Coronaviruset

Riskbedömningar och åtgärder i din verksamhet

En risk är sannolikheten för att en skadlig händelse ska inträffa och konsekvenserna av om det inträffar, i form av dödsfall, personskada eller ohälsa. Att göra riskbedömningar är centralt i arbetsmiljöarbetet, och extra viktigt under pågående pandemi.

En riskbedömning innebär att du tar reda på vilka risker olika arbetsmoment medför, och värderar om dessa är mer eller mindre allvarliga. Därefter beslutar du om vilka förebyggande åtgärder som behövs, för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall.

Krav på riskbedömning förekommer i många föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Grundkraven finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Regler om riskbedömning inriktade på smittrisker finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4).

Systematiskt arbetsmiljöarbete sker i fyra steg:

  • Undersök arbetsmiljön
  • Bedöm riskerna
  • Vidta åtgärder
  • Kontrollera att åtgärderna haft önskad verkan

Syftet med riskbedömningen är att vidta förebyggande åtgärder, så att ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet.

Riskbedömningarna ska dokumenteras skriftligt.

Arbetsgivaren är ansvarig

Arbetsgivaren är skyldig att regelbundet undersöka och bedöma risker på arbetsplatsen. Riskbedömningen ska leda till förslag på åtgärder, som tar bort eller minskar riskerna. Riskbedömningen, inklusive beslutade åtgärder, ska vara skriftlig.

De åtgärder som har genomförts ska kontrolleras, så att du som är arbetsgivare vet att de gett resultat. Ta hjälp av skyddsombud och ha en bra dialog med personalen.

Så gör du en riskbedömning

Arbetsgivaren ska gå igenom och kartlägga alla delar av verksamheten. Skyddsombud och arbetstagare som deltar i de olika arbetsuppgifterna ska involveras. Skriv ner vilka olika arbetsmoment och situationer som kan medföra smittrisker. Beskriv hur smittrisken kan uppstå. Om skyddsåtgärder redan används mot riskerna, anteckna dessa.

Börja med att undersöka arbetsplatsen och hur arbetsuppgifter utförs. Ringa in var arbetsmiljöriskerna finns. Granska sådant som kan utgöra en risk; till exempel brister i lokaler, ventilation, arbetsutrustning, arbetsmetoder, rutiner, skyddsåtgärder och skyddsutrustning.

Om det finns sammanställningar gjorda av ohälsa, olycksfall och tillbud på arbetsplatsen, kan de användas vid riskbedömningen. Allvarliga olycksfall eller tillbud ska alltid anmälas till Arbetsmiljöverket.

Anmäl arbetsskada, dödsfall och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket

Arbetsgång vid riskbedömning

  1. Organisera och fördela uppgifter i riskbedömningsarbetet.
  2. Dela in arbetsplatsen. Undersök och riskbedöm en del i taget.
  3. Identifiera vilka risker som finns.
  4. Bedöm hur allvarliga riskerna är och föreslå åtgärder.
  5. Besluta att åtgärder ska genomföras och när de ska genomföras.
  6. Följ upp – räcker åtgärderna?

I varje genomgång ska det tydligt framgå vilken del av verksamheten riskbedömningen gäller.

Riskbedömning av smittrisker

Skriv ner vilka arbetsmoment och situationer som kan medföra smittrisker. När och var finns arbetsmoment, där smittrisker kan förekomma? Beskriv hur smittriskerna kan uppstå. Om skyddsåtgärder redan används mot risken, anteckna dessa. När en arbetsgivare undersöker och riskbedömer smittrisker, ska särskild hänsyn till: 

  • Vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk.
  • Hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion.
  • Vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilda arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen.
  • Under hur lång tid arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.

Särskild riskbedömning för personal som tillhör riskgrupp

Det är viktigt att personal som tillhör någon riskgrupp inte smittas av det nya coronaviruset. För dem behövs en särskild riskbedömning. Under pågående pandemi kan de behöva andra, mindre riskfyllda, arbetsuppgifter.

Råd och information till riskgrupper, Folkhälsomyndigheten, öppnas i nytt fönster

Om du tillhör riskgrupp

Åtgärder efter bedömning av smittrisker

Kan ventilationen förbättras? Hur ser städrutinerna ut? Är avståndet tillräckligt stort mellan arbetstagare i samma lokal?

Förebyggande åtgärder mot smittrisker kan handla om flera saker; från att förändra arbetsmetoder och rutiner till att skaffa särskild utrustning, förändra lokaler, flytta verksamheten till andra lokaler eller undvika trånga utrymmen.

Ge personalen tid för planering och övning, så att de kan anpassa sina aktiviteter för att minska smittspridningen.

  1. Erbjud stöd till personal som är oroliga. Anpassa arbetet för personal i riskgrupper, om det är möjligt.
  2. Se över städrutinerna. Säkerställ att alla lokaler städas ordentligt och tillräckligt ofta.
  3. Se över att ventilationen är bra och uppfyller kraven. Vädra lokalerna ordentligt och ofta.
  4. Se till att det finns skyddsutrustning, som personalen kan använda, när andra skyddande åtgärder inte är tillräckliga.

