Åtgärder för att öka trafiksäkerheten

Håll hastigheten! Enligt Trafikverket är ökad efterlevnad av hastighetsgränserna den enskilt viktigaste faktorn för att nå målen om minskat antal döda och allvarligt skadade i trafiken.

Det finns en del beräkningar för att ställa hastigheten i relation till ett fall från ett höghus i förhoppning att vi lättare ska förstå vad det är vi utsätter oss för. 

  • En kollision i 80 km/h motsvarar ett fall från åttonde våningen 
  • En kollision i 70 km/h motsvarar ett fall från sjätte våningen
  • En kollision i 60 km/h motsvarar ett fall från fjärde våningen
  • En kollision i 50 km/h motsvarar ett fall från tredje våningen
  • En kollision i 40 km/h motsvarar ett fall från andra våningen 
  • En kollision i 30 km/h motsvarar ett fall från första våningen  

Att sannolikheten inte är så stor att du överlever ett fall från sjätte eller åttonde våningen förstår du nog. Det finns alltså ett skäl till varför hastighetsbegränsningen finns och ska följas. Hastighetsbegränsningen är bland annat satt efter vägstandard och andra risker, såsom skolor, tätbebyggda områden, skymd sikt och mycket annat.

Oavsett om du är egen företagare eller anställd ska du alltid följa gällande hastighetsbegränsningar och i övrigt anpassa hastigheten till rådande förhållanden. Givetvis ska du också följa alla andra lagar och regler som trafiken omfattas av.

För att klara av att följa gällande lagstiftning behöver arbetstagaren ha kunskap om reglerna och varför de är viktiga att följa. Man behöver också ha tillräcklig tid för sitt uppdrag och möjligheten att säga stopp när utrymme för ytterligare arbetsuppgifter inte finns.

Självklart bör även de som upphandlar och förmedlar transporter vara väl medvetna om vilka förutsättningar som gäller och anpassa tiderna till omständigheterna. 

Det behöver även finnas kontrollsystem så att arbetsgivaren har möjlighet att följa upp att gällande regler följs av arbetstagarna.

Använd bilbälte

Om alla använde bilbälte skulle hundra liv sparas varje år i den svenska trafiken. Risken för att dödas vid en kollision halveras om du använder bilbältet. Trots att vi sedan länge har en lag om användning av bilbälte i Sverige är det många som slarvar. Utan bälte klarar du av en krock i ca 7 km/h, förutsatt att du är beredd på kollisionen och är tillräckligt stark för att ta emot dig. Redan vid hastigheter under 50 km/h slår man med så stor kraft i ratten att allvarliga skador kan uppstå. Bilbälte är den viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen och är en förutsättning för att andra skyddssystem i fordonet ska fungera, såsom krockkudde etc. Det finns alltså inga skäl att inte använda bilbälte!

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder bilbältet. Vissa äldre tunga fordon som idag rullar på svenska vägar är tyvärr undantagna från bälteskravet på grund av de regler som gällde när fordonet var nytt. Men att använda bilbälte när man kör i jobbet är en arbetsmiljöfråga.

Även om det inte ställs krav på detta i fordonslagstiftningen bör arbetsgivaren fundera på att byta ut äldre fordon som saknar bilbälte eller bältespåminnare.

För att öka bältesanvändningen behöver arbetsgivaren arbeta med attityder och förhållningssätt och ge arbetstagarna kunskaper om konsekvenserna av att inte använda bilbälte. Arbetsgivaren behöver också föregå med gott exempel och själv alltid använda bilbälte.

Arbetsgivaren behöver också följa upp bältesanvändningen genom regelbundna stickprovskontroller. Det finns även tekniska system som kan öka bältesanvändningen hos arbetstagarna.

Alkohol, droger och mediciner

Alkohol, droger och mediciner som påverkar körförmågan hör absolut inte hemma i trafiken! Du är livsfarlig för dig själv och andra om du kör alkohol- eller drogpåverkad. Den gemensamma nämnaren är att preparaten kan skapa trötthet, dåsighet, nedsatt uppmärksamhet, sömnighet eller upprymdhet. 

