Stress

Arbetsrelaterad stress uppkommer som en konsekvens av belastande förhållanden på arbetet. Det är ett sammansatt problem och kan ta sig olika uttryck i olika yrken och branscher.

Hitta på sidan

Organisatoriska åtgärder kan förebygga stress
Huvudsakliga risker med stress
Ditt ansvar som arbetsgivare
Ansvar för andra än arbetsgivare
Förebygg arbetsrelaterad stress
Fördjupande information om stress

Två förhållanden i arbetsmiljön som kan leda till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning och problem som rör det sociala samspelet på arbetsplatsen. Som arbetsgivare har man ett ansvar att skapa en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa. Det är viktigt att förebygga eller åtgärda förhållanden som ger upphov till arbetsrelaterad stress och att få till en fungerande balans mellan krav och resurser. Med hjälp av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan arbetsgivare tillsammans med skyddsombud och arbetstagare förebygga arbetsrelaterad stress. Det handlar om att undersöka och bedöma vilka risker och brister som finns i arbetsmiljön, att åtgärda bristerna och att följa upp att åtgärderna får avsedd effekt.

Organisatoriska åtgärder kan förebygga stress

Arbetsgivare kan förebygga arbetsrelaterad stress genom organisatoriska åtgärder. Det kan handla om att öka resurserna för att utföra arbetet eller minska kraven i arbetet. Att arbetsgivaren är tydlig när det gäller verksamhetsmål och arbetskrav kan förhindra belastningar som är kopplade till otydlighet och bespara arbetstagarna belastande merarbete. Det kan också handla om att ändra bemanningen vid ensamarbete eller om att vidta säkerhetsåtgärder vid risker för våld. Arbetsbelastningen kan minskas genom att fler hjälps åt med en arbetsuppgift eller genom att arbetsgivaren ökar bemanningen. Man kan också plocka bort vissa arbetsuppgifter eller senarelägga utförandet av arbetet. Stöd med att prioritera ger förutsättningar för att kunna minska arbetsmängden när det behövs. Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för hur man ska agera vid konflikter och kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Exempel på signaler på hög arbetsbelastning och stress är:

övertidsarbete, att man tar med arbete hem eller hoppar över raster eller luncher
hög arbetsintensitet under långa perioder
upplevelse av otillräcklighet
bristande motivation, nedstämdhet
psykosomatiska symptom: värk, sömnbesvär, mag-tarmbesvär
låg kvalitet på eller sen leverans av arbetsresultat
sjukskrivningar, sjuknärvaro
hög personalomsättning
konflikter, samarbetssvårigheter, kränkande särbehandling
olyckstillbud.

Huvudsakliga risker med stress

Två av de främsta riskerna för att arbetsrelaterad stress ska uppkomma är hög arbetsbelastning och problem som rör det sociala samspelet på arbetsplatsen. Några andra vanliga risker är skiftarbete, ensamarbete och brister i den fysiska miljön.

Hög arbetsbelastning

De flesta arbeten innebär belastning i form av krav av ett eller annat slag. Att utsättas för många krav behöver i sig inte betyda påfrestningar som leder till något negativt för hälsan eller välbefinnandet. Men om kraven överstiger de resurser som finns för att uppfylla dem och en sådan obalans blir långvarig kan det ge skadliga effekter för individen. Även organisationen kan drabbas av negativa effekter av en obalans mellan krav och resurser.

Till de grundläggande resurserna för att klara kraven i arbetet och för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa räknas

tillräckliga kunskaper och erfarenheter för arbetsuppgifterna
möjligheter till återhämtning
stöd från omgivningen
inflytande över sina arbetsförhållanden.

Stressvåg med krav på ena sidan och resurser på andra vågskålen.

Balansen mellan krav och resurser kan illustreras med hjälp av en våg. Om kraven ökar fylls den vänstra vågskålen på och då behöver man tänka på att också tillföra resurser i den högra vågskålen för att vågen ska kunna väga jämnt.

Arbetsgivaren behöver se till att den totala kravbördan inte ger upphov till en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven i arbetet kan komma från arbetsuppgifternas innehåll och organisation eller från sociala kontakter. Det är viktigt att kraven i arbetet görs tydliga för arbetstagarna. Otydlighet kring arbetsuppgifterna skapar osäkerhet och ökar på tyngden i vågskålen med krav. Arbetskamraters och kunders/klienters/brukares förväntningar och agerande kan också ge upphov till krav. Felaktiga eller mycket högt ställda förväntningar på arbetsinsatser, misstro och dålig stämning är exempel på sådana krav. En del krav är på så vis oönskade och utgår inte från målen för arbetet.

