Coronaviruset

För att veta hur du som arbetsgivare ska agera utifrån vad din organisation jobbar med behöver du arbeta systematiskt med ditt arbetsmiljöarbete.
Illustration som föreställer ett virus.

Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär bland annat att göra en riskbedömning där du ser över vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta dina anställda för coronaviruset och sjukdomen covid-19.

Just nu är coronaviruset, covid-19, en risk i många arbetsmiljöer och som för alla risker behöver du som arbetsgivare undersöka och bedöma hur denna risk ser ut i just din verksamhet. En sådan riskbedömning är till hjälp för att komma fram till vilka åtgärder som blir bäst. Åtgärderna kan vara av flera slag. Om risken inte kan tas bort helt handlar det många gånger om att hantera risken, till exempel med särskilda rutiner, som att ändra sina städrutiner, instruktioner eller informationsinsatser. Ett annat exempel på att hantera eller minimera en risk är att använda personlig skyddsutrustning.

Undersökningar, riskbedömningar och åtgärder behöver alltid anpassas till den verksamhet man bedriver och hur arbetsuppgifterna ser ut. Coronaviruset var en okänd risk för oss alla för bara några månader sedan. Därför är det viktigt att följa den kunskapsutveckling som nu sker på området för ett effektivt arbetsmiljöarbete. Ny kunskap om coronaviruset och sjukdomen covid-19 kan också innebära att undersökningar, riskbedömningar och åtgärder behöver omprövas oftare än annars.

Det nya coronaviruset för med sig fler risker i arbetsmiljön än själva smittrisken. Exempel på en sådan risk är den oro arbetstagare känner, som också behöver undersökas, riskbedömas och åtgärdas.

Du kan hitta mer information om systematiskt arbetsmiljöarbete och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker i länkarna nedan:

Arbeta med arbetsmiljön

Riskbedömning - hur allvarliga är riskerna i din arbetsmiljö?

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Personlig skyddsutrustning och förebyggande åtgärder

Du kan besöka våra sidor om personlig skyddsutrustning, förebyggande åtgärder mot smittrisker och hantering av provtagning på laboratorier:

Personlig skyddsutrustning

Förebyggande åtgärder mot smittrisker

Fördjupning om smittrisker i arbetsmiljön

Tillåtet att använda skyddsmask 90 vid pandemi Covid-19

Det nya coronaviruset har Riskklass 3

Arbetsmiljöverket stödjer Folkhälsomyndighetens bedömning om att hantera det nya coronaviruset SARS-Cov-2 som riskklass 3. Riskklass 3 omfattar smittämnen som kan ge upphov till sjukdomar med allvarliga konsekvenser och där möjligheter att bota eller förebygga är begränsade, eller så är sjukdomen mycket smittsam.

Lagstödet för denna bedömning finns i 6 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker, där det står att om ett smittämne saknas i föreskrifternas företeckning över virus, så ska den högre riskklassen väljas. Du läsa mer om riskklasser och klassificering av smittämnen här:

Riskklasser och klassificering av smittämnen

När måste man dokumentera att arbetstagare exponerats för det nya coronaviruset?

Arbetstagare kan utsättas för det nya coronaviruset i många olika sammanhang, såväl privat som på jobbet. I vissa fall ska arbetsgivaren dokumentera om en arbetstagare har exponerats för ett smittämne i riskklass 3, den klass dit det nya viruset hör. Detta står i 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2018:4) om smittrisker.

Arbetsgivaren  är skyldig att dokumentera exponering för smitta som har konstaterats via provtagning och det står klart att exponeringen beror på ett tillbud eller olycka i samband med arbetstagarens arbetsuppgifter. Många människor har yrken där de träffar många andra personer under dagarna, allt från vårdpersonal till busschaufförer. Men till exempel att en person kliver på en buss, eller att man fikar med en kollega, ses inte som ett tillbud i föreskrifternas mening. Exponering eller smitta som skett i sådana sammanhang behöver därför inte dokumenteras.

