Fler nyheter

Tydligare regler för medicinska kontroller i arbetslivet

  • 11 april 2019
Tisdagen den 9 april tog Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenheim beslut om att omarbetade och nya föreskrifter ska träda i kraft för medicinska kontroller i arbetslivet.

Medicinska kontroller är ett samlingsnamn för olika medicinska åtgärder, till exempel läkarundersökningar och hälsoundersökningar. Det kan också vara provtagningar som man gör för att mäta halterna i kroppen av ett ämne (exempelvis bly) som kan finnas i arbetsmiljön, så kallad biologisk provtagning.

-          Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete. Tydligare regler som också uppfyller de EU-direktiv som gäller är ett stöd för arbetsgivare att skapa hälsosammare och säkrare arbetsplatser och skyddar arbetstagare från att drabbas av ohälsa eller olyckor säger överläkare Ingemar Rödin, Arbetsmiljöverket.

De omarbetade och nya föreskrifterna har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Anledningen har varit  att de nu gällande föreskrifterna har upplevts som otydliga och svåra att tillägna sig, att nya EU direktiv har tillkommit samt för att systemet med sanktionsavgifter ställer särskilt stränga krav på tydlighet för att sanktionsavgifter skall kunna utdömas vid inspektion.  

Syftet med medicinska kontroller kan vara att:

  • upptäcka tidiga tecken på ohälsa i arbetsmiljön
  • skydda särskilt känsliga personer
  • kontrollera att arbetstagaren har tillräcklig fysisk eller psykisk förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter
  • förebygga olycksfall i riskfyllda arbeten som till exempel ställer stora krav på omdöme och uppmärksamhet 

De viktigaste ändringarna i förhållande till de nu aktuella föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 är att:

  • medicinska kontroller vid handintensivt arbete införs
  • medicinska kontroller med tjänstbarhetsbedömning införs vid kvicksilverexponering
  • läkarundersökning vid arbete med armerad esterplast utgår
  • nya gränser och intervaller för provtagning av blyhalten i blod införs
  • definitionen på nattarbete anpassas till bestämmelserna i EU-direktivet och arbetstidslagen
  • tillämpningsområdet vid klättring med stor nivåskillnad utvidgas
  • krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket upphävs
  • beställningsprocessen för de medicinska kontrollerna ska dokumenteras
  • struktur, språk och koppling till andra föreskrifter förtydligas
  • ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och den medicinska expertisen förtydligas

Tillkommande yrkesgrupper som kan komma att omfattas av de nya föreskrifterna kan bland annat vara lokalvårdare, montörer, slaktare eller de som arbetar vid löpande band, till exempel inom fiskindustrin. Det är arbetsmoment som innebär snabba handledsrörelser med kraft som kan öka risken för belastningsskador i händer, armbåge och nacke om de inte genomförs på ett säkert och hälsosamt sätt som omfattas av krav på medicinska kontroller.

-          I första hand ska belastningsskador liksom andra skador, olyckor eller ohälsa alltid förebyggas genom det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva, säger Kersti Lorén, ergonom på Arbetsmiljöverket.

Enligt EU-direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, artikel 15, ska särskilt utsatta riskgrupper skyddas mot de faror som speciellt berör dem. Arbetstagare som sysselsätts med klättring med stor nivåskillnad tillhör en sådan särskilt utsatt riskgrupp, som ska skyddas. Direktivets regler är inte specificerade till särskilt utpekade yrkes/riskgrupper. Föreskrifternas krav överensstämmer nu med EU-direktivets.

Ändringsföreskrifterna kommer att publiceras på AV.se.

Frågor och svar om medicinska kontroller

Varför har Arbetsmiljöverket omarbetat föreskrifterna om medicinska kontroller?

  • För att försöka förenkla förståelsen för föreskrifternas innehåll
  • För att revidera tidigare regler
  • För att matcha reglerna mot direktiv från EU

Vilka är det som omfattas av de nya föreskrifterna?

Arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare och alla som driver verksamhet tillsammans med någon annan (kompis, familjemedlem etc)  

1. arbete där vibrationer förekommer,  

2. handintensivt arbete,  

3. nattarbete,  

4. arbete med vissa kemiska produkter,  

5. arbete med fibrosframkallande damm,  

6. arbete med bly, kadmium eller kvicksilver,  

7. arbete med klättring med stor nivåskillnad,  

8. arbete med rök- och kemdykning, eller  

9. dykeriarbete, omfattas.

Dessutom ensamföretagare som arbetar i yrken som omfattar punkterna 4, 5 och 6 ovan.

Varför ska arbetsgivaren genomföra medicinska kontroller?

Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbete ska eliminera, eller åtminstone minimera, risken för ohälsa eller skada, som kan uppstå i arbetet. För vissa arbeten (se listan ovan) kvarstår ändå risk för ohälsa eller skada när arbetet utförs, trots att arbetsmiljöåtgärder genomförts. Arbetsgivare ska anordna medicinska kontroller för  arbetstagare som sysselsätts i sådana arbeten.

Syftet med de medicinska kontrollerna är att : 

- visa om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,  

- ge möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på, eller kan förvärras av, någon exponering i arbetet, och  

- ge underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

När ska arbetsgivaren genomföra medicinska kontroller?

Arbete där vibrationer förekommer: Sammanfattningsvis innan arbetet påbörjas och därefter vart 3:e år efter att arbetet påbörjats. Om en arbetstagare beskriver nytillkomna besvär, som kan ha ett samband med exponering för vibrationer,  ska en medicinsk kontroll anordnas och genomföras inom en månad. För mer detaljer se 24 §.

Handintensivt arbete: Sammanfattningsvis senast 3 år efter att handintensivt arbete påbörjats och därefter vart 3:e år efter att arbetet påbörjats. Om en arbetstagare beskriver nytillkomna besvär, som kan ha ett samband med handintensivt arbete,  ska en medicinsk kontroll anordnas och genomföras inom en månad. För mer detaljer se 27 §.

Nattarbete: Sammanfattningsvis innan arbete påbörjas, och därefter vart 6:e år efter att arbetet påbröjats för arbetstagare yngre än 50 år, och vart 3:e år för arbetstagare som är 50 år och äldre. För arbetstagare som byter från dagarbete till natt- eller skiftarbete (där nattarbete ingår) ska en medicinsk kontroll anordnas och genomföras inom 3 månader. För arbetstagare som arbetar natt, men där anställningstiden är 3 månader eller kortare, behöver ingen medicinsk kontroll genomföras. För mer detaljer se 30 §.

Arbete med vissa kemiska produkter, där tjänstbarhetsintyg inte krävs: Sammanfattningsvis innan arbetet påbörjas. Därefter om arbetstagaren visar tecken på luftvägssjukdom, hudsjukdom eller allergi. För mer detaljer se 33 och 34 §§.

Arbete med vissa kemiska produkter, där tjänstbarhetsintyg krävs: Sammanfattningsvis innan arbetet påbörjas och en ny kontroll efter 3-6 månader efter det. Därefter vart annat år efter att arbetet har påbörjats. För mer detaljer se 37 §.

Arbete med fibrosframkallande damm: Sammanfattningsvis innan arbetet påbörjas och därefter vart 3:e år efter att arbete påbörjats. För mer detaljer se 42 §.

Arbete med bly, kadmium eller kvicksilver: Sammanfattningsvis innan arbetet påbörjas och därefter vart 3:e år efter att arbetet påbörjats. För mer detaljer se 45, 55 och 64 §§. Observera att de olika metallerna behandlas separat i föreskriftstexten och att biologiska exponeringskontroller krävs.

Arbete med klättring med stor nivåskillnad och rök- och kemdykning: Sammanfattningsvis innan arbetet påbörjas och därefter varje år efter att arbetet påbörjas. För mer detaljer se 72 och 75 §§.

När kommer de nya föreskrifterna att träda i kraft?

