Dator- och bildskärmsarbete

De flesta arbetstagare och elever använder sig av datorer eller bildskärmar i sitt arbete eller för studier. Men arbete vid datorer och bildskärmar kan leda till besvär, ohälsa eller sjukfrånvaro, ofta på lång sikt. Här kan du läsa om riskerna, vem som är ansvarig och hur ni kan arbeta förebyggande.

Glasögon för arbete vid bildskärm

Arbetsgivaren ska ha rutiner för att erbjuda alla, som normalt arbetar vid dator eller bildskärm mer än sammanlagt en timme per dag, en synundersökning. Om synundersökningen visar att det behövs särskilda glasögon som är utprovade för bildskärmsarbetet, ska arbetsgivaren också bekosta själva glasen.

Reglerna om synundersökning gäller normalt inte vid arbete med mobiltelefoner och surfplattor. Däremot har arbetsgivaren ansvar, enligt 4 § i föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2), att undersöka och riskbedöma alla arbetstagares synförhållanden, för att ta reda på om de påverkar arbetsställningar och arbetsrörelser negativt. Arbetsgivaren ska också vidta lämpliga åtgärder om arbetet medför risk för belastningsbesvär.

För att skapa en bra arbetsmiljö vid arbete med datorer och bildskärmar krävs att man arbetar systematiskt och förebyggande. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär att du kontinuerligt ska

  • undersöka verksamheten,

  • bedöma de risker som upptäckts vid undersökningen,

  • vidta åtgärder för att minska riskerna,

  • kontrollera att åtgärderna har bidragit till en bättre arbetsmiljö

Regler för dator- och bildskärmsarbete

Det finns många olika slags bildskärmar och arbetsplatsen för dator- och bildskärmsarbete kan se ut på många olika sätt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) gäller arbete med en alfanumerisk eller grafisk bildskärm. Det innebär en bildskärm som visar bokstäver, siffror och/eller bilder.

Föreskrifterna gäller inte arbete med enklare displayer på mätinstrument, kassaregister, miniräknare eller liknande.

Arbetsmiljöverket får många frågor om föreskrifterna om arbete vid bildskärm gäller vid användning av smarta telefoner, surfplattor eller laptops. Föreskrifterna gäller inte kortvarigt, icke permanent bruk av bärbar utrustning. När bärbar utrustning används mer permanent gäller 2 § om bildskärm och tangentbords utformning, 9 § om emissioner och 10 § om programvara och system. Övriga paragrafer gäller inte fullt ut vid arbete med bärbar utrustning.

  • bildskärm och tangentbord,

  • belysning och synförhållanden,

  • hur arbetsplatsen ska vara dimensionerad och utformad för att arbetstagaren ska kunna arbeta med bekväma arbetsställningar och variera arbetsställningar och arbetsrörelser,

  • synundersökning och glasögon för bildskärmsarbete,

  • upplägg och organisering av bildskärmsarbetet,

  • emissioner, det vill säga buller, värme, kemiska ämnen samt elektriska och magnetiska fält,

  • programvara och system

Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter

Belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala arbetsmiljön (ADI 524), broschyr

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) är också viktig att känna till. Här finns regler om att arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna arbetar på ett sätt som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av till exempel arbetsställningar, arbetsrörelser och repetitivt arbete. Här finns också regler om att arbetsgivaren ska undersöka synförhållanden. Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna har möjlighet att påverka upplägg och genomförande av sitt arbete, så att de kan variera sina arbetsrörelser och får tillräcklig återhämtning.

Belastningsergonomi (AFS 2012:02), föreskrifter

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) regleras bland annat inomhusklimat och ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen och utrymning av en byggnad.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Läs mer på sidorna om systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Risker med dator- och bildskärmsarbete

 Arbete vid datorer och bildskärmar kan orsaka belastningsbesvär och annan ohälsa. Framför allt är det i nacke, skuldror, armbågar och handleder du kan få besvär i.

Brister i utformningen av arbetsplatsen eller i hur arbetet är organiserat kan leda till ohälsa. Besvär från muskler och leder, framför allt i nacke, skuldror, armbågar och handleder, kan uppstå vid dator- och bildskärmsarbete. Även besvär från ögonen och besvär på grund av kognitiv belastning, det vill säga svårigheter att koncentrera sig, minnas, kommunicera, lära nytt och planera, kan kopplas till arbete med dator- och bildskärm.

Läs mer de olika riskområden som finns nedan:

Belastningsbesvär som förknippas med bildskärmsarbete är framför allt smärta eller obehag i nacke, skuldror (axlar), armbågar och handleder. Riskerna i arbetsmiljön beror ofta på hur

  • arbetsplatsen är utformad,

  • utrustningen är placerad,

  • man använder den,

  • arbetet är upplagt och organiserat.

