Fler nyheter

Positiva effekter av asbestförbud

En ny forskningsstudie visar att asbestförbudet i början av 1980-talet har räddat liv. Cirka 24 fall per år av dödlig lungsäcks- och lungcancer förebyggs idag bland arbetstagare i Sverige. Det visar på långsiktiga effekter av framtagandet av arbetsmiljöregler och överenskommelser på arbetsmarknaden.
Varningsskylt vid asbestsanering

Under 70-talet upptäcktes stora risker med att använda materialet asbest som bland annat orsakar lungsäckscancer, en obotlig cancer som oftast leder till döden inom några månader. Många som arbetade inom byggbranschen drabbades av allvarliga tumörsjukdomar efter att ha inandats asbestfibrer som spridits i luften genom byggdamm. Särskilt utsatta var yrken som rörmokare och isolerare.

1975 skärptes reglerna och 1982 föreskrev Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket, ett totalförbud mot asbest. Den nya studien visar de positiva effekterna av asbestförbudet över tid.

– Effekten av det förebyggande arbetet mot asbest kommer nu med 30 års fördröjning. Det kan ta tid att se effekterna av ett förbud mot ett hälsofarligt material som asbest. Ofta hamnar fokus på omedelbara effekter, men för att se verkningar över tid krävs annat fokus och mer analys, säger Magnus Svartengren, överläkare vid Arbetsmiljöverket.

Studien är gjord av forskare vid Umeå universitet och har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health. Forskningen bygger på att man studerat personer som började sitt arbetsliv i mitten av 1970-talet då användningen av asbest minskade kraftigt, dels genom regleringar, dels genom överenskommelser på arbetsmarknaden.

– Om den grupp som idag är 60 år skulle haft samma risk för lungsäckscancer på grund av asbest som de som började arbeta på 1960-talet, så skulle det ha inträffat cirka 12 fall år 2012. Lägger man till risken för lungcancer som är minst lika stor, så innebär det ungefär 24 fall per år av cancer med mycket hög dödlighet som har förebyggts genom asbestförbudet och åtgärder på arbetsmarknaden, säger Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Studien är gjort på personer som är födda i Sverige eftersom personer som invandrat kan ha jobbat i länder där reglerna för asbestanvändning är annorlunda. Nu finns det ett EU-direktiv som styr hur man får hantera asbest i Europa. I Sverige är det införlivat i föreskrifterna om asbest.

Asbest (AFS 2006:1), föreskrifter

Artikel i Scandinavian Journal of Public Health: Emerging evidence that the ban on asbestos use is reducing the occurrence of pleural mesothelioma in Sweden

Fakta om asbest

  • Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande mineraler. Den dominerande asbestsorten är krysotil (vit asbest). De övriga asbestsorterna är amosit (brun asbest), antofyllit, tremolit, aktinolit och krokidolit (blå asbest).
  • Asbest bryts huvudsakligen i Ryssland, Kina, Kanada och Kazakstan. I Sverige bryts ingen asbest.
  • Asbest har använts sedan en lång tid tillbaka på grund av dess värdefulla tekniska egenskaper såsom hög mekanisk hållfasthet och smidighet, hög termisk beständighet, god ljud- och värmeisolerande förmåga samt hög kemisk beständighet.
  • Damm innehållande asbestfibrer svävar i luften mycket lång tid eftersom de är mycket lätta och tunna. Det är farligt att andas in asbestfibrer då de kan komma in i lungorna och vidare in i kroppen och orsaka flera allvarliga lungsjukdomar. Vanligast är mesoteliom som är en mycket allvarlig tumörform och varje år dör ett drygt hundratal personer i Sverige.

Asbest har använts som brandskydd i stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar, soprum. Som värmeisolering i rör och värmepannor, bullerdämpning och armering i skivor, kanaler och golvplattor, i underskikt till plastmattor, i färger och plaster och i fix och fog till kakel. Det är framförallt yrken inom byggbranschen det finns risk för att bli utsatt för asbestdamm. Läs mer om var asbest finns.

Här finns asbest

Asbest

Kontakter:

Magnus Svartengren, överläkare vid Arbetsmiljöverket, 010-730 9673

Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, 090-785 2241

Fler nyheter om Bygg, anläggning