Fördjupning om luft och ventilation

I den här fördjupningen kan du läsa mer om ventilation och luften i olika arbetsmiljöer. Du hittar information om olika ventilationssystem, om luftkvalitet i skolor och på kontor samt om föroreningar och system för industrier.

Olika typer av ventilationssystem

Det finns olika typer av ventilationssystem: från enklare självdragssystem till mer avancerade fläktdrivna system med värmeväxlare. För att något ska räknas som ett ventilationssystem ska man ha gjort medvetna åtgärder för att främja luftväxlingen.

Även i en byggnad helt utan ventilationssystem får man en luftväxling men den sker genom otätheter i byggnadsstommen och kring fönster och dörrar. Har man däremot tagit upp speciella öppningar i byggnadsskalet, för att ta in och föra ut luft, kan man tala om ett ventilationssystem. Visserligen primitivt men likafullt ett system.

När det gäller ventilation och luft säger föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) att:

  • det ska finnas ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna
  • luftkvaliteten i vistelsezonen ska vara tillfredsställande. (AFS 2009:2, 16 §)

Föreskrifterna innehåller däremot inget krav på vilken typ av system som ska användas.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Självdragsventilation, S-ventilation

Ett självdragssystem innehåller inga rörliga delar, det vill säga inga fläktar. Luftväxlingen genom byggnaden åstadkoms genom naturligt skapade tryckskillnader. Tryckskillnader över byggnadens ytterväggar uppkommer dels genom temperaturskillnader mellan inom- och utomhusluft, dels av vinden kring byggnaden ger. De temperaturberoende tryckskillnaderna förstärks om det finns en värmekälla i byggnaden, till exempel en ved- eller oljepanna, som har sin rökgaskanal i samma murstock som ventilationskanalerna.

Alla byggnader har självdrag oavsett om de är byggda för detta eller inte. Om självdrag ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt i skolor och kontorsbyggnader, bör det finnas frånluftskanaler. De ska utgå från bland annat skrivarrum och toaletter och mynna i en ventilationsskorsten så högt ovanför byggnaden som möjligt. Byggnadsskalet bör vara tätt men innehålla speciella uteluftsventiler i ytterväggen till kontorsrum och sammanträdesrum.

Rena självdragssystem byggs numera sällan men självdraget är en viktig del i hybridsystem. Du hittar mer information om hybridsystem länngre ner på denna sida. I industrilokaler med krav på processventilation är det oftast omöjligt att få det att fungera med endast självdrag.

Fördelen med självdrag är att det är ett enkelt system som i sig inte ger något ljud.

En nackdel är att ventilationsflödet varierar med yttre förhållanden. Under sommarhalvåret blir luftflödet lägre, speciellt under varma, vindstilla dagar. Eftersom uteluften kommer in via fasaden kan den sommartid vara varm och bidra till höga temperaturer inomhus. Under vinterhalvåret kan draget ge problem eftersom uteluften kommer in ouppvärmd. När det är riktigt kallt ökar dessutom luftflödet vilket försvårar problemet. Det kan till viss del avhjälpas om uteluftsventilerna utformas så att de stängs mer och mer ju kallare det blir ute.

En annan nackdel med självdragsventilation är att det är svårt att styra hur luften fördelas mellan olika rum i byggnaden. Det är också svårt att återvinna energi ur den luft som lämnar byggnaden.

Frånluftsventilation, F-ventilation

Ett frånluftsventilationssystem består av fläktar och ett kanalsystem som suger ut luft från till exempel skrivarrum, toaletter och pentryn. Det är vanligt till exempel i skolor och kontorsbyggnader. I industrilokaler utgör processventilationen en del av frånluften. Övrig frånluft tas i närheten av förorenande processer.

I ett frånluftssystem kommer uteluften in på samma sätt som vid självdrag, det vill säga genom otätheter eller speciella uteluftventiler i yttervägg. Fördelen jämfört med ett rent självdragssystem är att luftflödet kan hållas konstant oavsett växlingar i utomhustemperatur och vind samt att det går att återvinna värme ur den luft som lämnar byggnaden. Det går även att till viss del filtrera den inkommande uteluften.

