Förebygg besvär och arbetsskador på grund av dator- och bildskärmsarbete

Det är viktigt att förebygga besvär och skador i tid. Det finns många områden som ska riskbedömas och förebyggande åtgärder som kan genomföras.

Det är viktigt att förebygga besvär och skador i tid. Det finns många områden som ska riskbedömas och förebyggande åtgärder som kan genomföras.

  • utrustningens utformning, placering och användning: bildskärm, tangentbord, styrdon (till exempel datormus), arbetsbord och arbetsstol

  • arbetsplatsens övriga utformning och placering i förhållande till belysning, fönster, etc.

  • dator- och bildskärmsarbetets uppläggning och organisering: variation i arbetet – fysiskt och kognitivt, arbetstid vid bildskärm, möjlighet att själv styra och planera sitt eget arbete, paus och återhämtning i arbetet

  • användbarhet hos programvaror och system, det vill säga att deras utformning och funktion är väl anpassad till användaren, arbetsuppgifterna och verksamheten

  • vilka kunskaper som finns om ovanstående punkter, alltså hur ett bra datorarbete ska vara utformat och vilka konsekvenser och risker ett dåligt utformat datorarbete kan få

Ha rätt belysning och arbetsutrustning för datorarbetet

Dator- och bildskärmsarbete innebär ofta mycket stillasittande eller stillastående. Därför är det viktigt att arbetsplatsen är dimensionerad, utformad och utrustad så att arbetstagaren kan ha bekväma arbetsställningar samt variera arbetsställningar och arbetsrörelser.

Arbetsstolens sits, ryggstöd och armstöd ska vara justerbara och lätta att ställa in. Ett höj- och sänkbart arbetsbord kan underlätta att snabbt växla mellan att sitta och stå, och även i övrigt variera arbetsställningarna. Man bör även se till att ha lämpligt tangentbord och mus eller annat styrdon för att förebygga besvär i exempelvis nacke, skuldra, armbåge och handled. Underarmar och händer ska kunna vila på bordsytan.

Arbetsyta och avstånd till skärm är viktigt

Vid datorarbete ska arbetsplatsen vara tillräckligt stor för att ge ordentligt med plats för bildskärm, tangentbord och mus eller annat styrdon. För högt eller för lågt placerade bildskärmar kan medföra ökade belastningar för både synen och kroppens muskler och leder, framför allt i nacken. Synavståndet, det vill säga avståndet mellan ögon och bildskärm, bör vara anpassat så att man ser bra. Ett synavstånd på ca 50–80 cm, och bildskärmens övre del placerad något under ögonhöjd, brukar vara lagom. Tecken och bilder på skärm och tangentbord ska vara skarpa, tillräckligt stora och ha tillräcklig kontrast.

För att minska risken för bländning och reflexer är det ofta lämpligt att placera bildskärmen vinkelrätt mot fönsterväggen istället för direkt mot. Om solljus lyser in direkt på arbetsplatsen ska det finnas persienner eller liknande i fönstren, för avskärmning av solljuset. Med en matt yta på tangentbordet minskar man också reflexer. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) finns regler om bland annat ljus och belysning.

Organisera arbetet för att det ska vara möjligt att variera arbetsställningar, arbetsrörelser, synavstånd och kognitiv belastning

Oavsett hur bra utformad datorarbetsplatsen är riskerar man besvär och problem om man jobbar långa arbetspass utan tillräckliga avbrott eller variation av arbetsställningar, arbetsrörelser, synavstånd och arbetsinnehåll. Ett sätt att öka variationen är att växla till andra arbetsuppgifter under arbetsdagen som inte involverar dator eller bildskärm. Det är viktigt att de olika arbetsuppgifterna skiljer sig åt i vilka krav som ställs på arbetsställningar, arbetsrörelser, synavstånd och kognitiva förmågor.

Att ta pauser i arbetet är också viktigt. Att ta korta, frekventa pauser är generellt mer gynnsamt än att ta långa pauser mer sällan. Om arbetet sker stillasittande (eller stillastående) är det bra att utnyttja raster och pauser till att vara fysiskt aktiv. Regelbundna pauser för rörelse under dagen kan vara effektivt, för att motverka många av de negativa effekterna av långvarigt sittande.

Sittande, stående och gående arbete

Arbetsgivaren ska erbjuda synundersökning för dem som arbetar mer än en timme om dagen vid bildskärm

Arbetsgivaren ska ha rutiner för att erbjuda alla, som normalt arbetar vid dator eller bildskärm mer än sammanlagt en timme per dag, en synundersökning. Den ska ske regelbundet. Det ska också ske om en arbetstagare får besvär som kan ha samband med synförhållandena i arbetet. Förutom ögonbesvär kan även huvudvärk och besvär i nacke och skuldror vara anledning att göra en synundersökning.

Arbetsmiljöverkets regelverk preciserar inte hur ofta synundersökningar behöver göras om man inte har besvär. Praxis är dock att en synundersökning görs var annat till vart femte år. För yngre kan ofta längre intervall användas. För att komma fram till ett lämpligt intervall kan man rådfråga den man anlitar för synundersökningar, till exempel företagshälsovården eller legitimerad optiker.

Arbetsgivaren ska bekosta synundersökningen för dator- och bildskärmsarbete

Om det behövs särskilda glasögon som är utprovade för bildskärmsarbetet, ska arbetsgivaren också bekosta själva glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av korrektionsglas som är nödvändiga för en person i ett visst dator- eller bildskärmsarbete. Däremot kan arbetsgivaren sätta en gräns för hur mycket bågarna får kosta. Särskilda glasögon som behövs för att utföra arbetet är arbetsredskap som tillhör arbetsgivaren, oavsett arbete. Det är dock vanligt att arbetstagaren får ta med sig sina arbetsglasögon då man byter anställning.