Föreskrifterna träder i kraft den 1 november 2019.

Tjänstbarhetsintyg som utfärdats i enlighet med de tidigare föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6) fortsätter dock att gälla under den tid som angetts i intyget.

Avseende de regler som är nya, eller innebär omfattande ändringar, kommer ett tidsintervall om två år att finnas, d.v.s. de träder i kraft den 1 november 2021.

Nya regler och omfattande ändringar är

- gränsvärden för blyhalten i blod,

- medicinska kontroller för handintensivt arbete,

- nya grupper, som omfattas av medicinska kontroller för nattarbete.

- medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid arbete med kvicksilver,

- biologiska exponeringskontroller för kvicksilver,

- nya grupper, som omfattas av medicinska kontorller vid klättring med stor nivåskillnad.

Observera att för de arbetstagare som omfattas av föreskrifterna om mast- och stolparbete (AFS 2000:6) kommer reglerna för medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:x) att gälla från 1 november 2019.

Vad är en medicinsk kontroll?

En medicinsk kontroll är en medicinsk undersökning av arbetstagare, som är inriktad på möjliga hälsoeffekter av en särskild faktor i arbetsmiljön. Den medicinska kontrollen är avsedd att vara till stöd i det förebyggande arbetsmijlöarbetet. I den medicinska kontrollen kan ingå kroppsundersökningar, provtagningar, samtal och frågeformulär. För mer detaljer och definitioner se 9 §.

Vilket stöd har arbetsgivarna för att kunna uppfylla kraven Arbetsmiljöverket ställer?

Arbetsmiljöverket håller på att ta fram en vägledning, samt beställningsblanketter och mall för tjänstbarhetsintyg.

Vilket stöd har företagshälsovården för att uppfylla de krav Arbetsmiljöverket ställer i de nya föreskrifterna?

Under hösten 2019 kommer information om föreskrifterna att ges för företagshälsovården, i sambarbete med olika arbets- och mijlömedicinska kliniker, runt om i landet.
För att få utfärda tjänstbarhetsintyg krävs särskilda utbildningar, där Arbetsmiljöverket undervisar i kraven.

Vad får de nya föreskrifterna för konsekvenser för arbetsgivaren?

Föreskrifterna kommer förhoppningsvis nu vara lättare att följa. Nya områden omfattas:

- handintensivt arbete

- arbete med kvicksilver.

Tidigare områden utvidgas:

- nattarbete

- klättring med stor nivåskillnad

Vad får de nya föreskrifterna för konsekvenser för företagshälsovården?

Föreskriftstexten har förhoppningsvis blivit enklare att följa, till följd av en tydlig uppdelning mellan regler och bilagor, där bilagorna främst riktar sig till läkarna.

Företagshälsovården kan behöva utöka sin kompetens inom belastningsergonomi, eftersom reglerna för handintensivt arbete har tillkommit.

Vilket ansvar har arbetstagare i förhållande till föreskrifterna om medicinska kontroller?

Allt arbetsmiljöarbete ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare (3 kap. 1 a § AML), men det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön.

Kan resultatet av den medicinska kontrollen vara grund för uppsägning av arbetstagaren?

Själva resultatet från den medicinska kontrollen utgör ingen grund för uppsägning.
För att få utföra vissa arbetsuppgifter finns dock krav på tjänstbarhetsintyg. Tjänstbarhetsintyget i sin tur är kopplat till bedömningen från en medicinsk kontroll. Om den medicinska kontrollen visar att arbetstagarens hälsa inte medger att tjänstbarhetsintyg kan utfärdas för det arbete som kräver tjänstbarhetsintyg, får arbetet inte utföras.
Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsanpassning och rehabilitering, och kan även omplacera en arbetstagare. Om inga arbetsuppgifter finns för en arbetstagare uppstår arbetsbrist, och det kan vara grund för uppsägning. Detta är dock en arbetsrättslig fråga, som inte ryms inom arbetsmiljölagen.

Måste man som arbetstagare genomgå en medicinsk kontroll om arbetsgivaren så kräver?