Nackdelen med F-ventilation är densamma som för självdragsventilation med risk för drag och höga temperaturer sommartid. Precis som vid S-ventilation är det också svårt att styra hur luften rör sig i byggnaden. Systemet alstrar dessutom mer ljud än självdragsventilation gör.

Från- och tilluftsventilation, FT-ventilation

I FT-ventilation har frånluftssystemet kompletterats med fläktar och kanalsystem som för in uteluft till de rum där människor oftast vistas. Det kallas fläktstyrd tilluft.

Fördelen jämfört med F-ventilationen är att man bättre kan styra hur luften rör sig i byggnaden samt att man kan förvärma den uteluft som tas in.

Nackdelarna är att systemet fungerar dåligt om byggnaden inte är tät samt att kanaldragningarna tar stor plats. Det finns också en risk för att uteluften påverkas negativt under transporten genom långa kanaler. Det kan till exempel hända om det finns fukt i kanalerna som ger en mikrobiologisk tillväxt, eller om kanalerna inte hålls rena.

Ett sätt att minska behovet av kanaler är med decentraliserad ventilation, som innebär att varje rum har ett eget FT-aggregat med värmeväxlare.

FTX-ventilation

FT-ventilation är numera alltid försedd med värmeväxlare och kallas då FTX-ventilation. Värmeväxlaren kan till exempel vara en plattvärmeväxlare eller en roterande värmeväxlare.

Roterande värmeväxlare ger den högsta verkningsgraden men har den olägenheten att en del av de gasformiga ämnena i frånluften läcker över till tilluften. De är därför olämpliga för frånluft från till exempel kök och rökrum samt industriella processer som svetsning. Roterande värmeväxlare bör inte heller användas i de fall man använder sig av ozonrening i frånluftskanalen. Det förekommer till exempel i storkök.

Hybridventilation

Hybridventilation innebär en blandning av självdragsventilation och någon typ av fläktstyrd ventilation. Det innebär att naturligt skapade tryckskillnader utnyttjas under de perioder då det är möjligt medan fläktstyrd ventilation tar över till exempel under sommarhalvåret. Hybridsystem är oftast utformade så att den inkommande uteluften kan förvärmas även när systemet arbetar med självdrag, vilket är viktigt för att undvika dragproblem.

Krav på ventilationssystem

Föreskrifterna för arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) säger att luften i arbetsmiljön ska ha tillfredsställande kvalitet, temperatur, hastighet, renhet och fuktighet.  Följande krav ställs på ventilationen:

  • Luftflödet ska vara tillräckligt.
  • Uteluften ska tillföras utan att skapa drag eller temperaturproblem.
  • Tilluften ska vara tillräckligt ren.
  • Ventilationen ska vara effektiv.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

I kommentarerna till 16 § AFS 2009:2 står att det ofta är nödvändigt med ett ventilationssystem med fläktstyrd från- och tilluft för att leva upp till dessa krav. Men det finns inget särskilt krav på att använda denna typ av system och man kan inte utgå från att den önskade funktionen inte kan nås på annat sätt. 

Rekommendationen i kommentarerna bygger på erfarenheten att ett fläktstyrt ventilationssystem, rätt utfört, ger de bästa möjligheterna att skapa en bra luftkvalitet i hela byggnaden samt att motverka temperatur- och dragproblem.

Vanliga problem och möjliga lösningar för andra ventilationssystem

Ett stort problem med andra ventilationssystem än fläktstyrd från- och tilluft är dragproblemet. Självdrags- och frånluftsventilation ger ofta upphov till drag under kalla vinterdagar. Vid frånluftsventilation i kontor och skolor kan man ibland undvika detta genom att till exempel ta in luften bakom en radiator som förvärmer den luft som kommer in utifrån. Det möjliga flödet genom dessa är dock begränsat så det krävs att lokalerna är glest bemannade med relativt låga luftflöden per ytenhet.