Arbetsgivare ska dokumentera exponering för det nya coronaviruset som har skett på grund av att något brustit i arbetsgivarens system för att förebygga risker. Det kan till exempel vara att skyddsutrustning gått sönder, inte använts eller att gällande rutiner inte har följts.

  • exponering för smitta (det nya coronaviruset) har konstaterats via provtagning och
  • exponeringen har skett på grund av att något har brustit i arbetsgivarens system för att förebygga risker.

Du kan läsa föreskrifterna om smittrisker här:

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter

Arbetsgivaren ska även anmäla allvarliga tillbud när arbetstagare exponerats för eller smittats av allmänfarliga sjukdomar i arbetet, som covid-19, till Arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljölagen. Det gäller för arbetstagare som har arbetsuppgifter där det typiskt sett finns risk för smitta och när något brustit i arbetsgivarens system för att förebygga risker. Det som avgör om arbetsgivaren ska anmäla till Arbetsmiljöverket är om det har konstaterats att arbetstagaren har utsatts för smitta, eller smittats, i sitt arbete och inte privat.

Du kan läsa mer om anmälan av allvarligt tillbud här

Anmäl arbetskada, öppnas i nytt fönster

Arbetsplats hemma

Om en arbetstagare behöver arbeta hemma på grund av risken för covid-19 har arbetsgivaren fortfarande ansvar för att arbetstagarens arbetsmiljö är säker. Kraven i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning går oftast bra att uppfylla i bostaden, men det gäller att tänka på till exempel belysning och ergonomi. Om man inte kan ordna en lika bra sittplats i hemmet kan till exempel tätare pauser för att röra på sig behövas.

Läs mer i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning:

Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

Kontakt och mer information

Du kan följa utvecklingen av covid 19 på Folkhälsomyndighetens eller Krisinformations webbplatser:

Frågor och svar på Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Krisinformations webbplats, öppnas i nytt fönster

Du kan även ringa det nationella informationsnumret
113 13 för att få svar på dina frågor om covid-19.

Du kan ringa vår Svarstjänst på 010 – 730 90 00 om du har fler frågor om smittrisker i din arbetsmiljö.

Anställda som arbetar utomlands inom EU

Har du anställda som arbetar mycket utomlands inom EU? Då kan du vända dig till EU-Osha som kan vägleda till andra länders arbetsmiljölagstiftning:

EU-Oshas webbplats, öppnas i nytt fönster

Frågor och svar

Vilka arbetstidsregler blir särskilt viktiga att tänka på vid ett stort utbrott av smitta?

För en verksamhet kan ett utbrott av smitta innebära att vissa arbetstagare behöver arbeta mer än annars. Det skulle exempelvis kunna bli fråga om att behöva arbeta extra övertid/mertid, nödfallsövertid, under natt och utan dygns- eller veckovila.

I en situation då undantag tillämpas är det ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Blir det någon slags nödrätt som tar över arbetstidslagen vid ett stort utbrott av smitta?

Nej, lagen gäller som vanligt. Det finns särskilda bestämmelser som gäller när landet befinner sig i krig eller hotas av krigsfara, men de är inte aktuella vid andra typer av kriser.

Vi som jobbar inom samhällskritiska verksamheter som sjukvård, brandförsvar och polis – gäller något särskilt vid ett stort utbrott av smitta?

Det finns särskilda regler om undantag för offentlig verksamhet som exempelvis försvaret, polisen och skydds- och beredskapsarbeten, när verksamheten är av sådant slag att man inte kan undvika att bryta mot reglerna om arbetstid.

Undantaget gäller bara i situationer som avviker från det normala läget i denna typ av verksamhet, som ju alltid kräver kontinuerlig bemanning och snabba insatser. EU-domstolen har förklarat att det gäller tjänster som är oumbärliga för att skyddet av säkerhet, hälsa och allmän ordning ska kunna upprätthållas under förhållanden som är av exceptionellt allvarlig och omfattande art. Verksamheten behöver inte drivas av det offentliga för att omfattas av undantaget, det avgörande är arten av arbete som utförs.