Arbetsbord och arbetsyta ska vara tillräckligt stora för att rymma den arbetsutrustning som behövs. Armar och händer ska kunna avlastas så att inte muskler i nacke och skuldror behöver jobba för att hålla armarna uppe.

Dålig belysning eller dåliga synförhållanden (till exempel reflexer i bildskärmen) kan göra att muskler i nacke och axlar spänns. Det beror på att man, när synförhållandena är dåliga, ofta skjuter fram huvudet för att bättre kunna se på skärmen. Dålig belysning eller dåliga synförhållanden kan också ge besvär med synen (se nedan). Det är viktigt att möblera den fysiska arbetsplatsen på ett genomtänkt sätt, till exempel placera datorn eller bildskärmen så att dagsljuset kommer in från sidan istället för rakt framifrån eller bakifrån.

Vid stillasittande är de större muskelgrupperna i kroppen inaktiva och energiomsättningen är låg. Långvarigt stillasittande har visat sig öka risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, övervikt/fetma, några former av cancer och att dö i förtid. Även rörelseorganen, det vill säga muskler, senor, skelett, brosk, ledband och nerver, påverkas. Muskler och leder behöver användas regelbundet för att behålla styrka och rörlighet.

Vid sittande arbete är det viktigt att det går att anpassa arbetsplatsen så att arbetstagaren kan sitta och röra sig på ett bekvämt sätt. Stolen ska kunna justeras på ett enkelt sätt så att sittställningen blir bekväm. Arbetshöjd och räckvidd ska vara anpassade till arbetsuppgift och individ. Underarmarna ska kunna avlastas, till exempel genom att vila på bordsytan, så att muskler i nacke och axlar kan vara avspända.

Arbetet ska också vara organiserat så att det är möjligt att bryta stillasittandet. Regelbundna pauser för rörelse under arbetsdagen är ett sätt att öka den fysiska aktiviteten.

Läs mer om sittande, stående och gående arbete.

 

Arbete vid dator- och bildskärm är ofta synintensivt och ansträngande för ögonen. Det kan vara tröttande att arbeta med texter och bilder som är oskarpa eller som har låg kontrast, alltså som har för liten skillnad mellan ljusa och mörka partier. Bländande ljus och reflexer kan också vara störande vid arbete till exempel i utgångskassor om bildskärmen är nedfälld i disken. Ögonbesvär kan visa sig genom exempelvis ögontrötthet, sveda, gruskänsla, ljuskänslighet och huvudvärk.

Klicka här för att läsa mer om ljus och belysning

Dator- och bildskärmsarbete kan ställa olika kognitiva krav, till exempel krav på uppmärksamhet, minne och att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Störningar, till exempel oplanerade systemavbrott, och informationsöverflöd kan leda till kognitiv belastning. Många verksamheter arbetar med flera olika programvaror och system. I till exempel butiker används olika system för att hantera varubeställningar och lagersaldo, posthantering, system för spelombud eller för att beställa matvaror. När systemen är svåra att förstå kan det orsaka ökad kognitiv belastning.

Den kognitiva belastningen yttrar sig ofta som trötthet, problem med koncentration och korttidsminne, och huvudvärk. Ofta kan problemen orsakas, eller förvärras, av brister i arbetsorganisationen, till exempel tidspress. Därför är det viktigt att arbetsgivaren organiserar arbetet på ett genomtänkt sätt. Det kan innebära att se över bemanning så att arbetsmängden är rimlig. Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna får utbildning och träning i nya system, liksom tillräcklig återhämtning under arbetsdagen.

Klicka här för att läsa mer om kognitiva funktioner och arbetsmiljö

Klicka här för att läsa "Den hjärnvänliga arbetsplatsen 2014", kunskapssammanställning

Riskbedömning av dator- och bildskärmsarbete

Arbetsgivare ska systematiskt undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna som upptäckts vid undersökningen. Riskbedömningen innebär att du bedömer hur allvarlig risken för ohälsa eller olycksfall är. På sidan Risker med dator- och bildskärmsarbete finns information om de vanligaste riskerna vid dator- och bildskärmsarbete.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) finns krav och allmänna råd kring hur arbetsgivaren ska bedriva arbetsmiljöarbete.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Arbetsgivaren ska ta hänsyn till följande:

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) ställs krav på att arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna utför arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt eller handintensivt arbete. Synförhållanden ska också undersökas för att ta reda på om de påverkar arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt.