Var man sitter i lokalerna har också betydelse för risken att utsättas för drag från inkommande uteluft. Moderna ventilationssystem baserade på självdrag (hybridventilation) är oftast utformade för att värma den inkommande luften. Luften kommer då in genom olika typer av kulvertar där den kan förvärmas.

I industrilokaler kan luftflödena bli för låga – och luftkvaliteten därmed för dålig – om man inte har fläktstyrd från- och tilluft. Vid självdragssystem minskar luftflödena under sommarhalvåret och vid frånluftsventilation kan det vara svårt att styra uteluftflödena till de delar av lokalen där behovet finns.

Ventilationssystem i skolor och kontor

Luftflödesbild i skolor och kontor, illustration

I skol- och kontorslokaler är det framförallt människorna själva som avger föroreningar. Dessa föroreningar kallas bioeffluenter. De är inte hälsofarliga, men påverkar komforten i lokalen genom sin lukt. Hur mycket lukt som behöver föras bort är oftast det som avgör hur mycket ventilation som behövs i skolor och kontor. Lukt och andra föroreningar kommer också från byggnadsmaterial, kontorsmöbler, mattor och annan inredning. En del av dessa föroreningar kan påverka hälsan, speciellt för känsliga personer.

Tillfredsställande luftkvalitet

Det finns ingen riktig definition på vad som är tillfredsställande luftkvalitet. Ibland anser man att det är en luftkvalitet som inte ger ohälsa och i andra fall att det är en luftkvalitet som ger komfort. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s definition är hälsa inte bara avsaknad av sjukdomar utan också att man upplever det vi kallar komfort.

Man har under många år försökt att hitta ämnen att mäta som skulle kunna definiera en god luftkvalitet i lokaler där människan står för de dominerande luftföroreningarna. Några sådana ämnen har man dock inte funnit och luftkvalitet blir därför hela tiden en fråga om upplevd luftkvalitet. Här har upplevelsen av lukter störst betydelse.

Städning och luftrening minskar luftföroreningar

Man kan alltid minska mängden luftföroreningar genom att städa. Damm fungerar som en partikelreservoar ifrån vilken förorenande partiklar ständigt virvlar upp. Om man städar lokalerna väl får man alltså en bättre luftkvalitet. Föroreningar i luften kan också tas om hand med hjälp av rening och återcirkulation av luften. För att rena luften använder man någon form av filter. Med ett partikelfilter kan fina, fasta luftföroreningar tas bort. Med ett kolfilter kan även vissa gasformiga föroreningar tas om hand.

Luftväxling tar bort luftföroreningar

Den mängd luftföroreningar som finns kvar i luften efter rening med filter måste föras bort med hjälp av luftväxling, det vill säga ventilation. Luftväxling innebär att förorenad luft förs bort och ersätts av en lika stor mängd uteluft. För att få bort föroreningar krävs betydligt större luftflöden än vad som behövs för att bara tillfredsställa människans syrebehov. För att veta om ventilationen är tillräcklig kan man mäta koldioxidhalten i luften.

Varför vill man veta koldioxidhalten? 

Koldioxidhalten är inte ett direkt mått på luftkvaliteten utan på uteluftflödet per person. När uteluften passerar genom en lokal med personer så tar den på sin väg upp både föroreningar från människor och koldioxid. Koldioxidhalten ökar då från sitt värde utomhus (som varierar mellan ca 350 och 400 ppm) till det värde som man kan mäta upp i inomhusluften. Ökningen av koldioxidhalten är ett direkt mått på luftflödet per person.

Koldioxidhalten bör vara under 1 000 ppm 

I lokaler som skolor och kontor, där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning ska man eftersträva en koldioxidhalt under 1 000 ppm (parts per million) (16 § AFS 2009:2). I dessa koncentrationer är koldioxiden inte giftig. Även om halten är högre, så finns det ingen direkt hälsofara förrän vid betydligt högre koncentrationer. Det hygieniska långtidsgränsvärdet för koldioxid är 5 000 ppm och korttidsvärdet är 10 000 ppm; först vid dessa koncentrationer kan man börja tala om skadliga effekter av koldioxiden.