Ständiga förändringar

Förändringar i arbetslivet är en naturlig del i arbetslivets utveckling och är ofta både nödvändiga och önskvärda. Förändringar kan dock innebära betydande påfrestningar för arbetstagarna, särskilt när förändringarna sker ofta.

Hur förändringar genomförs har stor betydelse för om de ger konsekvenser för arbetstagarnas hälsa. Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt informera om varför förändringen görs och hur den ska genomföras. Det är också viktigt att informationen ges fortlöpande under hela förändringsprocessen och att den är samlad, tydlig och saklig. Ibland kan det vara värdefullt att tala om att det för tillfället inte finns någon information att ge, för att stilla onödig oro.

I samband med förändringar i verksamheten kan chefer, arbetsledare, fackliga ombud och skyddsombud hamna under psykiskt påfrestande förhållanden på grund av de olika och ofta motstridiga krav som ställs från arbetsgivare respektive arbetstagare. Dessa personers arbetssituation bör därför ägnas särskild uppmärksamhet så att de får det stöd och de förutsättningar som de behöver. Arbetstagarnas specifika erfarenheter och kunskaper om arbetsförhållandena är värdefulla vid förändrings- och utvecklingsarbete. Det är viktigt att arbetstagarna erbjuds möjligheter att bidra i förändringsarbete som berör dem.

Otrygghet i anställningen

Att arbeta i en osäker anställningsform innebär en speciell typ av belastning som kan inverka negativt på hälsan och välbefinnandet. I vissa fall kan det minska arbetstagarens benägenhet att rapportera brister och att lyfta arbetsmiljöfrågor. Det kan även påverka privata förhållanden negativt och inskränka valmöjligheter särskilt om det varar över en längre tidsperiod.

Skiftarbete, oregelbundna arbetstider

Att arbeta nattetid står i konflikt med människans naturliga dygnsrytm och innebär därför en påfrestning på kroppen. Dessutom medför nattarbete att man är tröttare och att risken för olyckor ökar. Man bör därför undvika alltför långa arbetspass, och vid treskift är ordningen morgon – eftermiddag – natt att föredra framför den omvända. För återhämtning mellan två arbetsskift behövs vanligen 11 timmars vila. Efter en period med flera nattskift är det angeläget att lägga in en längre vila. För lite sömn ökar de negativa effekterna av stress och sömnbrist är i sig själv en stressfaktor som kan ge ohälsa.

Om en arbetstagare ska arbeta hemifrån är det viktigt att arbetsgivaren kommer överens med arbetstagaren om vilka villkor som ska gälla. Det är till exempel inte i längden hälsosamt att ständigt vara nåbar och beredd att rycka in och inte heller att ledigheter återkommande avbryts med arbete. Det är därför viktigt att inte i onödan störa med frågor om arbetet på ledig tid. Ett enkelt rutinartat telefonsamtal kan bryta ett återhämtningsförlopp och ge upphov till stress.

Ensamarbete

Att utföra arbete ensam kan innebära en stark psykisk påfrestning, särskilt om det är förenat med risker, till exempel våld eller trakasserier. Ett annat förhållande som kan vara påfrestande är övervakningsarbete där stora värden – mänskliga och materiella – står på spel. Ensamarbete kan även innebära en ökad olycksfallsrisk. Det är viktigt att det finns larmanordningar och möjligheter att vid behov kunna komma i kontakt med arbetsledningen. För att förebygga ohälsa måste arbetet ibland organiseras så att ensamarbete minimeras.

Arbete med människor

Arbete med människor är sådana arbeten där det viktigaste redskapet är den egna personen, till exempel sjukvårdspersonal, socialarbetare och anställda inom omsorgen. Deras arbetsuppgifter är ofta engagerande men kan bli påfrestande, särskilt om förväntningarna på arbetsinsatsen är oklara. I kombination med ett högt arbetstempo kan det innebära risker för arbetsrelaterad stress. Åtgärder som kan mildra stressen är:

regelbundet stöd av handledare
dubbelbemanning
rutiner för att hantera krävande kunder eller klienter
minskad arbetsmängd.

