Fler nyheter

Debattartikel om Arbetsmiljöverkets arbete mot osund konkurrens

  • 14 maj 2018
Idag publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel signerad av Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. Du kan läsa artikeln här nedanför eller på Svenska Dagbladets webbplats.

En städerska i byggsektorn pressas hårt för att hinna köra mellan geografiskt spridda uppdrag där ingen restid är inräknad. I en korsning tappar hon uppmärksamheten och kraschar rakt in i en annan bil. En restauranganställd ska vid slutet av ett hektiskt kökspass tömma oljan ur en fritös. Den anställde får den 130-gradiga oljan över sig och nerverna inne i fötterna förstörs.

Berättelserna är från verkliga personer som är med i filmer som Arbetsmiljöverket låtit göra från arbeten där olika former av fusk och slarv med arbetsmiljöregler förekommer. De flesta arbetsgivare följer reglerna på arbetsmarknaden och inser vikten av en god arbetsmiljö. Men det finns oseriösa arbetsgivare som medvetet väljer att fuska och som i exemplen struntar i följderna av pressade arbetsscheman där farliga moment i arbetsmiljön ingår. Dessa arbetsgivare riskerar att konkurrera ut seriösa företag.

Ingen kan längre blunda för konsekvenserna av utvecklingen. Vi kan inte låta detta samhällsproblem få slå rot. Arbetsmiljöverket bryter nu ny mark för att motverka utbredningen av osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.

I en färsk undersökning har Arbetsmiljöverket frågat 680 arbetsgivare inom städverksamhet hur de upplever förekomsten av brott mot olika regler. 5 av 10 upplever att många inom den verksamheten tvingas tumma på arbetsmiljöreglerna för att få uppdrag. För att åtgärda problemen anser 7 av 10 arbetsgivare att det behövs mer myndighetskontroll.

I en undersökning från 2017 ställde vi frågor till 3 200 arbetsgivare inom bygg, transport, hotell- och restaurang samt lant- och skogsbruk. Den visade att 3 av 10 arbetsgivare upplevde att man inom de verksamheterna tvingas tumma på arbetsmiljö- och arbetstidsregler för att klara konkurrensen. Sammantaget tror endast 4 av 10 arbetsgivare i de båda undersökningarna – med totalt 3 850 medverkande – att fuskare kommer att upptäckas.

Vi tolkar resultaten som ett rop på hjälp till Myndighetssverige – att skärpa kontrollerna för att upptäcka oseriösa företag som riskerar att konkurrera ut de seriösa. Därför jobbar Arbetsmiljöverket för att upptäcka fler som fuskar.

Det är också Arbetsmiljöverket som leder uppdraget från regeringen med att samordna myndigheter för ökade kontroller av arbetsplatser. Vi har utfört drygt 550 kontroller tillsammans med myndigheter som gränspolisen och Skatteverket sedan början av 2017. Migrationsverket och Ekobrottsmyndigheten deltar också ofta i delar av kontrollerna.

Arbetsmiljöverkets arbete mot fusk och slarv med arbetsmiljöregler började redan 2012. Målet var då som nu att färre företag medvetet ska bryta mot våra regler för att skaffa sig konkurrensfördelar. Vi såg ökad samverkan med arbetsmarknadens parter, skyddsombud och andra myndigheter som nödvändig.

Arbetsmiljöverkets arbete för sund konkurrens har kommit för att stanna. Vi ska genomföra en nationell och regional kontroll av arbetsplatser tillsammans med andra myndigheter, där tips mellan oss om misstänkta företag ingår. De nordiska länderna samarbetar sedan 2016 och fortsätter så genom gränsöverskridande kontroll av arbetsplatser och utbyte av erfarenheter. Erfarenhetsutbyte sker även med flera andra EU-länder.

I vår kommunikation ställer vi grundfrågan "Var går din gräns?" Genom berättelser från verkliga arbetstagare vill vi att de arbetsgivare som tänjer på gränserna ska få insikten att följderna kan bli väldigt allvarliga när man slarvar med arbetsmiljön. Yrkesskolor inom bygg, hotell och restaurang och skogs- och lantbruk får också genom våra insatser veta vad som krävs för att konkurrera på sunda villkor.

Fler måste vara observanta och agera. Upphandlande parter – kommuner, landsting och statliga myndigheter – ska ha skarpa rutiner för att redan i upphandlingsskedet garantera god arbetsmiljö och att arbetsmarknadens regler följs i olika entreprenörsled.

I vår undersökning inom städverksamhet frågade vi om den osunda konkurrensen upplevs som ett problem. En arbetsgivare svarade: "Det förekommer i mycket stor utsträckning i den här branschen. Staten och kommuner lämnar kryphål i offentliga upphandlingar så att de kan ta emot skambud där det är uppenbart att allt inte står rätt till. Det finns inga konsekvenser för beställaren om de tar emot bud som uppenbart är ohållbara."

Men även som privatpersoner måste vi ställa oss frågan var vår gräns går och vad följderna blir om vi alltid väljer det billigaste när vi köper tjänster.

Den svenska statskassan förlorar varje år minst 66 miljarder kronor i skatteintäkter på grund av svartarbete, enligt beräkningar från Skatteverket. Lägg därtill sjukskrivningskostnader för människor som skadas och blir sjuka av sitt jobb och vad det kostar att lära upp nya personer. Det blir många miljarder mer för samhälle och företag. Och när den yttersta konsekvensen av dålig arbetsmiljö är att en människa omkommer är kostnaden omöjlig att beräkna.

Vi – myndigheter, lagstiftare, arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud och privatpersoner – måste tillsammans ta krafttag mot ett bistrare samhällsklimat där utsatta människor riskerar att utnyttjas i konkurrensen om uppdrag. Något annat är inte värdigt i en välfärdsstat.

Erna Zelmin-Ekenhem
generaldirektör, Arbetsmiljöverket

Läs rapporten och se våra filmer på vår sida om osund konkurrens:

Osund konkurrens

Debattartikeln på Svenska dagbladets hemsida, extern länk, öppnas i nytt fönster 

Fler nyheter