Hantering av oro och rädsla på arbetsplatsen

Många känner nu en oro för sin egen hälsa och livssituation, eller kanske någon annans hälsa och liv. I den här situationen efterlyser många arbetsgivare stöd och riktlinjer för hur de ska agera på arbetsplatsen och i sitt arbetsmiljöarbete.
Gråtande kvinna

Stöd till arbetsgivare för att hantera oro

Oro kan vara ett tecken på brister i arbetsmiljön. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att undersöka och förebygga smittrisker och andra risker som kan leda till att arbetstagare drabbas av ohälsa.

Du som arbetsgivare kan behöva hantera den aktuella situationen på flera olika sätt, exempelvis:

  • genom ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete med att förebygga smittrisker kopplat till coronaviruset kan oro och rädsla minska.

    Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning

  • genom att ta reda på om tecken på oro och rädsla kan vara kopplad till risker i arbetsmiljön, som exempelvis rör arbetstidens förläggning, arbetsbelastning och starkt psykisk påfrestande arbete.
  • genom att ha täta avstämningar med arbetstagarna och tydligt upplysa om var de kan vända sig om de har frågor eller känner oro. Behovet av information är stort i kristider, och här kan arbetsgivaren göra en viktig insats. På många arbetsplatser finns det också ett skyddsombud som kan vara ett stöd.
  • genom att hålla sig uppdaterad kring riskgrupper och vad som gäller för dem.

Fler tips och råd finns hos Prevent och Sunt arbetsliv:

Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster

Sunt arbetslivs webbplats, öppnas i nytt fönster

Systematiskt arbetsmiljöarbete: undersök, bedöm och åtgärda risker som kopplar till oro och rädsla

Alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete som bland annat innebär att regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena och bedöma risker för att arbetstagarna blir sjuka eller skadas i arbetet. Om det finns sådana risker ska de åtgärdas så snart det är möjligt.

Den kris som nu råder är en källa till oro och rädsla hos oss alla. Eftersom den situation vi befinner oss i, och kunskaperna om den, förändras hela tiden finns det anledning att oftare än annars undersöka och bedöma arbetsmiljöförhållanden som innebär oro och rädsla. Även åtgärderna kan behöva omprövas från gång till annan.

Många arbetsgivarorganisationer erbjuder information och verktyg för att stötta dig som arbetsgivare med att hantera rådande kris i det systematiska arbetsmiljöarbetet . 

Samverka på arbetsplatsen, till exempel genom att inrätta en krisgrupp

Arbetsgivaren kan utgå från redan existerande samverkansgrupp eller skyddskommitté. Men ni kan också ta upp en dialog om att skapa en tillfällig och snabb krisgrupp. Den kan till exempel bestå av chef, skyddsombud och facklig företrädare. Håll övriga informerade om vad krisgruppen kommer fram till ifråga om åtgärder.

Kommunicera

Det är viktigt att du som arbetsgivare hela tiden håller kommunikationsvägarna öppna och informerar arbetstagarna om nuläget. Man måste tänka på att den som är orolig har svårt att ta till sig information. Det blir extra viktigt med tydlighet.

Undersök och bedöm risker för ohälsa

Det är bra om chef och skyddsombud går igenom riskbedömningen tillsammans. Riskbedömningar är viktiga eftersom de bland annat lägger grunden till hur man ska prioritera bland åtgärder som behöver vidtas skyndsamt. Just nu handlar mycket av det arbetsmiljöarbete som bedrivs om att förebygga smittspridningen, det är också viktigt att beakta den oro och rädsla arbetstagare kan känna.

Några exempel på oro och rädsla arbetstagare kan känna är:

  • att bli smittade av viruset på arbetsplatsen (om man är i kontakt exempelvis med kunder, barn, svårt sjuka)
  • att inte kunna jobba hemifrån
  • att inte få skyddsutrustning
  • att inte få rätt skyddsutrustning
  • att ekonomin påverkas om man stannar hemma
  • att någon av våra närstående ska smittas
  • att det kan kännas otryggt även på platser där man brukar känna sig trygg, till exempel på arbetet
  • saknaden av att ha arbetskamrater.

Undersökningar och riskbedömningar ger ett underlag för de åtgärder som arbetsgivaren kan vidta för att minimera risker kopplade till oro och rädsla. Det är vanligt att åtgärderna behöver vara flera, och exempel på frågor man kan ställa sig när åtgärder ska väljas är om arbetstagarnas eventuella oro kan minskas via:

  • regelbunden avstämning med arbetsgivaren
  • regelbunden information
  • fakta
  • samtal hos företagshälsovård eller liknande kompetens
  • arbetstagarens egna förslag på vad som skulle minska oro

Ta fram en handlingsplan

Åtgärder ska vidtas så snart det är möjligt, och de åtgärder som inte kan vidtas direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan. Av handlingsplanen ska det framgå vilka åtgärderna är och vilka risker de ska förebygga. Det ska också framgå när åtgärden ska vara genomförd och vem som ansvarar för att den genomförs.

Följa upp

Åtgärder som genomförs ska följas upp för att kontrollera att de haft avsedd effekt. Kontroller av åtgärder med koppling till coronaviruset behöver göras snart efter genomförandet eftersom utvecklingen av denna kris går fort. Om inte åtgärder ger effekt behöver man på nytt undersöka och bedöma de arbetsmiljöförhållanden som varit upphov till åtgärden.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Kontaktyrken och oro

Sjukvård, äldreomsorg och verksamheter med arbetstagare inom kontaktyrken påverkas av flera förändringar på grund av coronapandemin. Oro för hälsan kan bero på risker kopplade till exempelvis:

  • Smitta
  • ohälsosam arbetsbelastning
  • arbetstidens förläggning
  • situationer som innebär stark psykisk påfrestning.