Om personerna i lokalen ökar sin fysiska aktivitet så kommer de att avge både mer föroreningar och mer koldioxid. Det krävs då ett högre uteluftflöde för att hålla sig under koldioxidnivån 1 000 ppm. Detta högre uteluftflöde krävs i sin tur för att ta hand om den ökade mängden föroreningar.

Olika typer av ventilation är olika effektiva 

Koldioxidhalten i luften där människor vistas beror också på ventilationens effektivitet. Om man har fullständigt omblandande ventilation kommer kolidoxidhalten i vistelsezonen att vara densamma som i frånluften. Den så kallade luftutbyteseffektiviteten är då 50 procent. Om man har ett ventilationssystem med bättre effektivitet kommer halten i vistelsezonen att vara lägre än i frånluften. Vid en given kolidoxidhalt i rummet kommer då ventilationen att föra bort mer föroreningar (och koldioxid).

I de allmänna råden till 16 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) står att luftutbyteseffektiviteten ska vara lägst 40 procent.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Luftflödet måste anpassas efter verksamheten

För att koldioxidhalten på en arbetsplats inte ska bli för hög måste ventilationens luftflöde anpassas efter verksamheten. I de allmänna råden till föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns rekommendationer för storleken på luftflödet: vid stillasittande arbete kan det till exempel krävas 7 liter per sekund och person. Som jämförelse kan nämnas att Boverkets byggregler anger 0,35 l/s och m² som ett minimikrav för bostäder.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Vid början av ett arbetspass ökar koldioxidhalten. Om både antalet personer och uteluftflödet är konstant, kommer halten så småningom att stanna vid en jämviktsnivå. För att den ska ligga under 1 000 ppm krävs ett uteluftflöde på drygt 8 liter per sekund och person. Det är detta som är bakgrunden till det värde på 7 liter per sekund och person som nämns i de allmänna råden till 17 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). Med hänsyn till föroreningar från andra källor än personer bör ett tillägg av 0,35 l/s och m² göras.

Värdet 7 liter per sekund och person anges även i standarden SS-EN 15251:2007. Där står att uteluftflödet 7 liter per sekund och person innebär att 80 procent av en normalbefolkning upplever luftkvaliteten som acceptabel när det gäller lukter från människor. Standarden utgår från försök med personer som kommer in i en lokal utifrån. För personer som redan befinner sig i lokalen krävs det lägre luftflöden för att nå samma acceptansnivå – eftersom man har blivit adapterad till situationen.

För att få lika stor acceptans för lukter från byggnadsmaterial och inredning, krävs det enligt standarden ett tillägg på: 
- 0,35 l/s och m² i byggnader med mycket låg avgivning av luftföroreningar. 
- 0,7 l/s och m² i byggnader med låg avgivning. 
- 1,4 l/s och m² i byggnader som inte har låg avgivning.

Uteluftsflödet 0,35 l/s och m², som anges i råden till 17 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), är alltså enligt standarden lämpligt för byggnader med mycket låg avgivning. Det är byggnader där en extraordinär ansträngning gjorts för att välja lågemitterande material, aktiviteter med avgivning av föroreningar är förbjudna och inga tidigare föroreningskällor (som tobaksrök) finns.

Mätning av koldioxidhalt

När man mäter koldioxidhalten bör det ske under en längre tidsperiod. Du kan läsa mer om koldioxidmätning i de allmänna råden till 16 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

En hög halt koldioxid indikerar att luftflödet är för lågt eller att den tillförda luften utnyttjas dåligt. Det senare kan till exempel vara fallet vid kortslutning. Det innebär att en stor del av den tillförda uteluften försvinner direkt ut med frånluften utan att komma rummet tillgodo. Luftutbyteseffektiviteten blir då låg. En orsak till detta kan vara att den tillförda luften är så varm att den aldrig sjunker ned i vistelsezonen.