Det görs över 14 000 bilresor varje dag i Sverige med förare som är så alkoholpåverkade att de skulle dömas till rattfylleri om de upptäcktes.

Alkolås

För att minska problemet med rattfylla pågår olika projekt för att väcka intresse för alkolås. Principen för alkolås är enkel; finns det alkohol i utandningsluften går bilen inte att starta. Genom att montera in alkolås i fordonet kan alltså arbetsgivaren försäkra sig om att föraren inte kör alkoholpåverkad.

Att införa alkolås är i sig en relativt enkel åtgärd. Men arbetsgivaren behöver också fundera igenom och göra klart i sin handlingsplan för arbetsanpassning och rehabilitering vilka åtgärder som ska vidtas om det är någon som på grund av alkolåset inte kan utföra sina arbetsuppgifter. Vad arbetsgivaren tänker göra ska komma till arbetstagarnas kännedom så att alla känner till spelreglerna.

Självklart ska man vara nykter och drogfri på jobbet! Det ligger på arbetsgivaren att se till att det är så, oavsett vad för verksamhet man bedriver. 

Alkohol- och drogförebyggande arbete

Att diskutera alkohol och droger kan vara känsligt. Men om konsumtionen påverkar arbetet är det såväl arbetsgivarens som arbetstagarnas ansvar att agera. Det handlar om att personen utgör en allvarlig arbetsmiljörisk för sig själv och sin omgivning. Uppträder man påverkad på sin arbetsplats behöver man hjälp att komma ur sin situation.

För att nå framgång i sitt alkohol- och drogförebyggande arbete behöver arbetsgivaren jobba med attityder och förhållningssätt. Det gäller också att regelbundet kontrollera om personalen är nykter och drogfri. I regel finns det tydliga tecken på att något inte står rätt till. Det kan röra sig om en försämrad arbetsinsats, ökad frånvaro eller ett ändrat beteende. Då gäller det som arbetsgivare att våga tala om för personen att man upptäckt att något förmodligen inte står rätt till, att därefter lyssna samt erbjuda stöd och hjälp. 

Arbetets organisation och innehåll kan i sig vara en orsak till missbruk. Därför är det viktigt att ta hänsyn till bland annat skiftarbete, stress, arbetsuppgifternas krav, sociala kontakter, arbetsförhållanden och tillgång till alkohol och droger när arbetet planeras.

Alkohol- och drogpolicy

Arbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering ska även omfatta insatser vid alkohol- och drogmissbruk. Det ska också finnas en tydlig alkohol- och drogpolicy. Du hittar mer information i föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1).

Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1), föreskrifter

Du hittar även mer information på vår ämnessida Arbetsanpassning och rehabilitering.

Arbetsanpassning och rehabilitering

Undvik att köra trött

Se till att du är pigg och utvilad när du kör bil! Det är lika farligt att köra bil sömning och trött som att köra onykter. Ny forskning tyder på att 20 till 30 procent av alla bilolyckor beror på trötta förare. Tester i simulator visar att körförmågan vid femtiden på morgonen är lika dålig som hos en förare med 0,8 promille alkohol i blodet.

När blir man trött och varför?

Att vi blir trötta när vi kör är fullt naturligt enligt de flesta sömnforskare. Det beror på en mängd olika faktorer som är starkt knutna till våra fysiologiska förutsättningar, såsom

  • Körning på natten 
  • Oregelbunden sömn 
  • Mörker 
  • Dis/dimma 
  • Dålig sikt 
  • Isig vägbana 
  • Ingen radio/ljudsystem i fordonet 
  • Varmt i fordonet 
  • Den monotona situationen 
  • Alkohol, droger och mediciner   

Är man trött ökar risken för att man begår misstag i ”enkla situationer”. Man har dessutom en försämrad förmåga att lösa problem. Att köra bil och vara trött är en livsfarlig kombination! 

Tips för att undvika trötthet vid bilkörning 

Det finns egentligen bara ett hundraprocentigt sätt att dämpa sömnighet och trötthet; att sova tills dess man är pigg igen. Vissa menar dock att det finns några knep att ta till:

  • Stanna fordonet och ta en liten tupplur. En kvart räcker. Att veva ner sidorutan eller gå en snabb sväng runt bilen hjälper inte mer än för stunden.
  • Drick något koffeinhaltigt.
  • Ät måttligt. När du är för mätt blir du lätt dåsig.  