Ett stort utbrott av smitta kan innebära att undantaget blir aktuellt, ifall trycket på verksamheten ökar markant genom större efterfrågan, eventuellt i kombination med onormalt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

Bestämmelserna om maximal sammanlagd arbetstid, dygnsvila, arbetstid för nattarbetande samt kompensation för tillfälliga brott mot veckovilan är då inte tillämpliga. Bestämmelsen om detta finns i 2 § 3 stycket Arbetstidslagen.

I en situation då undantaget tillämpas är det ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Gäller alltid kravet på 11 timmars dygnsvila, ifall man inte jobbar inom samhällskritisk verksamhet?

I vanliga fall ska varje arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, s.k. dygnsvila. Men arbetsgivaren får göra avvikelse från detta tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Bestämmelsen finns i 13 § ATL.

Enligt Arbetsmiljöverkets mening bör ett stort utbrott av smitta i vissa fall kunna betraktas som ett sådant särskilt förhållande som medför att tillfällig avvikelse kan göras från dygnsviloregeln. Det kan till exempel handla om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning smittan, eller att viss verksamhet behöver stängas ner på ett kontrollerat sätt, eventuellt i kombination med ovanligt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

I beslut om dispens från dygnsvilan har Arbetsmiljöverket normalt ställt krav på kompensationsledighet vid arbetsperiodens slut som motsvarar 11 timmar per arbetad 24-timmars-period.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om undantag från dygnsvilan tillämpas. I en situation då undantaget tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Gäller alltid kravet på veckovila, ifall man inte jobbar inom samhällskritisk verksamhet?

I vanliga fall ska varje arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar, s.k. veckovila. Men arbetsgivaren får göra avvikelse från detta tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Bestämmelsen finns i 14 § ATL.

Enligt Arbetsmiljöverkets mening bör ett stort utbrott av smitta i vissa fall kunna betraktas som ett sådant särskilt förhållande som medför att tillfällig avvikelse kan göras från kravet på veckovila. Det kan till exempel handla om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning av smittan, eller att viss verksamhet behöver stängas ner på ett kontrollerat sätt, eventuellt i kombination med ovanligt hög sjukfrånvaro i verksamheten.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om undantag från veckovilan tillämpas. I en situation då undantaget tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Får man ta ut övertid med anledning av ett stort utbrott av smitta?

Arbetsgivaren får ta ut så kallad allmän övertid när det finns särskilt behov av ökad arbetstid. Därutöver får arbetsgivaren ta ut så kallad extra övertid om det finns särskilda skäl för det och situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt. Bestämmelserna finns i 8 § och 8a § ATL.

Allmän övertid får tas ut med maximalt 200 timmar per kalenderår. Extra övertid får tas ut med maximalt 150 timmar per arbetstagare och kalenderår. Allmän och extra övertid får för varje arbetstagare totalt uppgå till som mest 48 timmar under en period om 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad.

Ett stort utbrott av smitta bör enligt Arbetsmiljöverkets mening kunna medföra att det finns sådant särskilt behov av ökad arbetstid inom vissa verksamheter att båda slagen av övertid kan motiveras. Det kan till exempel röra sig om att en verksamhet levererar varor eller tjänster som det finns särskilt behov av med anledning av smittan, eller att verksamheten behöver kunna drivas trots ovanligt hög sjukfrånvaro.

Gäller viloreglerna när man tar ut övertid?

Ja. Att övertid tas ut betyder inte att övriga bestämmelser i arbetstidslagen sätts ur spel. Det är tvärtom då särskilt viktigt att arbetstagarna får vila och återhämtning genom att dygnsvila och veckovila tas ut, om inte reglerna om undantag från dem är tillämpliga. Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga vid uttag av övertid.

Kan man aldrig ta ut mer övertid per person än 350 timmar per år, eller sammanlagt 48 timmar under en period om 4 veckor eller 50 timmar per kalendermånad?

Övertid som inte räknas in i allmän eller särskild övertid kan tas ut under mycket speciella förhållanden, det kallas nödfallsövertid. Sådan övertid för nödfallsarbete får tas ut då oförutsedda händelser vållat avbrott i en verksamhet eller hotat att medföra sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom. Nödfallsövertid får då tas ut i den omfattning som förhållandena kräver. Bestämmelsen finns i 9 § ATL.

