Ansvar för arbetsmiljön vid dator- och bildskärmsarbete

Det är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön

Det är arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Det gäller även när en arbetstagare kommit överens med arbetsgivaren om att arbeta på distans. Arbetsgivaren ska undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet, och informera om bästa sättet att arbeta också när det gäller arbete vid dator och bildskärm.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har kunskaper om de risker som finns vid dator- och bildskärmsarbete. Det innebär bland annat att se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om

  • lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser

  • hur man använder den tekniska utrustningen, system och programvara

  • tidiga tecknen på överbelastning av leder och muskler.

Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna har möjlighet att påverka upplägg och genomförande av det egna arbetet så att de får tillräcklig variation av arbetsställningar och arbetsrörelser.  

Arbetstagarens ansvar

Du som arbetstagare har ett ansvar att berätta för arbetsgivaren om du upplever besvär (till exempel belastningsbesvär, ögonbesvär, huvudvärk eller annan ohälsa) som kan ha samband med dator- och bildskärmsarbetet. Du bör inte vänta för länge med att meddela om du känner av besvär, så att arbetsgivaren kan vidta åtgärder i tid. Lindriga eller måttliga besvär som varat i flera dagar eller veckor och som förvärras bör åtgärdas snarast. Du bör rådgöra med din arbetsgivare om eventuell undersökning och anpassning av din dator- och bildskärmsarbetsplats eller andra åtgärder, till exempel via företagshälsovården.

Arbetsmiljön ska vara god, även vid arbete på distans

Även vid arbete på distans ska det finnas förutsättningar för bekväma och varierade arbetsställningar och arbetsrörelser samt variation i arbetsinnehåll. Arbetsgivaren har samma ansvar för arbetsmiljöförhållandena vid distansarbete i hemmet som på arbetsplatsen.

Samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare är viktigt

En hälsosam arbetssituation vid arbete på distans kräver ett bra samarbete mellan chef och medarbetare. Arbetsgivare och arbetstagare måste därför ha en regelbunden dialog kring arbetsmiljön. Som arbetstagare är det viktigt att du uppmärksammar risker i arbetsmiljön och rapportera dem till din arbetsgivare.

Att organisera arbetet så att det medger tillräcklig rörelsevariation är viktigt för att förebygga belastningsbesvär och annan ohälsa. Det kan ske genom möjlighet att växla mellan arbetsuppgifter, byta kroppsposition och möjlighet att pausa ofta. När arbetsgivaren följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel genom skyddsronder, bör denne även fråga arbetstagarna hur programvara och system fungerar, för att få reda på eventuella problem.

Informationssida om arbete på distans + checklistor m.m, extern länk, öppnas i nytt fönster

Frågor och svar om dator- och bildskärmsarbete

Hur ofta behöver man göra synundersökningar?

Arbetsmiljöverkets regelverk preciserar inte hur ofta man behöver göra synundersökningar om man inte har besvär. Praxis är dock att en synundersökning görs var annat till vart femte år. För yngre kan ofta längre intervall användas. För att komma fram till ett lämpligt intervall kan man rådfråga den man anlitar för synundersökningar, till exempel företagshälsovården eller legitimerad optiker.

Vem ska bekosta synundersökning och arbetsglasögon?

Arbetsgivaren ska bekosta synundersökningen för dator- och bildskärmsarbete. Om det behövs särskilda glasögon för arbetet ska arbetsgivaren också bekosta själva glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av korrektionsglas som är nödvändiga för en person i ett visst dator- eller bildskärmsarbete. Däremot kan arbetsgivaren sätta en gräns för hur mycket bågarna får kosta.

Omfattar reglerna i AFS 1998:5 arbete med mobiltelefoner och surfplattor?

AFS 1998:5 gäller inte för kortvarigt, icke permanent bruk av bärbar utrustning. Om bärbar eller handhållen utrustning används mer än kortvarigt, gäller vissa delar av föreskrifterna. Eftersom reglerna i AFS 1998:5 är inriktade på arbetsplatser med stationär datorutrustning gäller paragraferna 1, 3 och 6 inte vid användning av bärbar dator eller handhållen utrustning. Det beror på att synavståndet förmodligen är kortare, och att det oftast är enklare att ändra och variera arbetsställning och arbetsrörelser vid användning av bärbar dator eller bildskärm.

Textinnehållet i

  • 2 § bildskärm och tangentbords utformning,
  • 9 § emissioner och
  • 10 § programvara och system,

gäller för allt arbete vid bildskärm.

Gäller reglerna om synundersökning vid arbete med mobiltelefoner och surfplattor?

Vi anser att det inte finns behov av en generell synundersökning för alla arbetstagare som normalt arbetar mot dessa bildskärmar mer än en timme under arbetsdagen. Däremot har arbetsgivaren ansvar, enligt 4 § i föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2), att undersöka och riskbedöma alla arbetstagares synförhållanden för att ta reda på om de påverkar arbetsställningar och arbetsrörelser negativt. Detta gäller alltså alla arbetstagare, oavsett bildskärmens placering, utformning eller storlek. Vid undersökningen och riskbedömningen ska man ta hänsyn till hur länge, hur ofta och hur intensivt arbetet är. Arbetsgivaren ska också vidta lämpliga åtgärder om arbetet medför risk för belastningsbesvär.

Vad gäller för sekretesskydd till datorer/laptop? Kan det vara ohälsosamt för ögonen?

Vi har ingen specifik information om sekretessfilter eller liknande skydd som används på datorskärmar. Enligt föreskrifterna om bildskärmsarbete (AFS 1998:5) ska bildskärmar vara lätta att läsa av och utformade så att användningen underlättas, se 2 §. Även föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2) blir aktuella. De ställer krav på att arbetsgivaren ska undersöka och bedöma de eventuella risker som finns på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser med mera. Även synförhållanden räknas in här och ska undersökas ifall de påverkar arbetssituationen negativt.

 

För ytterligare hjälp med att bedöma eventuella risker kan företagshälsovården eller annan sakkunnig extern hjälp anlitas, i enlighet med 12 § föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Även tillverkaren eller leverantören av sekretesskydden bör kunna svara på frågor om eventuella risker kopplat till användningen av sådana skydd.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-09-08