Den fysiska miljön

Den fysiska miljöns utformning kan även ligga till grund för psykisk påfrestning. Hur lokaler och inredning ser ut har betydelse för vårt välbefinnande och kan såväl underlätta som försvåra våra möjligheter till kontakt och samverkan med arbetskamraterna. En hög ljudnivå försvårar våra möjligheter att kommunicera med varandra och störande ljud är i sig själv en stressfaktor. Risker från farliga ämnen och maskiner kan göra att vi känner en press och oroar oss för skador. Arbeten som innebär hög olycksfallsrisk kan ge upphov till rädsla och oro för att något ska hända.

Konflikter

Påfrestningar i arbetet uppmuntrar primitiva beteenden som ryktesspridning och utlöser försvarsmekanismer som kan leda till att ”syndabockar” söks. Kränkningar och konflikter som har sin grund i arbetssituationen genom för hög arbetsbelastning, otydliga förväntningar på arbetsinsats, få eller inga reaktioner på utfört arbete med mera, bör betraktas som en konsekvens av brister i arbetsmiljön. Det är viktigt att synliggöra konflikterna och att utreda och åtgärda orsakerna till dem.

Läs mer om konflikter på sidorna om mobbning och hot och våld.

Mobbning

Hot och våld

Ditt ansvar som arbetsgivare

Du som är arbetsgivare ansvarar för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö utan stress. Du kan förebygga risker genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

När en arbetstagare skadas vid ett olycksfall på grund av akut överbelastning eller får en arbetssjukdom på grund av långvarig överbelastning behöver du som arbetsgivare agera. Ju snabbare åtgärderna sätts in desto lättare blir det för arbetstagaren att komma tillbaka till arbetet.

Allvarliga olyckor och tillbud ska arbetsgivaren, så snabbt som möjligt, anmäla till Arbetsmiljöverket. Ett tillbud är en händelse som hade kunnat leda till en olycka.

Nu finns en ny webbplats där man kan anmäla allvarliga olyckor, tillbud och arbetsskador på ett ställe. Den som gör anmälan behöver inte fundera över vilken lagstiftning anmälan sker. Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan har gemensamt tagit fram webbplatsen Anmälarbetsskada.se

Anmäl arbetsskada, öppnas i nytt fönster

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Ansvar för andra än arbetsgivare

Arbetstagaren har inget formellt ansvar, men deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. Arbetsplatsens skyddsombud kan också påtala att brister i arbetsmiljön ska åtgärdas.

Skyddsombud och arbetsmiljöombud

Förebygg arbetsrelaterad stress

Arbetsrelaterad stress behöver hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att det sker ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan beskrivas i fyra steg:

Undersök arbetsmiljön.
Bedöm riskerna.
Åtgärda riskerna, skriv en handlingsplan.
Kontrollera att åtgärderna har fungerat.

1. Undersök arbetsmiljön

För att komma åt orsakerna och det som ligger bakom arbetsrelaterad stress gäller det att se till så att särskilt påfrestande förhållanden och arbetsuppgifter kommer med i undersökningen för samtliga arbetstagare.

Det finns många olika sätt att systematiskt undersöka de risker som finns i arbetsmiljön. Anpassa sättet till er verksamhet. Ni kan exempelvis samla in uppgifter i samverkan genom att föra en dialog om riskfyllda arbetsförhållanden och arbetskrav i den dagliga verksamheten. Undersökningen kan ske inom ramen för olika typer av mötesformer som:

medarbetarsamtal
arbetsplatsträffar
arbetsgruppsmöten
skyddskommittémöten
ledningsmöten.

Särskilda enkätundersökningar där medarbetarna har möjlighet att vara anonyma kan ge värdefulla uppgifter om upplevda brister, till exempel stress, och orsakerna till dessa.

För det mesta uppstår obalans och stress genom att flera risker och belastande faktorer samverkar. Det är mer ovanligt att arbetsrelaterad stress beror på ett enstaka förhållande eller en enskild faktor.