I Sverige finns inte några tvingande krav på att genomgå en fysisk hälsoundersökning av något slag. En arbetstagare kan därför alltid tacka nej till att genomgå en medicinsk kontroll.
För att få utföra vissa arbetsuppgifter finns dock krav på tjänstbarhetsintyg. Tjänstbarhetsintyget i sin tur är kopplat till en medicinsk kontroll.
Om en arbetstagare tackar nej till en medicinsk kontroll, som är knuten till en bedömning för tjänstbarhetsintyg, kan en bedömning för tjänstbarhetsintyg inte göras, ett tjänstbarhetsintyg inte utfärdas, och det arbete som kräver ett tjänstbarhetsintyg får då heller inte utföras.

Vad händer om man som arbetstagare inte går med på att göra en medicinsk kontroll?

Se svar på fråga 14.

Vad händer om arbetsgivaren inte genomför medicinska kontroller såsom är föreskrivet?

Vid en inspektion kommer arbetsgivaren att få krav på sig att anordna de medicinska kontroller som anges i föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet.
Om tjänstbarhetsintyg saknas för de arbetstagare, som utför arbete som kräver tjänstbarhetsintyg, kommer en sanktionsavgift att tas ut, 18 §.

Hur ska arbetsgivaren avgöra när och hur den medicinska kontrollen ska göras?

Nedan anges de arbeten som ingår i föreskriften och den paragraf, som är själva "ingången" till om en arbetsgivare ska anordna en medicinsk kontroll, och i vissa fall en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg:
  1.   arbete där vibrationer förekommer, 23 §,
  2.   handintensivt arbete, 26 §,
  3.   nattarbete, 29 §,
  4.   arbete med kemiska produkter som epoxiplastkomponenter, formaldehydhartser, metakrylater och akrylater, 32 §,
  5.   arbete med kemiska produkter som isocyanater, diisocyanater, syraanhydrider, etylcyanoakrylater, metylcyanokarylater, 36 §,
  6.   arbete med fibrosframkallande damm - asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer, kvarts, 39 §,
  7.   arbete med bly, 44 §,
  8.   arbete med kadmium, 54 §,
  9.   arbete med kvicksilver, 63 §,
  10. arbete med klättring med stor nivåskillnad, 71 §,
  11. arbete med rök- och kemdykning, 74 §,
  12. dykeriarbete, 77 §.

Vem är det som ska genomföra den medicinska kontrollen?

För varje område där en medicinsk kontroll ska anordnas, finns en bilaga tillämplig för området. Exempel: För vibrationer finns en bilaga, för handintensivt arbete finns en annan bilaga.
 Grundläggande krav för att få utföra de olika medicinska kontrollerna är legitimation som läkare. För handintensivt arbete får också legitimerad fysioterapeut, legitimerad naprapat och legitimerad kiropraktor utföra undersökningarna. Förutom legitimation i dessa yrken krävs därutöver den särskilda kompetens, som beskrivs först i respektive bilaga.

Vad kan arbetstagarna som omfattas av föreskrifterna drabbas av för hälsoproblem om de inte genomför de medicinska kontrollerna?

Själva genomförandet av den medicinska kontrollen, skyddar inte arbetstagaren från ohälsa.
Däremot finns en god möjlighet att påvisa faktorer i arbetsmiljön, som kan leda, eller har lett, till ohälsa. I den medicinska kontrollen ingår att utföraren av själva kontrollen ska återkoppla till arbetsgivaren om det finns risk att ohälsa kan utlösas, eller har utlösts, av arbetet.
Arbetsgivaren ska använda återkopplingen från den medicinska kontrollen i sitt arbetsmijljöarbete.

Vad är arbete på hög höjd?