Reglerna om synundersökning gäller normalt inte vid arbete med mobiltelefoner och surfplattor. Däremot har arbetsgivaren ansvar, enligt 4 § i föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2), att undersöka och riskbedöma alla arbetstagares synförhållanden, för att ta reda på om de påverkar arbetsställningar och arbetsrörelser negativt. Arbetsgivaren ska också vidta lämpliga åtgärder om arbetet medför risk för belastningsbesvär.

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Programvara och system

Det är viktigt att arbetsgivaren ser till att arbetstagarna får den utbildning de behöver i datorprogram och datorsystem de använder i arbetet. När man planerar inköp av nya programvaror, system eller arbetsutrustning är det lämpligt att göra det i samråd med arbetstagare och skyddsombud. På så sätt kan chansen öka att systemen upplevs som mer hanterbara och användbara.

Om digital arbetsmiljö, extern länk, öppnas i nytt fönster

Checklistor vid införande av nya datorsystem, extern länk, öppnas i nytt fönster

Använd bärbara datorer och surfplattor på rätt sätt

Arbetsmiljöverket rekommenderar att den bärbara datorn eller surfplattan kompletteras med ställ, ett externt tangentbord och ett externt styrdon, om den används längre stunder. Om du läser eller tittar på rörliga bilder kan du placera surfplattan en bit ifrån dig och ställa upp den så du får en mer upprätt kroppsposition när du tittar på skärmen. Skärmen på en bärbar dator eller surfplatta är ofta liten och blank. Reflexer från skärmen i kombination med att skärmen är liten och att tangentbordet oftast är sammanbyggt med skärmen, kan begränsa möjligheten till bekväma arbetsställningar. Välj storlek och bildkvalitet på din bärbara datorutrustning utifrån typ av arbete.

Frågor och svar om dator- och bildskärmsarbete

Hur ofta behöver man göra synundersökningar?

Arbetsmiljöverkets regelverk preciserar inte hur ofta man behöver göra synundersökningar om man inte har besvär. Praxis är dock att en synundersökning görs var annat till vart femte år. För yngre kan ofta längre intervall användas. För att komma fram till ett lämpligt intervall kan man rådfråga den man anlitar för synundersökningar, till exempel företagshälsovården eller legitimerad optiker.

Vem ska bekosta synundersökning och arbetsglasögon?

Arbetsgivaren ska bekosta synundersökningen för dator- och bildskärmsarbete. Om det behövs särskilda glasögon för arbetet ska arbetsgivaren också bekosta själva glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av korrektionsglas som är nödvändiga för en person i ett visst dator- eller bildskärmsarbete. Däremot kan arbetsgivaren sätta en gräns för hur mycket bågarna får kosta.

Omfattar reglerna i AFS 1998:5 arbete med mobiltelefoner och surfplattor?

AFS 1998:5 gäller inte för kortvarigt, icke permanent bruk av bärbar utrustning. Om bärbar eller handhållen utrustning används mer än kortvarigt, gäller vissa delar av föreskrifterna. Eftersom reglerna i AFS 1998:5 är inriktade på arbetsplatser med stationär datorutrustning gäller paragraferna 1, 3 och 6 inte vid användning av bärbar dator eller handhållen utrustning. Det beror på att synavståndet förmodligen är kortare, och att det oftast är enklare att ändra och variera arbetsställning och arbetsrörelser vid användning av bärbar dator eller bildskärm.

Textinnehållet i

  • 2 § bildskärm och tangentbords utformning,
  • 9 § emissioner och
  • 10 § programvara och system,

gäller för allt arbete vid bildskärm.

Gäller reglerna om synundersökning vid arbete med mobiltelefoner och surfplattor?

Vi anser att det inte finns behov av en generell synundersökning för alla arbetstagare som normalt arbetar mot dessa bildskärmar mer än en timme under arbetsdagen. Däremot har arbetsgivaren ansvar, enligt 4 § i föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2), att undersöka och riskbedöma alla arbetstagares synförhållanden för att ta reda på om de påverkar arbetsställningar och arbetsrörelser negativt. Detta gäller alltså alla arbetstagare, oavsett bildskärmens placering, utformning eller storlek. Vid undersökningen och riskbedömningen ska man ta hänsyn till hur länge, hur ofta och hur intensivt arbetet är. Arbetsgivaren ska också vidta lämpliga åtgärder om arbetet medför risk för belastningsbesvär.

Vad gäller för sekretesskydd till datorer/laptop? Kan det vara ohälsosamt för ögonen?

Vi har ingen specifik information om sekretessfilter eller liknande skydd som används på datorskärmar. Enligt föreskrifterna om bildskärmsarbete (AFS 1998:5) ska bildskärmar vara lätta att läsa av och utformade så att användningen underlättas, se 2 §. Även föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2) blir aktuella. De ställer krav på att arbetsgivaren ska undersöka och bedöma de eventuella risker som finns på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser med mera. Även synförhållanden räknas in här och ska undersökas ifall de påverkar arbetssituationen negativt.

 

För ytterligare hjälp med att bedöma eventuella risker kan företagshälsovården eller annan sakkunnig extern hjälp anlitas, i enlighet med 12 § föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Även tillverkaren eller leverantören av sekretesskydden bör kunna svara på frågor om eventuella risker kopplat till användningen av sådana skydd.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-07-01