Vissa arbetsuppgifter och situationer i arbetslivet är starkt psykiskt påfrestande. Det går inte att förbjuda sådant arbete, därför behövs åtgärder för att förhindra att det leder till ohälsa. Det är särskilt viktigt att ha koll på att arbeten med sådant innehåll inte samtidigt innebär ohälsosam arbetsbelastning. Det kan handla om att ha rutiner för att oftare stämma av arbetsinnehåll, resurser och krav (9, 10 §§). Därutöver kan det behövas särskilda åtgärder för att också mildra konsekvenser av den starka påfrestningen. Exempel på åtgärder ges i råden till 11 §.
Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.
Ohälsosam arbetsbelastning
Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, ge möjlighet till återhämtning eller öka bemanningen. Arbetsgivaren behöver se till att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda för att förhindra att ohälsa uppstår.
Arbetstid
Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass och att vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, till exempel att tid för återhämtning planeras in.
Kränkande särbehandling
Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt att man har rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ingår bland annat hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.