Fler nyheter

Tvååriga regler mot stress och mobbning ökar intresset för arbetsmiljö

  • 23 april 2018
De nya reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö har nu funnits i två år. Reglerna som varit omdebatterade har banat väg för att lyfta arbetsmiljöfrågor generellt sett, och mer specifikt frågor om arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling på jobbet. Efterfrågan på de arbetsmiljöutbildningar som arbetsmarknadens parter gemensamt tagit fram ökade markant i samband med att de nya föreskrifterna trädde i kraft.
Utmaningen - En film om den sjuka jobbstressen

För att främja hälsa och bidra till att få ned detökande antalet arbetssjukdomar i samhället, trädde nya arbetsmiljöregler om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (AFS 2015:4) i kraft 2016. Reglerna togs fram i samråd med arbetsmarknadens parter och lanserades genom en omfattande informationskampanj med filmen ”Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen”.

Utmaningen - en film om den sjuka jobbstressen

- Det är för tidigt att säga vilken effekt föreskrifterna har fått, men vi har noterat en ökad medvetenhet och kunskap gällande denna typ av frågor och det verkar också som att intresset för arbetsmiljöområdet ökat rent generellt, säger Anna Bergsten, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Svenskt Näringsliv.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) noterar också ett stort engagemang mot bakgrund av införandet av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. De framhåller att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är viktigt för verksamheternas resultat och kvalité samt för att kommuner, landsting och regioner även i framtiden förblir attraktiva arbetsgivare.

- De nya reglerna sätter fokus på och stödjer på ett bra sätt arbetet med att främja hälsosam arbetsbelastning samt att skapa arbetsplatser fria från kränkande särbehandling säger Gunnar Sundqvist, Utredare Avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.

- dag ser vi att föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö har lyft arbetsmiljöområdet. Det har blivit tydligare vad som gäller och ytterligare fokus och ökad medvetenhet har lagts på arbetsmiljöfrågorna i samband med föreskriften. Frågorna har fått ett ökat intresse bland såväl chefer, skyddsombud som medarbetare säger Tarja Nevala, Arbetsgivarverket

Det stora intresset återspeglas även i efterfrågan av de stöd för arbetsmiljöutbildning som AFA-försäkringar betalat ut under 2016 efter en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK om att satsa 75 miljoner kronor på stöd för arbetsmiljöutbildning under 2016–2018. Intresset och efterfrågan blev större än väntat, varför AFA Försäkring betalade ut hela beloppet under 2016. De populäraste utbildningarna som genomförts med stödet var:

-          Organisatorisk och social arbetsmiljö

-          Bättre arbetsmiljöarbete

-          Systematiskt arbetsmiljöarbete

-          Arbetsmiljö för chefer

Prevent, som är en ideell organisation och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, har märkt ett klart ökat intresse för de organisatoriska och sociala frågorna sedan föreskrifterna började gälla. Utbildningarna har haft många deltagare under de två år som gått och är fortfarande populära. Boken om hur man kan jobba praktiskt med föreskrifterna, som även översatts till engelska, är en av Prevents bäst säljande böcker. 

- Arbetsbelastning är det ämne i föreskrifterna som väcker störst intresse, och även hur man ska hantera kränkande särbehandling. På senare tid har vi märkt att företagen har skiftat fokus, från att vilja veta vad föreskrifterna handlar om, till hur de kan jobba praktiskt för att följa dem i det dagliga arbetet, säger Johan Mellnäs, projektledare på Prevent.

Suntarbetsliv som arbetar partsgemensamt för friskare arbetsplatser i kommun- och landstingssektorn har märkt av ett vi stort behov av att få stöd i hur man kan arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. På Suntarbetsliv lyfter man fram att OSA-föreskrifterna startade en perspektivförskjutning i arbetsmiljöfrågor – från individ- till organisationsfokus. Tack vare detta finns potential att åtgärder och arbetssätt allt mer verkligen kommer att leda till bättre arbetsmiljö. 

- När de nya föreskrifterna lanserades tog vi fram ett stöd som hjälp i att förstå dem – OSA-kompassen. Det är vårt mest använda verktyg sedan dess. I flera artiklar på suntarbetsliv.se har vi också visat goda exempel på hur verksamheter på olika sätt arbetar med OSA för att på så sätt inspirera fler, Petra Salino, Sunt Arbetsliv.

OSA-kompassen, sunt arbetslivs webbplats, öppnas i nytt fönster 

Intresset för föreskrifterna har också varit stort i media och de informationsinsatser som Arbetsmiljöverket har genomfört har fått bra genomslag. Syftet med informationsinsatserna var att öka kännedomen om föreskrifterna samt att skapa förutsättningar för dialog om hur man kan förebygga ohälsosam stress och mobbing på jobbet.

- Arbetsmiljöverkets informationskampanj har satt mjuka värden högt på agendan för alla arbetsgivare - vilket är fantastiskt. För vår del utmynnade det bland annat i ett branschövergripande nätverkande, där vi gemensamt har hjälpts åt för att skapa goda arbetsmiljöklimat runt om i Sverige, säger en chef på ett medicintekniskt företag.

Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har under de två år som föreskrifterna har gällt noterat över 7000 brister utifrån föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och ställt krav i motsvarande grad. Hittills har Arbetsmiljöverket haft stort fokus på tillsyn inom vård, omsorg och skola, men även hotell, restaurang och vissa konsultverksamheter har inspekterats.

- Föreskrifternas förtydligande av att det måste råda balans mellan krav och resurser och att medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning har varit av extra stor betydelse när vi har inspekterat, säger Peter Burman regionschef för region syd.

De orsaker som är dominerande när det gäller anmälda arbetssjukdomar är arbetsbelastning, oklart arbetsinnehåll och relationsproblem. Kvinnor rapporterar nästan tre gånger så många arbetssjukdomar relaterade till organisatoriska och sociala faktorer än män. Det kan bero på att det är så många fler kvinnor som arbetar i de sektorer som är mest utsatta för dessa risker.   

Fler nyheter