Frågor och svar om organisatorisk och social arbetsmiljö

Varför har Arbetsmiljöverket tagit fram nya regler om organisatorisk och social arbetsmiljö?

Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning, arbetstider eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. De nya föreskrifterna har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter

Vilka omfattas av de nya föreskrifterna?

Föreskrifterna gäller samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning.

Varför omfattas inte elever och studerande av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö?

Elever och studenter har rätt till en god arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt. Det finns bindande regler för detta, då arbetsmiljölagen och föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för studerande. Skolans huvudman är skyldig att följa dessa regler. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) konkretiserar arbetsmiljölagen och preciserar vilka faktorer som ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Föreskrifterna är utformade för arbetstagare som har ett anställningsförhållande. Det gör att de inte passar för elever och studerandes situation och därför omfattas de inte. Men lärosätenas huvudman är likväl skyldig att se till att elever och studenter har en bra organisatorisk och social arbetsmiljö.

Vad får de nya reglerna för konsekvenser för arbetstagarna?

Vi förväntar oss att de nya reglerna kommer att minska risken för att människor blir sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning, arbetstider eller kränkande särbehandling på jobbet. Vi förväntar oss också att reglerna ger arbetstagarna ett stöd för att i högre utsträckning, när det behövs, ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen.

Vad har medarbetaren för ansvar att bidra till en god arbetsmiljö?

Enligt arbetsmiljölagen kapitel 3, 4 paragrafen, ska arbetstagaren medverka och följa de föreskrifter och regler som gäller på arbetsplatsen. Arbetstagaren har även skyldighet att meddela om det finns akuta risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att arbetstagarna ska kommunicera, inte kompensera bristerna i arbetsmiljön. Det är viktigt att alla är involverade i arbetsmiljöarbetet. Delaktighet är en mycket viktig aspekt av den sociala arbetsmiljön.

Kan ni ge några exempel på vad arbetsgivarna ska göra rent konkret?

Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.

Ohälsosam arbetsbelastning

Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen. Arbetsgivaren behöver se till att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda för att förhindra att ohälsa uppstår.

Arbetstid

Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och att vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, t.ex. att tid för återhämtning planeras in.

Kränkande särbehandling

Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt att man har rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ingår bland annat hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.

Vad kan Arbetsmiljöverket göra om jag är utsatt för kränkande särbehandling och mobbing på jobbet?

Mobbning och kränkande särbehandling på arbetet i första hand är en fråga för arbetsgivare och skyddsorganisationen på arbetsplatsen.

Det är bra att känna till att Arbetsmiljöverket inte:

  • biträder någon part i en konflikt på en arbetsplats
  • tar ställning till vem som bär skuld för mobbning och kränkande särbehandling
  • behandlar frågor som rör kompensation eller ersättning för det inträffade

Vad kan man som arbetstagare göra i en situation där man känner sig kränkt eller mobbad av sin chef?

Föreskrifterna säger att man ska ha rutiner för och kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Det ska vara tydligt vem man ska vända sig till vid kränkande särbehandling. I de allmänna råden står även att man bör kunna vända sig till en högre chef och att den som ska göra en utredning bör vara opartiskt och ha de berördas förtroende.

Hur gör jag om det finns problem/brister på min arbetsplats?

Om det finns brister i arbetsmiljön på din arbetsplats rekommenderar vi att man i första hand pratar med sin chef och blir du inte nöjd med det, kan du kontakta ett skyddsombud. Skyddsombudet kan kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärder och även vända sig till Arbetsmiljöverket om ingen åtgärd görs. Du kan även vända dig till ditt fackförbund och be att få tala med ett regionalt skyddsombud.

Som arbetstagare kan du anmäla brister i arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket. En sådan anmälan behandlas med sekretess det vill säga vi talar inte om för arbetsgivaren att vi har fått en sådan anmälan och ännu mindre vad som står i den. Anmälan kan du göra via vårt kontaktformulär. I meddelandet måste det framgå vilket arbetsställe det är frågan om (företagets namn och adress), samt vad som är problemet där.

Kontaktformulär

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-03-02