Risker när det är varmt

Människan upplever obehag även vid små avvikelser uppåt från den ideala temperaturen. Värme är också en verklig fysisk belastning för kroppen. Det innebär bland annat ett mer­arbete för hjärtat. I kombination med tungt arbete och/eller hög luftfuktighet kan hög värme därför bli skadlig.

Risker vid utomhusarbete i värme

Vid arbete utomhus är man mer utsatt för både värme och kyla. Samma risker finns som vid arbete inom­hus. Samtidigt är den fysiska aktiviteten oftast högre vid utomhus­arbeten och klädseln är oftast väl anpassad för det aktuella arbetet.  Sommartid kan kraftig sol­strålning innebära en risk om det inte finns möjlighet till skugga.

Risker när det är varmt inomhus

Hög temperatur kan medföra obehag i form av hud­rodnad, huvud­värk, retlig­het och illamående. Olika individer reagerar olika på värme­belastning. Personer med hjärt-kärlsjukdom, njur­besvär eller kraftig övervikt är extra känsliga. Vid arbete som är mindre fysiskt krävande, till exempel kontors­arbete, är dock risken liten för allvarliga hälso­effekter så som värme­slag.

I en varm omgivning ökar kroppen sin värme­avgivning för att uppnå värme­balans. Det sker genom att kroppens ytliga blod­kärl utvidgas och att blodflödet till huden ökas. Även svettning bidrar till ned­kylning av kroppen. Svettning gör att man förlorar mycket vätska och en del salt. Sommar­tid är det svårare att bli av med överskotts­värme genom svettning på grund av luftens höga fukt­innehåll. Det gör att avdunstning från huden blir svårare och därmed blir den avkylande effekten mindre.

Olycksfallsrisken ökar vid hög värme

Även arbetsförmågan påverkas eftersom hög värme inverkar på både kropp och sinne. Kroppens naturliga svar på hög värme är att sänka arbets­takten för att minska kroppens värme­produktion. Uppmärk­samhet och omdöme försämras och olycksfalls­risken ökar.

Skydda kroppen mot uppvärmning

I lokaler som skolor och kontor hänger höga temperaturer intimt ihop med både utomhus­klimatet, byggnadens konstruktion och hur mycket värme som verksamheten ger. I dessa lokaler är det människorna själva som står för den stora värmetillförseln. Därefter kommer belysning och dator­utrustning som kan ge ett visst bidrag.

I byggnader med till exempel lätt stomme, låg rums­höjd och små rum, dåligt isolerade tak­konstruktioner, stora fönster­partier utan sol­avskärmning och luf­tintag i solen stiger temperaturen inomhus snabbt. Även dålig ventilation kan leda till för höga temperaturer.

Besvärande solinstrålning genom fönster kan begränsas med olika typer av solavskärmning. Utvändigt placerad avskärmning ger normalt bästa verkan. Avskärmningen blir för:

  • gardin cirka 20 procent
  • persienn mellan glas cirka 30 procent
  • markis eller utvändig persienn cirka 60 procent.

Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 °C om arbetet är lätt och stillasittande. Ventilationssystem och komfortkyla dimensioneras normalt inte för att klara den övre gränsen vid extrema utetemperaturer. Det gäller dels enstaka extremt varma dagar, dels kortare perioder med förhöjda utomhustemperaturer (värmebölja). Enligt SMHI är det värmebölja då utomhustemperaturen är 25 °C eller mer under minst 5 dagar i sträck. Man tillåter alltså att det under några dagar per år blir så varmt att det inte upplevs som komfortabelt.

Förebygg besvär genom att dricka

När det är varmt bör man dricka mycket för att undvika vätskebrist. Den vätskeförlust man får på grund av svettning kompenseras enklast med att dricka vanligt vatten.

Särskilt salttillskott behövs normalt inte. Dricksvatten ska tillhandahållas på ett hygieniskt sätt inom ett rimligt avstånd från arbetsplatsen. Vilket avstånd som är rimligt beror på verksamhetens art.

Öka lufthastigheten

Ett sätt att lindra obehag av värme är att öka lufthastigheten till exempel med fönstervädring eller eventuell fläkt. Normalt uppfattas luftdrag som kyla men i varmt klimat accepteras mycket högre lufthastighet, som då uppfattas som behaglig. 

Fönster och takfönster ska vid behov ha anordningar eller utförande som medger avskärmning av solinstrålning. Exempel på solavskärmning är fasadskärmar, markiser, persienner, värmereflekterande glas och gardiner. Av dessa ger utvändig avskärmning normalt bästa verkan. 

Tillfälliga åtgärder vid värme

  • Begränsa solinstrålningen
  • Använd lättare klädsel
  • Drick mer vatten
  • Avskärma eller flytta värmeavgivande maskiner
  • Stänga av onödiga värmekällor
  • Öka luftväxlingen genom fönstervädring på byggnadens skuggsida
  • Kör ventilationen nattetid
  • Använd bordsfläktar
  • Justera arbetstiderna
  • Om möjligt arbeta hemma
Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-07-14