Exempel på förhållanden som kan ge upphov till stress:

Krav

Oklara förväntningar på arbetsinsatser
Påfrestningar som genereras av hot och våldsrisker
Krävande kontakter med klienter, kunder, anhöriga med flera
Krav som genereras av svåranvända IT-system
Stor arbetsmängd

Bristande resurser

Avsaknad av stöd från chefer
Avsaknad av stöd från kollegor
Otillräckliga kunskaper
Otillräckligt med tid, personal eller tekniska hjälpmedel
Oklara befogenheter

Alla arbetstagare på en arbetsplats utsätts normalt inte för samma stressrelaterade förhållanden. Riskförhållandena kan skilja sig åt mellan yrken, arbetsgrupper och funktioner. Det gäller att väga in sådana skillnader vid sammanställningen av undersökningens resultat, för att på så vis underlätta att identifiera gemensamma orsaker till stressen och utforma lämpliga åtgärder.

2. Bedöm riskerna

Bedöm hur allvarliga riskerna som identifierats genom undersökningen är. Syftet är att avgöra om åtgärder behövs.

3. Åtgärda riskerna, skriv en handlingsplan

Det är sällan man enkelt kan identifiera en lämplig åtgärd. För att vidta rätt åtgärder är det nödvändigt att utreda vilka organisatoriska åtgärder som är lämpliga. Utred och genomför åtgärder i samråd med de arbetstagare som är berörda. På så vis kan de utformas och anpassas så att rätt åtgärder vidtas och genomförandet bli effektivt.

Åtgärda risker direkt när det är möjligt, och skriv ned vad som gjorts. Om det inte går, gör en handlingsplan som innehåller följande:

vilka risker som finns
vad som ska göras
vem som ska göra det
när det ska vara klart.

Om riskbedömningen har visat att det finns många problem är det varken betryggande eller effektivt att lappa och laga på symtomnivå. Olika typer av individuella åtgärder som syftar till att exempelvis hjälpa arbetstagarna med stresshantering fungerar för några, men kommer inte åt det som orsakar och ger upphov till den arbetsrelaterade stressen. Åtgärder som innebär förbättringar för några får inte samtidigt leda till försämringar för andra. För vissa åtgärder kan det krävas beslut på en högre chefsnivå eller av högsta ledningen.

Exempel på åtgärder för att minska den arbetsrelaterade stressen:

tydligare arbetsuppgifter och roller
minskad arbetsmängd
hjälp med att prioritera arbetet
ökad bemanning
effektivare arbetsmetoder
tid för återhämtning och reflektion
utbildningsinsatser
förbättrade möjligheter till samarbete

Detta är bara några få exempel på åtgärder för att minska kraven respektive öka resurserna. Ändamålsenliga är de åtgärder som kommer åt orsakerna till de risker som ni har identifierat i er verksamhet.

När en skada uppstått ska arbetstagaren få hjälp med rehabilitering för att kunna återgå till arbetet. För detta bör det finnas rutiner.

Arbetsanpassning och rehabilitering

4. Kontrollera att åtgärderna har fungerat

Det är viktigt att kontrollera alla genomförda åtgärder och ta ställning till om åtgärderna räcker eller om det behövs andra eller ytterligare åtgärder. Om de planerade åtgärderna inte blivit genomförda behöver ni ta reda på varför och hitta en fungerande lösning. Justera handlingsplanen vid behov.

Stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver gås igenom regelbundet och vid ändringar i verksamheten.

Fördjupande information om stress

Här hittar du fördjupande information om stress som kan hjälpa dig vidare i ditt arbetsmiljöarbete.

De arbets- och miljömedicinska klinikerna i Stockholm, Lund, Göteborg, Örebro, Umeå, Uppsala och Linköping.

”Om det visar sig att en anordning ligger precis på gränsen mellan två besiktningsklasser så ska anordningen tillhöra den lägre klassen.”

Definitioner av krav och resurser i arbetet

Krav är de aspekter av arbetet som kräver varaktiga fysiska eller psykiska ansträngningar.

Resurser är de aspekter av arbetet som tjänar till att uppnå målen för arbetet eller minska kraven i arbetet.

Webbutbildning - Stress

Interaktiv utbildning om stress. Utbildningen vänder sig till dig som vill veta mer om stress, om hur det kan påverka dig, men framförallt vad som går att göra för att motverka stressen

Utbildning om stress, öppnas i nytt fönster

Webbutbildning - Hot och våld

Interaktiv utbildning om hot och våld.

Webbutbildning stress, öppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad 2016-09-05