Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär bland annat att göra en riskbedömning där du ser över vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta dina anställda för coronaviruset och sjukdomen covid-19.
En bild på två kvinnor som håller i en presentation på en tavla.

Bedöm riskerna 

Just nu är coronaviruset, covid-19, en risk i många arbetsmiljöer och som för alla risker behöver du som arbetsgivare undersöka och bedöma hur denna risk ser ut i just din verksamhet. En sådan riskbedömning är till hjälp för att komma fram till vilka åtgärder som blir bäst. Åtgärderna kan vara av flera slag. Om risken inte kan tas bort helt handlar det många gånger om att hantera risken, till exempel med särskilda rutiner, som att ändra sina städrutiner, instruktioner eller informationsinsatser. Ett annat exempel på att hantera eller minimera en risk är att använda personlig skyddsutrustning.

Riskbedömning inom vård och omsorg

Anpassning

Undersökningar, riskbedömningar och åtgärder behöver alltid anpassas till den verksamhet man bedriver och hur arbetsuppgifterna ser ut. Coronaviruset var en okänd risk för oss alla för bara några månader sedan. Därför är det viktigt att följa den kunskapsutveckling som nu sker på området för ett effektivt arbetsmiljöarbete. Ny kunskap om coronaviruset och sjukdomen covid-19 kan också innebära att undersökningar, riskbedömningar och åtgärder behöver omprövas oftare än annars.

Det nya coronaviruset för med sig fler risker i arbetsmiljön än själva smittrisken. Exempel på en sådan risk är den oro arbetstagare känner, som också behöver undersökas, riskbedömas och åtgärdas.

Du kan hitta mer information om systematiskt arbetsmiljöarbete och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker i länkarna nedan:

Arbeta med arbetsmiljön

Riskbedömning - hur allvarliga är riskerna i din arbetsmiljö?

Arbetstidslagen

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Arbetsmiljöverkets checklista för smittrisker - hygien, pdf, öppnas i nytt fönster

Checklista för smittrisker, Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster

Checklista för corona och covid-19, Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster

Undersök coronavirusets påverkan på arbetsmiljön, Sunt arbetslivs webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Frågor och svar om smittrisker och arbetstidslagen

Vilka arbetstidsregler blir särskilt viktiga att tänka på vid ett stort utbrott av smitta?

För en verksamhet kan ett utbrott av smitta innebära att vissa arbetstagare behöver arbeta mer än annars. Det skulle exempelvis kunna bli fråga om att behöva arbeta extra övertid/mertid, nödfallsövertid, under natt och utan dygns- eller veckovila.

I en situation då undantag tillämpas är det ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Blir det något slags nödrätt som tar över arbetstidslagen vid ett stort utbrott av smitta?

Nej, lagen gäller som vanligt. Det finns särskilda bestämmelser som gäller när landet befinner sig i krig eller hotas av krigsfara, men de är inte aktuella vid andra typer av kriser.

Vi som jobbar inom samhällskritiska verksamheter som sjukvård, brandförsvar och polis – gäller något särskilt vid ett stort utbrott av smitta?

Det finns särskilda regler om undantag för offentlig verksamhet som exempelvis försvaret, polisen och skydds- och beredskapsarbeten, när verksamheten är av sådant slag att man inte kan undvika att bryta mot reglerna om arbetstid.

Undantaget gäller bara i situationer som avviker från det normala läget i denna typ av verksamhet, som ju alltid kräver kontinuerlig bemanning och snabba insatser. EU-domstolen har förklarat att det gäller tjänster som är oumbärliga för att skyddet av säkerhet, hälsa och allmän ordning ska kunna upprätthållas under förhållanden som är av exceptionellt allvarlig och omfattande art. Verksamheten behöver inte drivas av det offentliga för att omfattas av undantaget, det avgörande är arten av arbetet som utförs.

Ett stort utbrott av smitta kan innebära att undantaget blir aktuellt, ifall trycket på verksamheten ökar markant genom större efterfrågan, eventuellt i kombination med onormalt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

Bestämmelserna om maximal sammanlagd arbetstid, dygnsvila, arbetstid för nattarbetande samt kompensation för tillfälliga brott mot veckovilan är då inte tillämpliga. Bestämmelsen om detta finns i 2 § 3 stycket arbetstidslagen.

I en situation då undantaget tillämpas är det ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Gäller alltid kravet på 11 timmars dygnsvila, ifall man inte jobbar inom samhällskritisk verksamhet?

I vanliga fall ska varje arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, så kallad dygnsvila. Men arbetsgivaren får göra avvikelse från detta tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Förutsättningen är att, arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet. Bestämmelsen finns i 13 § arbetstidslagen.

Enligt Arbetsmiljöverkets mening bör ett stort utbrott av smitta i vissa fall kunna betraktas som ett sådant särskilt förhållande som medför att tillfällig avvikelse kan göras från regeln om dygnsvila. Det kan till exempel handla om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning smittan, eller att viss verksamhet behöver stängas ner på ett kontrollerat sätt, eventuellt i kombination med ovanligt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

I beslut om dispens från dygnsvilan har Arbetsmiljöverket normalt ställt krav på kompensationsledighet vid arbetsperiodens slut som motsvarar 11 timmar per arbetad 24-timmarsperiod.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om undantag från dygnsvilan tillämpas. I en situation då undantaget tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Gäller alltid kravet på veckovila, ifall man inte jobbar inom samhällskritisk verksamhet?

