Steg 3 Bestäm vilka åtgärder som behövs

Efter att du identifierat de kemiska risker som kan uppkomma, så ska du bestämma vilka åtgärder som behöver genomföras för att minska riskerna.

Du ska alltid - 15 §

  • Välja kemikalier som medför så små risker som möjligt.
  • Se till att så få personer som möjligt exponeras för så lite som möjligt.
  • I den mån det påverkar riskerna, så ska mängden av farliga kemikalier på arbetsplatsen hållas så låga som möjligt.

Riskerna ska minskas genom valet av arbetsmetoder, utrustning, tid och plats.

Om risker finns kvar - 16 §

Om kemiska risker finns kvar trots åtgärderna ovan, så krävs följande åtgärder. Observera att åtgärderna ska genomföras i denna prioritetsordning!

  1. Utför arbetet eller processen i ett slutet system, använda fjärrstyrning eller andra tekniska åtgärder.
  2. Använd processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder i anslutning till den kemiska riskkällan.
  3. Förlägg arbetet till en särskild tid eller plats där endast personal som behövs är närvarande.

Använd personlig skyddsutrustning om dessa åtgärder inte går att genomföra eller är otillräckliga. 

Personlig skyddsutrustning är alltid ett alternativ i sista hand. Man ska så långt möjligt minska de kemiska riskerna genom tekniska lösningar.

Val av produkt, beredningsform och arbetsmetod - 51 §

Vid val av produkt och arbetsmetod ska man ta hänsyn till samtliga risker för ohälsa och olycksfall som kan uppkomma vid hanteringen, inte endast de kemiska riskerna.

Byte av produkt kan medföra att man använder en annan arbetsmetod. Det är därför viktigt att bedöma riskerna hos kombinationen av metod och produkt som att till exempel väga in risker för skadliga belastningar. 

Givetvis finns även andra risker än arbetsmiljörisker att ta hänsyn till vid produktval, bland annat riskerna för den yttre miljön. Lagstiftningarna för yttre miljö och arbetsmiljö gäller parallellt och båda ska uppfyllas samtidigt.

Beredningsform - hantering

Beredningsformen kan ha stor betydelse för risken vid hanteringen. Tabletter och pellets ger mindre spridning av damm än pulver och det gäller också pastor och lösningar. I vissa fall kan farliga kemiska produkter hanteras inneslutna i ett hölje som senare löses upp, som diskmaskinstabletter.

Beredningsformen har också betydelse för om kemikalien kan överföras på ett säkrare sätt. Pumpning är ofta att föredra eftersom det kan minska exponeringen och stänkrisken.

Olika arbetsmetoder kan skapa olika risker

Olycksfallsriskerna i olika arbetsmetoder kan variera. De kan till exempel vara större om man väljer att slipa en yta maskinellt i stället för att använda ett kemiskt medel. Halkrisken kan också variera mellan olika ämnen och metoder.

Risken för hörselskada är en annan viktig faktor som man bör väga in om valet står mellan metoder där bullernivån är olika.

Väg in hur det går att skydda sig mot risken

En belastningsskada som uppstår på grund av olämpligt manuellt arbete, exempelvis vid rengöring, kan vara svårare att skydda sig mot än mot en kemisk skada.

Välj en städmetod som inte sprider damm

Dammsug i stället för att blåsa rent med tryckluft eller sopa.

Exempel på produktval

Vid sammanfogning av plaströrssystem vid installation av till exempel avlopp bör gummiringsfogning normalt väljas i stället för limning med hälsofarliga produkter. Måste limning ändå väljas av tekniska skäl är det viktigt att använda rengöringsmedel och lim med så låg hälsofarlighet som möjligt och förebygga ohälsa genom olika åtgärder, till exempel personlig skyddsutrustning.

Material och utrustning 

Välj sådana material som inte påverkas av de ämnen och den miljö de utsätts för. Fast installerade rörledningar är att ofta föredra framför slangar. Krav på utformning av arbetsutrustning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4.

Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4), föreskrifter

För tryckkärl, cisterner, rörledningar och andra tryckbärande anordningar finns särskilda bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Användning av trycksatta anordningar, AFS 2002:1, och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Besiktning av trycksatta anordningar, AFS 2005:3. 

Användning av trycksatta anordningar (AFS 2002:1), föreskrifter

Besiktning av trycksatta anordningar (AFS 2005:3), föreskrifter

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-08-07