Är koldioxidhalten lägre än 1 000 ppm under arbetstid finns ingen anledning att misstänka för lågt ventilationsflöde. Går den under längre tider över denna nivå måste man titta närmare på ventilationens inverkan på luftkvaliteten. Även om koldioxidhalten, och därmed luftflödet, är godtagbar kan ventilationen ha andra brister. Den kan till exempel påverka drag och termiskt klimat negativt. Luftkvaliteten kan också upplevas som dålig beroende på andra faktorer.

Farliga föroreningar från processer i industrilokaler

I industrilokaler förekommer ofta processer som ger upphov till farliga föroreningar. För att minimera föroreningarna ska man i första hand använda material, maskiner, processer och arbetsmetoder som avger så lite föroreningar som möjligt. Man kan också begränsa spridningen av luftföroreningar genom att kapsla in processer eller placera arbetsmoment som alstrar mycket luftföroreningar i avskilda utrymmen. Om det inte är tillräckligt ska man installera så kallad processventilation.

Processventilation – frånluft vid källan

Processventilation innebär att man fångar in föroreningar från en process nära källan, med hjälp av frånluft. Det gör att spridningen minskas. Processventilationens förmåga att fånga in föroreningar har stor betydelse för halten av luftföroreningar i luften.

Vilka krav som finns på processventilationen beror på:

  • hur farlig luftföroreningen är
  • luftföroreningens spridningsriktning och hastighet
  • mängden luftförorening som bildas
  • densitet och partikelstorlek hos föroreningskällan.

Olika typer av processventilation

När man hanterar mindre farliga ämnen kan punktutsug användas. Eftersom punktutsug har en kort räckvidd är det mycket viktigt att utsuget placeras nära föroreningens alstringsplats. Om arbetet eller processen avger värme kan det räcka med en mottagande huv (till exempel en spiskåpa) eftersom luftföroreningarna stiger uppåt av sig själva med den varma luften.

Vid hantering av farliga ämnen är delvis inkapsling en möjlighet. Hit hör dragskåp, säkerhetsbänkar och sprutskåp. Arbetsmiljöverket har tagit fram en PM för mikrobiologiska säkerhetsbänkar klass II.

Mikrobiologiska säkerhetsbänkar, PM, pdf, öppnas i nytt fönster

Där finns också olika ventilationslösningar i anslutning till säkerhetsbänkar beskrivna. Det är nästan alltid nödvändigt med fläktstyrd frånluft för att få en fungerande processventilation. Det är enbart vid varma föroreningskällor som uppfångningen kan fungera utan frånluftsfläkt.

Cirkulerad luft ska renas 

I första hand ska frånluften från processventilation ledas ut i det fria. Frånluften kan återföras tillbaka till lokalen, cirkuleras, om den renas på ett tillförlitligt sätt. Det ska finnas ett kontrollsystem som snabbt konstaterar om reningen inte fungerar. Hanteringen ska då stoppas eller så ska frånluften ledas ut i det fria.

Eftersom reningen aldrig är fullständig innebär cirkulation av processventilationen alltid en sämre luftkvalitet än om frånluften leds ut. Gasformiga föroreningar är svåra att avskilja och därför ska till exempel frånluft från fast installerade svetsutsug alltid ledas ut i det fria. Vilka ämnen som inte får cirkuleras framgår av 24 § i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Kontrollsystem hindrar spridning av skadliga halter av föroreningar

I lokaler där processventilation är en förutsättning för att hindra att skadliga halter av föroreningar sprids, ska det finnas ett kontrollsystem. Det ska varna vid eventuella fel i ventilationssystemet, till exempel genom ljus- eller ljudsignal. Oftast behöver till exempel dragskåp ha en sådan larmanordning.