Det här är risker som ska hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Coronavirus och arbetsmiljö

Ohälsosam arbetsbelastning

Att arbeta inom sjukvården, omsorgen eller hemtjänsten med mera innebär just nu för många att arbeta under mycket höga krav, det vill säga krav på hög prestation, intensivt arbete, att vara extra noggrann med mera. Därutöver kan det finnas svårigheter att ta pauser även under långa arbetspass, minskat stöd från andra för att de också har mycket att göra. Det tillsammans med bristande återhämtning kan innebära ohälsosam arbetsbelastning.

Dialogen är viktig så att arbetstagare kan informera om risker de uppfattar. Arbetsgivaren ska undersöka och åtgärda risker för ohälsosam arbetsbelastning genom att minska kraven eller tillföra resurser. I den rådande situationen kan det vara svårt att uppnå balans, men i längden är det nödvändigt för att arbetstagare inte ska riskera drabbas av ohälsa och i förlängningen bli sjukskrivna.

Ett exempel är en ökad arbetsbelastning då många är sjukskrivna. När det gäller bemanning kan den aktuella situationen förändras ofta och arbetsgivaren behöver undersöka och riskbedöma ofta och kontrollera att krav och resurser är i balans (se 9 § i föreskrifterna för organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4).

Arbetsgivaren behöver vara mer tillgänglig som stöd och för att kunna prioritera när den tillgängliga tiden inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras (10 § i föreskrifterna för organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4). En konsekvens av att kollegor är sjukskrivna kan vara att arbetstider utökas för de som är kvar i tjänst. Det kan exempelvis ge längre arbetsdagar, tätare arbetspass och längre arbetsveckor.

Arbetstidens förläggning

Arbetstidslagen tillsammans med avtal mellan arbetsgivare och fackförbund (parterna) reglerar arbetstiden, raster och vilken tid på dygnet man arbetar. Samtidigt gäller 12 § i föreskrifterna för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), som säger att arbetsgivaren ska motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Det innebär att arbetsgivaren måste riskbedöma arbetstidens förläggning.

Forskning ger exempelvis stöd för att långa arbetspass på mer än tio timmar kan betyda en ökad risk för olyckor, till exempel att hantera arbetsredskap felaktigt och fallolyckor. Här bör arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna försöka hitta fungerande lösningar. Risken för olyckor kan exempelvis motverkas genom att flytta riskfyllda arbetsmoment, utökat stöd, utöka möjligheten till korta pauser.

Starkt psykisk påfrestning

Föreskriften (11§, AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö säger att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagaren.

Starkt psykiskt påfrestande situationer handlar om en särskild form av situationer, ofta nya, som är svåra att känslomässigt värja sig mot och som i förlängningen riskerar att leda till ohälsa. Starkt psykiskt påfrestande kan vara:

  • att hantera svårt sjuka
  • att behöva prioritera
  • att fatta snabba och svåra beslut

Situationen med coronapandemin kan innebära både moraliska dilemman och att yrkeskompetensen inte alltid räcker till. Då ska alltså arbetsgivaren motverka risken med starkt psykisk påfrestning, genom åtgärder som till exempel handledning och stöd. Helst ska det redan finnas en beredskap för det. I rådande situation är det bra om arbetsgivaren försöker hitta lämpliga åtgärder i dialog med arbetstagarna. Några exempel på åtgärder:

  • professionell handledning
  • information och utbildning
  • hjälp och stöd från chefer och kollegor
  • rutiner för att hantera krävande situationer

Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter

Verktyg och vägledning för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Om du som arbetstagare känner oro, rädsla eller stress

När det kommer till oro för att själv smittas så täcker föreskrifterna om smittrisker (AFS 2018:4) det på ett generellt plan. Arbetstagaren ska utbildas och skyddas. Det är viktigt att arbetsgivaren ser till att alla arbetstagare som kan komma att utsättas för smittrisker omfattas, exempelvis nyanställda, timvikarier och även studerande och praktikanter.

Smittrisker vid corona

Personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19

Om du inte får skyddsutrustning och är orolig för att bli smittad

Om du upplever att arbetsgivaren inte vidtar tillräckliga åtgärder och du känner oro för att behöva utföra arbetet utan rätt skydd, exempelvis om du jobbar inom hemtjänst, med personlig assistans eller som väktare ute på stan:

  • Du kan stämma av med sin närmaste chef om att hitta ett sätt att minska smittrisken på arbetet och även till exempel vid resor till och från arbetet
  • Du kan också vända dig till ditt skyddsombud och ditt fackförbund.

Skyddsombud och arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöproblem? – Gör så här! (ADI 576)

Andra tips och råd finns på:

Prevents webbplats, öppnas i nytt fönster 

Krisinformations webbplats, öppnas i nytt fönster 

1177:s webbplats, öppnas i nytt fönster

Folkhälsomyndighetens webbplats, öppnas i nytt fönster

Blev du hjälpt av informationen på den här sidan?

Tack för din medverkan. Du har nu hjälpt oss att förbättra av.se.

Senast uppdaterad 2020-05-12