I vanliga fall ska varje arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar, så kallad veckovila. Men arbetsgivaren får göra avvikelse från detta tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Bestämmelsen finns i 14 § arbetstidslagen.

Enligt Arbetsmiljöverkets mening bör ett stort utbrott av smitta i vissa fall kunna betraktas som ett sådant särskilt förhållande som medför att tillfällig avvikelse kan göras från kravet på veckovila. Det kan till exempel handla om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning av smittan, eller att viss verksamhet behöver stängas ner på ett kontrollerat sätt, eventuellt i kombination med ovanligt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om undantag från veckovilan tillämpas. I en situation då undantaget tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Får man ta ut övertid med anledning av ett stort utbrott av smitta?

Arbetsgivaren får ta ut så kallad allmän övertid när det finns särskilt behov av ökad arbetstid. Därutöver får arbetsgivaren ta ut så kallad extra övertid om det finns särskilda skäl för det och situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt. Bestämmelserna finns i 8 § och 8a § arbetstidslagen.

Allmän övertid får tas ut med maximalt 200 timmar per kalenderår. Extra övertid får tas ut med maximalt 150 timmar per arbetstagare och kalenderår. Allmän och extra övertid får för varje arbetstagare totalt uppgå till som mest 48 timmar under en period om 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad.

Ett stort utbrott av smitta bör enligt Arbetsmiljöverkets mening kunna medföra att det finns sådant särskilt behov av ökad arbetstid inom vissa verksamheter att båda slagen av övertid kan motiveras. Det kan till exempel röra sig om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning av smittan, eller att verksamheten behöver kunna drivas trots ovanligt hög sjukfrånvaro.

Gäller viloreglerna när man tar ut övertid?

Ja. Att övertid tas ut betyder inte att övriga bestämmelser i arbetstidslagen sätts ur spel. Det är tvärtom då särskilt viktigt att arbetstagarna får vila och återhämtning genom att dygnsvila och veckovila tas ut, om inte reglerna om undantag från dem är tillämpliga. Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga vid uttag av övertid.

Kan man aldrig ta ut mer övertid per person än 350 timmar per år, eller sammanlagt 48 timmar under en period om 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad?

Övertid som inte räknas in i allmän eller särskild övertid kan tas ut under mycket speciella förhållanden, det kallas nödfallsövertid. Sådan övertid för nödfallsarbete får tas ut då oförutsedda händelser vållat avbrott i en verksamhet eller hotat att medföra sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom. Nödfallsövertid får då tas ut i den omfattning som förhållandena kräver. Bestämmelsen finns i 9 § arbetstidslagen.

Nödfallsarbetet behöver inte utföras av anställda i den drabbade verksamheten. Restriktivitet bör dock iakttas när det gäller nödfallsarbete utanför den egna verksamheten.

Så snart omständigheterna medger det ska arbetsgivaren underrätta den lokala fackliga organisationen om att nödfallsarbete avses äga rum på övertid. Om underrättelseskyldigheten åsidosätts blir den uttagna övertiden att betrakta som allmän eller särskild övertid, när förutsättningar finns för det, eller annars som otillåten övertid. Finns det ingen lokal facklig organisation faller underrättelseskyldigheten bort. I sådana fall får man lita till reglerna om övertidsjournal samt tillsynsbestämmelserna och bestämmelserna om straff för otillåtet övertidsuttag.

Att nödfallsövertid tas ut betyder inte att övriga bestämmelser i arbetstidslagen sätts ur spel. Det är tvärtom då särskilt viktigt att arbetstagarna får vila och återhämtning genom att dygnsvila och veckovila tas ut, om inte reglerna om undantag från dem är tillämpliga. Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga vid uttag av övertid.

Får man jobba utan raster och pauser om verksamheten är hårt ansträngd av ett stort utbrott av smitta?

Nej, raster, måltidsuppehåll och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om man gör undantag från viloreglerna eller tar ut övertid.

I vanliga fall har varje arbetstagare rätt till rast efter max 5 timmars arbete. Rast betyder att man har rätt att lämna arbetsplatsen. Det finns ingen regel om hur lång en rast ska vara men enligt praxis minst 30 minuter. Raster räknas inte in i arbetstiden. Vid en händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren får raster bytas mot måltidsuppehåll. Arbetstagaren får då inte lämna arbetsplatsen och tiden räknas in i arbetstiden. Måltidsuppehåll kan bli aktuella vid ett stort utbrott av smitta. Bestämmelserna finns i 15 och 16 §§ arbetstidslagen.

Varje arbetstagare har också rätt till de pauser som behövs i arbetet. Pauserna kan schemaläggas om arbetsförhållandena kräver det. Pauser räknas in i arbetstiden. Bestämmelsen finns i 17 § arbetstidslagen.

Bedömningen av vilka pauser som behövs bör integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet, för att säkerställa att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Får man jobba hur mycket som helst under ett stort utbrott av smitta - om man till exempel tar ut extra övertid, nödfallsövertid och undantas från dygnsvilan och veckovilan?

Nej. Det finns en gräns för hur mycket var och en totalt får jobba. Den sammanlagda arbetstiden under en period av 7 dagar får som mest uppgå till 48 timmar under en beräkningsperiod om 4 månader. Beräkningsperioden innebär dock att man kan jobba betydligt mer än 48 timmar vissa veckor, så bestämmelsen medger stor flexibilitet i ett kortare perspektiv. Bestämmelsen finns i 10b § arbetstidslagen.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om man gör undantag från viloreglerna eller tar ut övertid.

I en situation då undantag tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-05-28