet, då 64 skyddsanordningar typgodkänns. Många publiceras och fler får på så vis kännedom om hur maskiner kan göras säkrare.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på sveriges första typgodkännande

1898. Fackförbund sluter sig samman i LO

Strax innan förra sekelskiftet finns det ett 30-tal fackliga organisationer. Typografer, järn- och metallarbetare, skoarbetare samt träarbetare är tidigt ute. De kämpar för rätten att organisera sig utan repressalier. Rätten att förhandla och teckna avtal är viktiga krav för att driva igenom nödvändiga förbättringar. Åkarpslagen, som införs samma år som LO bildas, kan medföra häktning och fängelsestraff, för den som agiterar och försöker stoppa strejkbrytare att ta sig in på arbetsplatser, där arbetarna lagt ned arbetet. Militära ingripanden är vanliga i samband med arbetskonflikter, som blossar upp på flera håll i landet. Runt många fabriker finns enkla tjänstebostäder, vilket innebär att arbetare som agiterar eller deltar i konflikter riskerar dubbla straff. De förlorar inte bara jobbet utan kan också ställas på bar backe.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med gammal bild på kvinna på Borås Väveri AB, sent 1800-tal

1895 - Försiktig utvidgning av yrkesfarelagen

Den första egentliga skyddslagen omfattar nu också industriell rörelse i statlig och kommunal regi. Antalet inspektörer utökas till fem. Under åren 1890 – 1895 använder sig inspektörerna av övertalning och utnötningstaktik för att få till stånd förbättringar. Endast åtta gånger begär de ingripande av länsstyrelsen mot tredskande arbetsgivare. 

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med bild på 1892 års årsberättelse

1891 - Läkare ges roll i förebyggande arbetet

Bruksläkare, föregångare till vår tids företagshälsovård, fanns redan innan yrkesfarelagens tillkomst knutna till gruvor, större bruk och verkstadsindustrier. Maskinolycksfallen var många och den offentliga sjukvården dåligt utbyggd. Nu inrättas tjänster som förste provinsialläkare för årlig tillsyn av hälsoförhållandena vid landets fabriker. De ska rapportera till Medicinalstyrelsen om uppenbara hälsorisker. Samordnade aktioner med inspektörerna är under yrkesinspektionens första år ovanliga.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med poträtt på dåtida inspektören Johan Beckmansson 1891

1890 - Fabriksarbetares säkerhet skyddas i lag

1890 hade industrialismens följder nått så långt med olycksfall och sjukdomar, att riksdag och regeringen grep in. Då inrättades en yrkesinspektion för övervakning av säkerheten och för att ge råd om de många riskerna.

Yrkesfarelagen tillkommer med knapp majoritet i riksdagen och lägger grunden för senare arbetarskyddslagstiftningar. Syftet är att göra det riskutsatta arbetet inom den framväxande industrin säkrare genom kontroll och rådgivning. Tre inspektörer finns vid den nyinrättade yrkesinspektionen för att se till att de privata näringsidkarna vidtar vissa skyddsåtgärder avseende lokaler, maskiner och redskap. Hygienfrågor ingår också: Ventilation, belysning, värme, särskild utsugning av damm och skadliga gaser eller ångor. Enkla och begripliga skyddsanvisningar ska förmå arbetarna att undvika skador och olycksfall.

Under sitt första år hinner inspektörerna med att kontrollera 276 av de totalt 9 000 arbetsställen, som man räknar med omfattas av lagen.

Vid denna tid uppgår landets industriarbetare till nästan 100 000 av en befolkning på 4,8 miljoner. Tillväxttakten i svensk industri är hög och kommer under en lång period vara högre än någon annanstans. Bildandet av fackliga organisationer har inletts.

Arbetsmiljöverket 125 år - Frimärke med gammalt foto av två mustaschprydda inspektörer anno 1890

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-07-06