Allmänventilation i hela lokalen

Allmänventilation är ett ventilationssystem som verkar övergripande, på samma sätt i hela lokalen. Allmänventilation behövs även när det finns processventilation i en lokal. Allmänventilationens syfte är att ta hand om de föroreningar från processerna som processventilationen inte fångar upp. Den har även som uppgift att ta hand om andra föroreningar som avges spritt i lokalen, till exempel från byggnadsmaterial.

Frånluft för allmänventilationen

Om processventilationen är i gång hela arbetsdagen, och har tillräckligt stort frånluftsflöde som leds utomhus, fungerar den som frånluft för allmänventilationen. Det räcker då med att uteluften tillförs på ett acceptabelt sätt.

Om all processluft återcirkuleras, eller om processventilationen bara är i drift en del av dagen, behövs separat frånluft för allmänventilationen.

Tilluft till allmänventilationen

Normalt måste uteluften till allmänventilationen tillföras med fläktar. I sällsynta fall kan det räcka med att frånluften är fläktstyrd och att tilluften kommer in via öppningar i byggnadens fasad. Då är risken emellertid stor att den tillförda uteluften skapar drag. Det beror på att den är ouppvärmd men också på att stora luftflöden kan komma in där man inte önskar det. Därför är luftintag via öppna portar eller fönster vanligen inte acceptabelt. Det är i praktiken mycket svårt att inom industrin klara kraven på dragfri ventilation utan att ha fläktstyrd tilluftsventilation i verksamheter som pågår året runt.

Hur och var tilluften tillförs en lokal har också stor betydelse för ventilationens effektivitet. Hur stor luftväxlingen behöver vara beror på bland annat på typ av verksamhet och lokalstorlek och bygger i allmänhet på erfarenhetsvärden.

Tilluften till en lokal ska vara så fri från luftföroreningar som möjligt. Tilluftens halt av luftföroreningar ska vara väsentligt lägre än de hygieniska gränsvärdena där sådana finns.

Luftflöden i industrier

I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns inga värden för lägsta godtagbara luftflöden i industrilokaler angivna. För att bestämma lämpliga luftflöden bör man utgå från den specifika lokalens föroreningsalstring, utformning och ventilationsprinciper.

Exempel på rekommenderade värden

I bilverkstäder förekommer exponering för många olika luftföroreningar varav en del är cancerogena. I de allmänna råden till föreskrifterna om arbete i motorbranschen (AFS 1998:8) finns följande förslag på luftflöden:

  • I lokal med mycket hög biltrafik: en luftväxling på lägst 7 liter per sekund och kvadratmeter golvarea.
  • I verkstadslokal och biltvätt: en luftväxling på lägst 3,5 liter per sekund och kvadratmeter golvarea.
  • I verkstadslokal med separat avgasutsug som ansluts till fordonet och följer detta hela tiden: en luftväxling på lägst 2 liter per sekund och kvadratmeter.

 Arbete i motorbranschen (AFS 1998:08), föreskrifter

Överklagningsärenden

Det finns flera fall där ventilationskrav inom träindustrin har överklagats. Sådana ärenden har då bedömts av Arbetarskyddsstyrelsen och regeringen. Här är exempel på tidigare beslut:

I snickerier har behovet av uteluft bedömts vara minst 2,5–3,5 liter per sekund och kvadratmeter golvarea. I några överklagningsärenden med liten verksamhet och luftiga lokaler har dock ett uteluftsflöde på minst 1,5 liter per sekund och kvadratmeter golvarea bedömts vara tillräckligt. I hyvlerier har det ställts krav på ett uteluftsflöde på minst 2 liter per sekund och kvadratmeter golvarea.

I de fall då processventilationen har varit i drift hela arbetsdagen och där frånluften har förts ut i det fria har ingen ytterligare frånluft krävts utan krav har då ställts på ”kontrollerad” tilluft.

Uteluftintag via maskinrum, öppna portar eller otätheter har inte godtagits. I ett fall där ingen verksamhet pågick under vintersäsongen bedömdes det att tilluften inte behövde vara fläktstyrd men att dragfrihet skulle kunna ordnas ändå.