I de nya föreksrifterna finns krav på medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som i sitt arbete klättrar över eller under markytan, där det finns en risk att falla fritt eller okontrollerat i minst 13 meter. Även arbetstagare, som behöver klättra minst 13 meter för att nå sin arbetsplats/arbetsstation, omfattas av dessa föreskrifter.
Kravet på tjänstbarhetsintyg vid klättring på minst 13 meter, innebär inte att klättring under 13 meter är riskfritt. Höjdgränsen för krav på tjänstbarhetsintyg är sedan tidigare bestämd för att merparten av arbete som avser lokala stolpnät för telekommunikation, distribution av lågspänd ström, gatubelysning med mera, ska kunna ske utan krav på tjänstbarhetsintyg. Om en arbetstagare, som arbetar med klättring på nivåer under 13 meter bedöms vara i behov av en medicinsk kontroll, kan en sådan kontroll anordnas enligt 80 §, och undersökningen lämpligen utföras enligt bilaga 10 punkt 10.1-10.2.

Vilka hälsotillstånd/diagnoser föranleder att en arbetstagare inte är lämplig att genomföra arbete på hög höjd?

Arbetstagare får i samband med klättring med stor nivåskillnad inte riskera att drabbas av en händelse som plötslig medvetandeförlust, nedsatt uppmärksamhet eller koncentrationsförmåga, plötslig förlust av vitala funktionsförmågor som andning eller blodcirkulation, nedsatt kommunikationsförmåga, nedsatt balans eller koordination eller betydande begränsning av rörligheten. Detta innebär att arbetstagare som har någon diagnos eller tillstånd, som kan utlösa någon av ovanstående händelser, inte rekommenderas att utföra arbete, som innebär klättring med stor nivåskillnad.
Om en psykiatrisk diagnos, kognitiv funktionsnedsättning eller psykologiska- eller personliga problem, riskerar att bidra till ökad ohälsa eller olycksfall hos arbetstagaren i arbete som innebär klättring med stor nivåskillnad, kan även dessa tillstånde vara olämpliga.

Vad är handintensivt arbete?

Arbetsmiljöverket definierar handintensivt arbete som ett arbete där handlederna är aktiva, de vinklas mot sitt ytterläge, åt båda håll, men även i rotation,  i kombination med kraft.

Vilka hälsotillstånd/diagnoser föranleder att en arbetstagare inte är lämplig att genomföra arbete som är handintensivt?

Handintensivt arbete kan ge besvär i såväl handleder, armbågar, axlar som nacke i muskler, senor, leder och nerver. Det är inte alltid en enskild diagnos. Besvären leder lätt till ihållande värk och även domningar eller andra besvär från nerverna, som förvärras av belastning. Det är därför viktigt att inte fortsätta ett arbete där handleder belastas på samma sätt. Besvären kan leda till att det blir svårt att hålla i något, som att hälla upp kaffe eller sträcka sig efter något. Rörelser som utförs i vardagen gör ont och blir problem. För att förebygga och minska besvär måste man få tillräcklig återhämtning genom att göra andra saker, som innebär helt andra rörelser, eller vila så att handlederna inte belastas.
   En diagnos som kallas karpaltunnelsyndrom kan orsakas av handintensivt arbete. Det blir för trångt för senor och nerver i handleden som har en smal utgång för dessa. Man får svårt att greppa saker och får ofta besvär med att fingrarna domnar.

Hur länge kan man arbeta med handintensiva arbetsuppgifter utan att det är en hälsorisk?

Det beror på hur känslig man är. Det är viktigt att vara vaksam på tidiga tecken på besvär för då är det lättare att göra något för att bli av med besvären. Men generellt sett är det viktigt att arbetsgivaren vet hur ofta, hur länge och hur mycket individerna arbetar handintensivt och helst ser till att det inte förekommer alls, eller utförs i mycket begränsad omfattning. Det är också viktigt att ta reda på om det finns andra faktorer som kan påverka såsom fysiska, organisatoriska och sociala faktorer. En arbetstagare som har ett handintensivt arbete bör inte variera det med ett arbete där det förekommer vibrationer. Tidspress kan också bidra till att handledsrörelserna och kraften ökar bara för att det är bråttom, vilket ackord och beting kan bidra till.

Fler nyheter