Kvarts - stendamm

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och finns på många arbetsplatser, till exempel där sten krossas eller sågas. Den 2 november 2015 började nya föreskrifter om kvarts-stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) att gälla. Där finns det krav om att dokumentera riskbedömning och vilka åtgärder som ska genomföras.

Kvarts - stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
De nya föreskrifterna Kvarts- stendamm i arbetsmiljön, AFS 2015:2 är en fristående föreskrift som följer uppbyggnaden i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Reglerna har ett tydligt fokus på riskbedömning och förebyggande åtgärder.

Kvarts ingår i våra vanligaste bergarter som sandsten, granit och gnejs. Dammet från arbete med sand-, berg- och stenmaterial innehåller till viss del mycket små, så kallade respirabla kvartspartiklar som vid inandning kan nå längst ner i luftvägarna. 

Inandning av stendamm som innehåller kvarts kan leda till lungskador, bland annat den obotoliga sjukdomen silikos. Därför finns det förutom ett hygieniskt gränsvärde för kvartsdamm, även föreskrifter för hantering av kvarts och kvartshaltigt material. I föreskrifterna finns även krav på läkarundersökningar (medicinska kontroller) för arbetstagare.

Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma risken att utsättas för kvartshaltigt damm på arbetsstället innan ett arbete som innebär hantering av kvartshaltigt material påbörjas.

Nya föreskrifter om kvarts började gälla 2 november 2015

De nya föreskrifterna om kvarts - stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) började att gälla den 2 november. Därmed upphörde föreskrifterna om kvarts (AFS 1992:16), att gälla.

De nya föreskrifterna har fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete och förebyggande åtgärder och är inriktade på riskbedömning. De är utformade för att fungera för alla typer av arbetsplatser, både fasta och tillfälliga, där kvartsexponering kan förekomma. 

Föreskrifterna öppnar för flera metoder som kan användas för att bedöma exponeringen. Möjligheterna för att till exempel använda referensmätningar från andra arbetsplatser för att bedöma exponeringen har utökats. Kravet på obligatoriska periodiska mätningar på arbetsplatsen är borttaget. Men arbetsgivaren måste göra egna mätningar på arbetsplatsen om det behövs för att kunna välja rätt skyddsåtgärder.

Vissa bestämmelser är kopplade till sanktionsavgifter. Se mer i avsnittet om sanktionsavgifter.

Här finns kvartsdamm

Kvarts i form av stendamm finns vid många arbetsplatser där man bearbetar kvartshaltigt material exempelvis vid:

  • brytning, krossning, hantering av sten
  • slipning, borrning eller bilning i betong, tegel, puts och murbruk
  • gjutning med kvartssand inom stålverk och gjuterier
  • sandblästring
  • stenläggning
  • rivningsarbeten
  • anläggningsverksamhet, till exempel tunneldrivning.

Bild på krossverk som krossar sten

Sådana arbetsplatser finns till exempel inom mineralutvinning, sand-, grus- och berghantering, betong- och betongvaruindustri och stenindustri. Dessutom omfattas byggnads- och anläggningsarbete, stål- och metallframställning, porslins- och keramiktillverkning, glas- och slipvarutillverkning, tillverkning av glasull, färg-, plast- och limtillverkning samt verksamheter vid gjuterier, asfaltverk, rotsakshantering inomhus och tandtekniska laboratorier samt sandupptagning bland annat från gator.

Bild på grävmaskin som river hus

Huvudsakliga risker med kvarts-stendamm

De allra minsta partiklarna i kvartsdammet kan tränga ända ner i lungblåsorna med inandningsluften och kapslas in i ärrvävnad i lungblåsorna. Det ger inflammation och ärrbildning i lungvävnaden. Inandning av kvartshaltigt damm kan ge upphov till KOL och silikos (stendammslunga) som är en obotlig sjukdom, och även cancer.

Silikos leder i ett senare skede till nedsatt lungfunktion och ökad belastning på hjärt-kärlsystemet. Det allra tidigaste stadiet i sjukdomen kan vara svår att upptäcka, även på röntgen. I regel uppträder silikos först 10-30 år efter det att exponeringen för kvartsdamm började. Under de senaste tio åren har årligen 5-10 personer i Sverige avlidit i silikos. Så gott som samtliga har varit över 65 år.