Det är även viktigt att känna till symptomen på trötthet och inte överskatta sin förmåga som förare.

Det är inte förbjudet att jobba under dygnets mörka timmar. Arbetsgivaren ska dock vara införstådd med de risker som är förknippade med detta, ha kunskap om hur människan fungerar och utifrån detta organisera arbetet så att riskerna minimeras så långt som möjligt. Förutom cheferna, behöver även arbetstagarna ha kunskap om hur människan fungerar och riskerna med arbete under dygnets mörka timmar.

Arbetet ska planeras så att det finns tid för pauser och raster, samt att reglerna för kör- och vilotider följs.

Regler och lagar om kör- och vilotider

EU har gemensamma regler när det gäller kör- och vilotider för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer som har en totalvikt över 3,5 ton. De gäller även bussar oavsett totalvikt. För svenska anställda förare och utländska förare i Sverige gäller också vägarbetstidslagen. Transport­styrelsen är den myndighet som hanterar reglerna om kör-och vilotider och vägarbetstidslagen.

Transportstyrelsens webbplats, öppnas i nytt fönster

Använd säkra fordon

Ju högre krocksäkerhet ett fordon har, ju större chans har du att överleva vid en kollision. 

Bilars förmåga att skydda oss vid en kollision varierar kraftigt. Även när det gäller nyare modeller. Krocktester visar att risken att dödas eller skadas svårt är hälften så stor i de säkraste bilarna, jämfört med de mindre säkra bilarna. 

Du hittar mer information om bilars säkerhetsnivåer hos Euro NCAP, det europeiska utvärderingsprogrammet för nya bilar.

Euro NCAP, webbplats, öppnas i nytt fönster

Krocksäkerhet, körsäkerhet och säkerhetshöjande system

Säkerheten i ett fordon kan man förenklat dela upp i krocksäkerhet, körsäkerhet och säkerhetshöjande system. Krocksäkerhet omfattar alla de skyddande egenskaperna ett fordon har när olyckan inträffar. Körsäkerhet omfattar alla de egenskaper som hjälper till att minska risken för att olyckor inträffar, exempelvis bilens väghållning, förarens sikt, bromssystemet etc. Säkerhetshöjande system kan till exempel vara antisladd och automatiska bromsar.

För att uppnå en så god trafiksäkerhet som möjligt är det viktigt att fordonen har en så god krock- och körsäkerhet som möjligt och har de säkerhetssystem som hjälper oss i situationer som vi själva har svårt att behärska. 

Aktiva system för ökad trafiksäkerhet

Låsningsfria bromsar, ABS är en självklarhet i moderna bilar. Antisladdsystem har visat sig ha en mycket bra trafiksäkerhetshöjande effekt. I Sverige är de allra flesta nya bilar utrustade med detta. Det kan anses naturligt att bilar som används i arbetet är utrustade med antisladdsystem.

Automatiska bromsar är system som kan bedöma om bilen närmar sig ett annat fordon eller objekt allt för fort. När systemet bedömer att krocken eller påkörningen är oundviklig så bromsar det bilen automatiskt. Dessa system är ännu inte lika vanliga som antisladdsystem men erbjuds på allt fler bilmodeller. Systemen har visat sig minska påkörningsskadorna effektivt. Många av systemen bromsar inte med full kraft men är ändå verkningsfulla. Beroende på ursprunglig hastighet, kommer bilen att antingen minska krockhastigheten eller helt undvika kollisionen.

Som arbetsgivare är man skyldig att undersöka och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska dessutom omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

För att leva upp till detta behöver arbetsgivaren ta hänsyn till fordonens krocksäkerhet, säkerhetshöjande system och körsäkerhet vid inköp av fordon. Det går inte bara att prioritera det billigaste fordonet. Samtidigt behöver man väga in om fordonet är lämpligt för den tänkta uppgiften.