De allvarligaste riskerna ska åtgärdas först. I första hand försöker man få bort riskerna helt. I andra hand vidtar man åtgärder för att minska riskerna, så långt det är praktiskt möjligt. I sista hand, när man inte kan få bort riskerna på annat sätt: använd personlig skyddsutrustning.

Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna de instruktioner och den information de behöver, för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt. Arbetsgivaren är skyldig att försäkra sig om att arbetstagarna förstått informationen och instruktionerna.

Observera att arbetsgivaren inte kan hoppa över de första stegen och endast förse personalen med skyddsutrustning. Använd åtgärdstrappan vid beslut om åtgärder.

Åtgärderna ska anpassas efter förhållandena på den egna arbetsplatsen och leda till att exponeringen blir så låg som möjligt. 

Åtgärdstrappan

Åtgärder för att minska risker ska göras i följande prioritetsordning:

  • I första hand: eliminera risken.
  • I andra hand: begränsa risken.
  • I sista hand: skydda arbetstagarna mot risken genom att använda personlig skyddsutrustning.

1. Ta bort risken

Börja med att försöka att helt få bort risken.
Om det inte är möjligt ska du begränsa risken.

2. Begränsa risken

Om risken inte kan tas bort, ska åtgärder vidtas för att begränsa och hantera risken.

Några exempel på åtgärder som kan begränsa smittrisker:

  • använd digitala lösningar när det är möjligt
  • ställ in möten som kan vänta
  • ökade avstånd till andra människor
  • mindre arbetsgrupper
  • låta utsedda personalgrupper gör vissa arbetsuppgifter
  • undvika samlingar av människor
  • begränsa antalet kunder och patienter, genom att endast undantagsvis tillåta medföljande
  • ha god ventilation och vädra ofta
  • förbättra städning och rengöring
  • rekommendera personal att, om möjligt, arbeta hemifrån
  • sätt upp barriärskydd
  • informera personalen om nya eller förändrade arbetsrutiner
  • försäkra sig om att alla förstått rutinerna
  • låta personalen få tillfälle att öva på de nya rutinerna.

3. Skydda arbetstagarna mot risken

Om risken inte kan tas bort eller begränsas måste personalen skyddas med personlig skyddsutrustning.

Använd personlig skyddsutrustning

I detta tredje steg beslutar du om vilken personlig skyddsutrustning som ska användas i olika arbetsmoment för att skydda arbetstagarna mot smittrisk.

Personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19

All personal behöver ha kännedom om riskbedömningen, vilka åtgärder som ska vidtas och vilken skyddsutrustning som ska användas i varje arbetssituation.

Åtgärdstrappan är i enlighet med arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen kräver att du först vidtagit alla tänkbara åtgärder som tar bort eller minskar smittriskerna, det vill säga steg ett och två i åtgärdstrappan.

Att hoppa över steg ett och två i åtgärdstrappan och enbart förse personalen med personlig skyddsutrustning är inte i enlighet med lagen.

När verksamheten ändras

För att eventuella åtgärder ska kunna vidtas i god tid, ska riskbedömningar göras i god tid. Riskbedömningar ska därför göras innan

  • förändringar i personalen
  • ändrade arbetsmetoder
  • införande av ny arbetsutrustning
  • ändrade arbetstider
  • om- och nybyggnationer

En riskbedömning behöver föregås av en kartläggning av vad förändringen består av, var den ska genomföras och vilka arbetstagare som berörs av ändringen.

Basala hygienrutiner skall alltid tillämpas

Basala hygienrutiner ska alltid följas. Arbetsgivaren ska se till att det finns goda möjligheter att tvätta händerna och att använda handdesinfektion.

För personal inom vård och omsorg  omfattar basala hygienrutiner även rutiner om arbetskläder, om skyddskläder och skyddshandskar, om skydd för skägg och hår och om smycken med syftet att förhindra smittöverföring.

Dokumentera riskbedömning och åtgärder

Kom ihåg, att riskbedömning och beslut om åtgärder ska

  • finnas dokumenterat,
  • vara daterat och undertecknat av arbetsgivaren,
  • finnas lätttillgängligt för alla berörda

Försiktighetsprincipen

I varje situation där du upplever att du är osäker på om de åtgärder som gjorts räcker, är det klokt att inte chansa. Ta då hellre beslut om ytterligare skyddsåtgärder än att utsätta människor för risk. Det kallas för försiktighetsprincipen.

Här kan du få stöd och hjälp i din riskbedömning

Smittrisker vid covid-19 i din verksamhet

Arbetsmiljöverkets checklista för smittrisker - hygien, pdf, öppnas i nytt fönster

Riskbedömning inom vård och omsorg

Om du tillhör riskgrupp

Oro och rädsla i samband med det nya coronaviruset

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Riskbedömning - hur allvarliga är riskerna i din arbetsmiljö?

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Arbeta med arbetsmiljön

Arbetstidslagen

Andra aktörer

Checklista för smittrisker, covid-19, Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster

Undersök coronavirusets påverkan på arbetsmiljön, Sunt arbetslivs webbplats, öppnas i nytt fönster

Om du inte har tillräcklig kompetens för att själv göra undersökningar och riskbedöm­ningar av smittrisker behöver du ta hjälp utifrån. Där kan Företagshälsovården vara ett stöd.

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-12-30