Riskerna ska bedömas utifrån belastningens

  • duration (hur länge),

  • frekvens (hur ofta), och

  • intensitet (hur mycket)

I bedömningen ska arbetsgivaren också ta hänsyn till fysiska, organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön.

Extern länk till Prevents checklista vid dator- och bildskärmsarbete, öppnas i nytt fönster

Extern länk till standard för Maskinsäkerhet - Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser (ISO 14738:2002), öppnas i nytt fönster

 

Ta hjälp av företagshälsovård eller motsvarande experthjälp

Ta hjälp av företagshälsovården eller motsvarande experthjälp utifrån om du som arbetsgivare saknar kompetens för att göra en komplett riskbedömning av dator- och bildskärmsarbetet. Tänk på att det alltid är du som är arbetsgivare som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön, även när du tar hjälp utifrån.

Vägledning i val av lämplig bedömningsmetod kan ges av den regionala arbets- och miljömedicinska kliniken.

Här finns en länklista till de arbets- och miljömedicinska klinikerna, extern länk, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar om dator- och bildskärmsarbete

Hur ofta behöver man göra synundersökningar?

Arbetsmiljöverkets regelverk preciserar inte hur ofta man behöver göra synundersökningar om man inte har besvär. Praxis är dock att en synundersökning görs var annat till vart femte år. För yngre kan ofta längre intervall användas. För att komma fram till ett lämpligt intervall kan man rådfråga den man anlitar för synundersökningar, till exempel företagshälsovården eller legitimerad optiker.

Vem ska bekosta synundersökning och arbetsglasögon?

Arbetsgivaren ska bekosta synundersökningen för dator- och bildskärmsarbete. Om det behövs särskilda glasögon för arbetet ska arbetsgivaren också bekosta själva glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av korrektionsglas som är nödvändiga för en person i ett visst dator- eller bildskärmsarbete. Däremot kan arbetsgivaren sätta en gräns för hur mycket bågarna får kosta.

Omfattar reglerna i AFS 1998:5 arbete med mobiltelefoner och surfplattor?

AFS 1998:5 gäller inte för kortvarigt, icke permanent bruk av bärbar utrustning. Om bärbar eller handhållen utrustning används mer än kortvarigt, gäller vissa delar av föreskrifterna. Eftersom reglerna i AFS 1998:5 är inriktade på arbetsplatser med stationär datorutrustning gäller paragraferna 1, 3 och 6 inte vid användning av bärbar dator eller handhållen utrustning. Det beror på att synavståndet förmodligen är kortare, och att det oftast är enklare att ändra och variera arbetsställning och arbetsrörelser vid användning av bärbar dator eller bildskärm.

Textinnehållet i

  • 2 § bildskärm och tangentbords utformning,
  • 9 § emissioner och
  • 10 § programvara och system,

gäller för allt arbete vid bildskärm.

Gäller reglerna om synundersökning vid arbete med mobiltelefoner och surfplattor?

Vi anser att det inte finns behov av en generell synundersökning för alla arbetstagare som normalt arbetar mot dessa bildskärmar mer än en timme under arbetsdagen. Däremot har arbetsgivaren ansvar, enligt 4 § i föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2), att undersöka och riskbedöma alla arbetstagares synförhållanden för att ta reda på om de påverkar arbetsställningar och arbetsrörelser negativt. Detta gäller alltså alla arbetstagare, oavsett bildskärmens placering, utformning eller storlek. Vid undersökningen och riskbedömningen ska man ta hänsyn till hur länge, hur ofta och hur intensivt arbetet är. Arbetsgivaren ska också vidta lämpliga åtgärder om arbetet medför risk för belastningsbesvär.

Vad gäller för sekretesskydd till datorer/laptop? Kan det vara ohälsosamt för ögonen?

Vi har ingen specifik information om sekretessfilter eller liknande skydd som används på datorskärmar. Enligt föreskrifterna om bildskärmsarbete (AFS 1998:5) ska bildskärmar vara lätta att läsa av och utformade så att användningen underlättas, se 2 §. Även föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2) blir aktuella. De ställer krav på att arbetsgivaren ska undersöka och bedöma de eventuella risker som finns på grund av arbetsställningar, arbetsrörelser med mera. Även synförhållanden räknas in här och ska undersökas ifall de påverkar arbetssituationen negativt.

 

För ytterligare hjälp med att bedöma eventuella risker kan företagshälsovården eller annan sakkunnig extern hjälp anlitas, i enlighet med 12 § föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Även tillverkaren eller leverantören av sekretesskydden bör kunna svara på frågor om eventuella risker kopplat till användningen av sådana skydd.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2021-06-28