Arbetsgivaren avgör säkerhetsnivån

Arbetsgivaren behöver också fundera igenom på vilken säkerhetsnivå man ska lägga sig på när det gäller hyrbilar och inte minst vilken säkerhetsnivå man lägger sig på när det gäller arbetstagarnas privata fordon som används i tjänsten. Det är arbetsgivaren som bestämmer vilka fordon som får användas i jobbet, inte den enskilde arbetstagaren.

Ett fordon är en arbetsutrustning som ska underhållas väl. Detta faller också under arbetsgivarens skyldigheter, även när det gäller privata fordon som framförs i tjänsten. Att tillåta eller beordra en arbetstagare att ta ut ett fordon i trafik som inte är väl underhållet och fullt trafiksäkert är inte tillåtet.

Kunskaper om risker i arbetet

Arbetsgivaren och arbetstagarna ska ha tillräckliga kunskaper om de risker som finns i arbetet. Arbetsgivaren ska också ha tillräckliga kunskaper för att kunna hantera sitt systematiska arbetsmiljöarbete, där trafiksäkerheten ingår som en del. 

En arbetstagare som tjänsten ska naturligtvis ha ett giltigt körkort. Hen bör också ha kunskaper om följande:

  • Grundläggande kunskaper om hur människan fungerar och vilka brister som vi har. 
  • Hastigheten och dess konsekvenser och inverkan vid en olycka. 
  • Bilbältets och andra skyddssystems inverkan. 
  • Alkohol, drogers och mediciners inverkan på trafiksäkerheten. 
  • Sömn, vakenhet och att lära sig tyda sina egna signaler på trötthet. 
  • Första hjälpen och brand. 
  • Halkkörning, körning i mörker och under övriga dåliga väderförhållanden. 
  • Lastsäkring. 
  • Organisationens interna rutiner som rör trafiksäkerhetsfaktorer. 

Det är också viktigt att komma ihåg att alla som kör i jobbet ska ha kunskaperna oavsett om man kör ofta eller sällan, långa eller korta sträckor. 

Man får inte glömma bort att chefer och arbetsledande personal också behöver kunskaper om trafiksäkerhet. Det är i grunden deras kunskaper och attityder som formar arbetsplatsen. 

Kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet

För att klara av sitt systematiska arbetsmiljöarbete behöver arbetsgivaren ha kunskaper om allt som rör den egna verksamheten och de risker som finns där. Ibland har man som arbetsgivare inte den kompetens som krävs för att göra bra riskbedömningar och vidta rätt åtgärder. Då ska företagshälsovården eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas utifrån. Du hittar mer information om systematiskt arbetsmiljöarbete på våra sidor om hur man arbetar med arbetsmiljön.

Arbeta med arbetsmiljön

Distraktion vid körning

Att som förare titta bort från trafiken är riskfyllt. Medan uppmärksamheten riktas mot exempelvis en smartphoneskärm eller ett SMS så kan mycket hända i trafiken som kräver åtgärder från föraren. De svenska reglerna kring detta säger att man får ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet. Det är ett citat ur Trafikförordningen och Transportstyrelsen är myndigheten som hanterar dessa regler. Det är alltså inget totalförbud mot att använda kommunikationsteknik när man kör så länge det inte inverkar negativt på körningen. En anledning till detta är att användning av modern kommunikations­teknik inte bara distraherar föraren utan kan också vara trafiksäkerhetshöjande. Exempelvis kan tekniken hjälpa föraren att tolka trafiksituationer och varna om faror.

Som arbetsgivare är man skyldig att undersöka och bedöma riskerna i arbetet. Vid inköp av fordon och utformning av förarplatser är det viktigt att kommunikationsutrustningar, trafikledningsutrustningar etc. utformas så att föraren inte störs i körningen av fordonet. Det är också viktigt att fordonet får sådan säkerhetshöjande utrustning som är anpassad till arbetet.

Arbetsrutinerna ska utformas så att föraren så lite som möjligt distraheras i körningen. Att kontrollera att det fungerar i praktiken ingår när arbetsgivaren undersöker och bedömer riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt göra det som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, även när arbetet sker ute i trafiken. 

Du hittar mer information om trafiksäkerhetsarbetet i Sverige på Trafikverkets webbplats.

Trafikverkets webbplats, öppnas i nytt fönster

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-10