Nödfallsarbetet behöver inte utföras av anställda i den drabbade verksamheten. Restriktivitet bör dock iakttas då det gäller nödfallsarbete utanför den egna verksamheten.

Så snart omständigheterna medger det ska arbetsgivaren underrätta den lokala fackliga organisationen om att nödfallsarbete avses äga rum på övertid. Om underrättelseskyldigheten åsidosätts blir den uttagna övertiden att betrakta som allmän eller särskild övertid, när förutsättningar finns för det, eller annars som otillåten övertid. Finns det ingen lokal facklig organisation faller underrättelseskyldigheten bort. I sådana fall får man lita till reglerna om övertidsjournal samt tillsynsbestämmelserna och bestämmelserna om straff för otillåtet övertidsuttag.

Att nödfallsövertid tas ut betyder inte att övriga bestämmelser i arbetstidslagen sätts ur spel. Det är tvärtom då särskilt viktigt att arbetstagarna får vila och återhämtning genom att dygnsvila och veckovila tas ut, om inte reglerna om undantag från dem är tillämpliga. Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga vid uttag av övertid.

Får man jobba utan raster och pauser om verksamheten är hårt ansträngd av ett stort utbrott av smitta?

Nej, raster, måltidsuppehåll och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om man gör undantag från viloreglerna eller tar ut övertid.

I vanliga fall har varje arbetstagare rätt till rast efter max 5 timmars arbete. Rast betyder att man har rätt att lämna arbetsplatsen. Det finns ingen regel om hur lång en rast ska vara men enligt praxis minst 30 minuter. Raster räknas inte in i arbetstiden. Vid en händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren får raster bytas mot måltidsuppehåll. Arbetstagaren får då inte lämna arbetsplatsen och tiden räknas in i arbetstiden. Måltidsuppehåll kan bli aktuella vid ett stort utbrott av smitta. Bestämmelserna finns i 15 och 16 §§ ATL.

Varje arbetstagare har också rätt till de pauser som behövs i arbetet. Pauserna kan schemaläggas om arbetsförhållandena kräver det. Pauser räknas in i arbetstiden. Bestämmelsen finns i 17 § ATL

Bedömningen av vilka pauser som behövs bör integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet, för att säkerställa att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Får man jobba hur mycket som helst under ett stort utbrott av smitta - om man till exempel tar ut extra övertid, nödfallsövertid och undantas från dygnsvilan och veckovilan?

Nej. Det finns en gräns för hur mycket var och en totalt får jobba. Den sammanlagda arbetstiden under en period av 7 dagar får som mest uppgå till 48 timmar under en beräkningsperiod om 4 månader. Beräkningsperioden innebär dock att man kan jobba betydligt mer än 48 timmar vissa veckor, så bestämmelsen medger stor flexibilitet i ett kortare perspektiv. Bestämmelsen finns i 10b § ATL.

Raster och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, och särskilt viktiga om man gör undantag från viloreglerna eller tar ut övertid.

I en situation då undantag tillämpas är det också ytterst viktigt att arbetsgivaren arbetar systematiskt med arbetsmiljön, enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, med särskilt fokus på att arbetstagarna får den vila och återhämtning de behöver för att klara sina uppgifter på ett hållbart sätt.

Vad är personlig skyddsutrustning och vad är en medicinteknisk produkt?

Arbetsmiljöverket är marknadskontrollmyndighet för personlig skyddsutrustning och Läkemedelsverket för medicintekniska produkter. Ibland kan det vara svårt att avgöra om det är en medicinteknisk produkt eller personlig skyddsutrustning och en del produkter kan vara godkända som både personlig skyddsutrustning och medicinteknisk produkt. Exempel på sådana produkter är engångshandskar, plastförkläden, ansiktsskydd och engångsoveraller. Produkter som är medicinteknisk utrustning, men inte personlig skyddsutrustning, är exempelvis de munskydd som används inom vården för att skydda patient och inte användaren. Om frågan gäller en medicinteknisk produkt kontakta Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket webbplats, öppnas i nytt fönster

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-03-26