Arbetsplatsens utformning och andra föreskrifter

Regler om ventilation och luftkvalitet finns huvudsakligen i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02), 16-28 §§. De gäller för alla typer av arbetsplatser inomhus och i personalutrymmen. I de allmänna råden till 16–28 §§ finns rekommendationer och exempel på praktiska lösningar hur man kan uppfylla reglerna.

  • Regler om tillträdesleder till fläktrum finns i 5 och 115 §§.
  • Regler om arbetsutrymme kring installationer som behöver service och underhåll finns i 4 och 115 §§.
  • Regler om buller från installationer finns i 33 §.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Andra föreskrifter

Speciella krav på ventilationen för vissa typer arbeten och utrymmen finns preciserade i andra föreskrifter:

Frisörarbete (AFS 1985:18) 2 §, föreskrifter

Blybatterier (AFS 1988:4) 9 §, föreskrifter

Arbete med försöksdjur (AFS 1990:11) 7 §, föreskrifter

Kvarts - stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2), föreskrifter

Smältning och gjutning av metall (AFS 1997:5) 15-18 §§, föreskrifter

Gaser (AFS 1997:7) 6, 7 och 21 §§, föreskrifter

Arbete i kylda livsmedelslokaler (AFS 1998:2) 11 §, föreskrifter

Arbete i motorbranschen (AFS 1998:8) 3 och 4 §§, föreskrifter

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) 65 §, föreskrifter

Anestesigaser (AFS 2001:7) 14 §, föreskrifter

Hamnarbete (AFS 2001:9) 27 §, föreskrifter

Syntetiska oorganiska fibrer (AFS 2004:1) 6 och 10 §§, föreskrifter

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1) 8, 9 och 26 §§ samt bilaga 3C, föreskrifter

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5) 7, 14, 18 och 19 §§, föreskrifter

Asbest (AFS 2006:1) 11, 25, 27, 41 och 42 §§, föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) 16-28 §§, föreskrifter

Berg- och gruvarbete (AFS 2010:1) 10 §, föreskrifter

Hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7), föreskrifter

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43) 16, 21, 23 och 43 §§, föreskrifter

Ventilation, luftens väg i lokaler, illustration

Ordlista Ventilation

Allmänventilation - Ventilation som tar hand om luftföroreningar från människor, byggnadsmaterial, inventarier och dylikt. Skiljer sig från processventilation.

Avluft - Frånluft som leds ut i det fria.

Cirkulationsluft - Luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som den hämtats från.

Frånluft - Luft som förs ut från ett rum eller en lokal.

Infraljud - Ohörbart ljud med låga frekvenser, under 20 Hz.

Luftbehandling - Behandling av luft genom beredning (till exempel värmning och filtrering), luftdistribution och luftväxling.

Luftförorening - Skadliga och andra icke önskvärda ämnen eller organismer i luft.

ppm - Part per million (miljondel). Exempel: 1000 ppm koldioxid innebär att 0,1 % av luften består av koldioxid.

Processventilation - Ventilation för att omhänderta luftföroreningar från materialhantering och industriella processer.

Rumsluft, inneluft - Luft inne i rum.

Termiskt klimat - Klimatet beskrivet av parametrarna lufttemperatur, medelstrålningstemperatur, lufthastighet och luftfuktighet.

Tilluft - Luft som tillförs ett rum. Tilluft kan vara uteluft, återluft eller överluft.

Uteluft - Luften utomhus eller som hämtats från det fria.

Ventilation - Ventilation är en sammanfattande term för luftdistribution, luftspridning och luftväxling.

Återluft - Frånluft som återförs till en grupp av rum.

Överluft - Luft som överförs från ett rum till ett annat.

Ämnesrelaterad sida

Temperatur och klimat

PM om mikrobiologiska säkerhetsbänkar

Mikrobiologiska säkerhetsbänkar, PM, pdf, öppnas i nytt fönster

Broschyrer  

Friska fläktar (ADI 550), broschyr

Luften vi andas (ADI 551), broschyr

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-06-22