Dator- och bildskärmsarbete

• bildskärm och tangentbord,

• belysning och synförhållanden,

• hur arbetsplatsen ska vara dimensionerad och utformad för att arbetstagaren ska kunna arbeta med bekväma arbetsställningar och variera arbetsställningar och arbetsrörelser,

• synundersökning och glasögon för bildskärmsarbete,

• upplägg och organisering av bildskärmsarbetet,

• emissioner, det vill säga buller, värme, kemiska ämnen samt elektriska och magnetiska fält,

• programvara och system

Belastningsbesvär som förknippas med bildskärmsarbete är framför allt smärta eller obehag i nacke, skuldror (axlar), armbågar och handleder. Riskerna i arbetsmiljön beror ofta på hur

• arbetsplatsen är utformad,

• utrustningen är placerad,

• man använder den,

• arbetet är upplagt och organiserat.

Arbetsbord och arbetsyta ska vara tillräckligt stora för att rymma den arbetsutrustning som behövs. Armar och händer ska kunna avlastas så att inte muskler i nacke och skuldror behöver jobba för att hålla armarna uppe.

Dålig belysning eller dåliga synförhållanden (till exempel reflexer i bildskärmen) kan göra att muskler i nacke och axlar spänns. Det beror på att man, när synförhållandena är dåliga, ofta skjuter fram huvudet för att bättre kunna se på skärmen. Dålig belysning eller dåliga synförhållanden kan också ge besvär med synen (se nedan). Det är viktigt att möblera den fysiska arbetsplatsen på ett genomtänkt sätt, till exempel placera datorn eller bildskärmen så att dagsljuset kommer in från sidan istället för rakt framifrån eller bakifrån.

Vid stillasittande är de större muskelgrupperna i kroppen inaktiva och energiomsättningen är låg. Långvarigt stillasittande har visat sig öka risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, övervikt/fetma, några former av cancer och att dö i förtid. Även rörelseorganen, det vill säga muskler, senor, skelett, brosk, ledband och nerver, påverkas. Muskler och leder behöver användas regelbundet för att behålla styrka och rörlighet.

Vid sittande arbete är det viktigt att det går att anpassa arbetsplatsen så att arbetstagaren kan sitta och röra sig på ett bekvämt sätt. Stolen ska kunna justeras på ett enkelt sätt så att sittställningen blir bekväm. Arbetshöjd och räckvidd ska vara anpassade till arbetsuppgift och individ. Underarmarna ska kunna avlastas, till exempel genom att vila på bordsytan, så att muskler i nacke och axlar kan vara avspända.

Arbetet ska också vara organiserat så att det är möjligt att bryta stillasittandet. Regelbundna pauser för rörelse under arbetsdagen är ett sätt att öka den fysiska aktiviteten.

Läs mer om sittande, stående och gående arbete.

Arbete vid dator- och bildskärm är ofta synintensivt och ansträngande för ögonen. Det kan vara tröttande att arbeta med texter och bilder som är oskarpa eller som har låg kontrast, alltså som har för liten skillnad mellan ljusa och mörka partier. Bländande ljus och reflexer kan också vara störande vid arbete till exempel i utgångskassor om bildskärmen är nedfälld i disken. Ögonbesvär kan visa sig genom exempelvis ögontrötthet, sveda, gruskänsla, ljuskänslighet och huvudvärk.

Klicka här för att läsa mer om ljus och belysning

Dator- och bildskärmsarbete kan ställa olika kognitiva krav, till exempel krav på uppmärksamhet, minne och att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Störningar, till exempel oplanerade systemavbrott, och informationsöverflöd kan leda till kognitiv belastning. Många verksamheter arbetar med flera olika programvaror och system. I till exempel butiker används olika system för att hantera varubeställningar och lagersaldo, posthantering, system för spelombud eller för att beställa matvaror. När systemen är svåra att förstå kan det orsaka ökad kognitiv belastning.

Den kognitiva belastningen yttrar sig ofta som trötthet, problem med koncentration och korttidsminne, och huvudvärk. Ofta kan problemen orsakas, eller förvärras, av brister i arbetsorganisationen, till exempel tidspress. Därför är det viktigt att arbetsgivaren organiserar arbetet på ett genomtänkt sätt. Det kan innebära att se över bemanning så att arbetsmängden är rimlig. Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna får utbildning och träning i nya system, liksom tillräcklig återhämtning under arbetsdagen.

Klicka här för att läsa mer om kognitiva funktioner och arbetsmiljö

Klicka här för att läsa "Den hjärnvänliga arbetsplatsen 2014", kunskapssammanställning

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) ställs krav på att arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt eller handintensivt arbete. Synförhållanden ska också undersökas för att ta reda på om de påverkar arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt.

Riskerna ska bedömas utifrån belastningens

• duration (hur länge),

• frekvens (hur ofta), och

• intensitet (hur mycket)

I bedömningen ska arbetsgivaren också ta hänsyn till fysiska, organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön.

Extern länk till Prevents checklista vid dator- och bildskärmsarbete, öppnas i nytt fönster

Extern länk till standard för Maskinsäkerhet - Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser (ISO 14738:2002), öppnas i nytt fönster

Länk till sidan om Ljus och belysning

Länk till Ljusapp för Iphone

Länk till sidan om Arbetsmiljö och hjärnans kognitiva funktioner

Extern länk till Prevent – enkät om IT-stress, öppnas i nytt fönster

Extern länk till Användbarhetsronden, en systematisk metod för utvärdering av arbetsplatsers digitala systems användbarhet, öppnas i nytt fönster