Enligt uppgift dör cirka 3600 personer i cancer årligen i Sverige. Av dessa är cirka hälften av fallen yrkesrelaterade. Det har visat sig att risken för cancer ökar när man utsätts för kvartsdamm. De som redan har silikos har ökad risk att få cancer.

Arbetsmiljöverket har tagit fram en kunskapssammanställning som inventerar kunskapsläget om cancerrisken med kvarts.

Kvarts och dess cancerframkallande förmåga (rapport 2011:5), kunskapssammanställning

Hygieniska gränsvärden för kvarts

Ett svenskt hygieniskt gränsvärde för respirabelt kvartsdamm är sedan år 1996 0,1 mg/m³ luft. Ett EU-gränsvärde för kvarts saknas för närvarande, men det pågår arbete med att ta fram ett gränsvärde. I föreskrifterna om hygieniska gränsvärden (2015:7) har kvarts fått C-märkning som är en varning för kvartsens cancerframkallande egenskaper. EU saknar cancerklassning av kvarts för närvarande.

Du hittar mer information om hygieniska gränsvärden på vår sida om gränsvärden.

Gränsvärden

Hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7), föreskrifter

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Alla som jobbar med eller leder jobbet med kvartshaltigt material ska ha tillräckliga kunskaper om hälsorisker och hur man skyddar sig mot dessa risker. Arbetsgivaren ska se till arbetstagarna vet vad detta innebär för dem själva. Information kan hämtas från riskbedömningen, mätrapporter, hanterings- och skyddsinstruktioner, säkerhetsdatablad eller från företagshälsovården.

Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna samt åtgärda och följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa. I föreskrifterna om kvarts - stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) specificeras hur arbetsgivaren ska göra för att uppfylla kraven.

De nya föreskrifterna följer strukturen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM:

  • undersöka arbetsförhållanden
  • riskbedöma verksamheten
  • åtgärda
  • följa upp.

Detta innebär att det är arbetsgivarens riskbedömningar som avgör hur hanteringen ska ske för att vara säker.

Om förhållandena på arbetsstället förändras så att det kan påverka exponeringen måste arbetsgivaren göra en ny undersökning och riskbedömning.

Undersök, riskbedöm, välj åtgärder och dokumentera

  1. Undersök vilka arbetsmoment som kan innebära risk för exponering för kvartshaltigt damm och vilka källorna är till uppkomst och spridning av det kvartshaltiga dammet.
  2. Gör en bedömning av exponering i förhållande till det hygieniska gränsvärdet, och bedöm om risken att exponeras är sådan att åtgärder är nödvändiga. Om arbetsgivaren saknar kompetens för att göra riskbedömningen, kan det blir nödvändigt att anlita en sådan kompetens.
  3. Välj åtgärder för att minska exponeringen. Även när exponeringen bedöms ligga under det hygieniska gränsvärdet, kan det finnas anledning att vidta förebyggande åtgärder för att exponeringen blir så låg som möjligt. 
  4. Uppgifterna i riskbedömningen och valda åtgärder ska dokumenteras. 

Bedöm exponeringen

Att bedöma exponeringen är en viktig del av riskbedömningen. Det tidigare kravet på obligatoriska periodiska mätningar är borttaget. Rätt utförda egna mätningar ger en bra information om exponeringen på arbetsplatsen. Även andra sätt än egna mätningar kan utgöra ett bra underlag för att bedöma exponeringen och klargöra vilka åtgärder som behövs.

Välj det sätt som bäst passar verksamheten och förutsättningarna på arbetsplatsen. Om andra metoder inte ger tillräckligt bra underlag för att välja åtgärder måste arbetsgivaren komplettera riskbedömningen med egna mätningar.

Exempel på hur bedömningen av exponeringen kan ske

Bedömningen av exponering för kvartshaltigt damm kan göras till exempel genom:

  • att arbetsgivaren gör en egen bedömning till exempel utifrån typen och omfattningen av verksamheten. Det kan handla om till exempel en kortvarig verksamhet med ständigt mycket låga halter,
  • användning av exponeringsmodeller (för kvarts finns i dagsläget inga exponeringsmodeller men de håller på att tas fram),
  • egna mätningar på arbetsstället,
  • användning av referensmätningar, det vill säga mätningar på en annan plats under likvärdiga förhållanden,
  • erfarenhet och kunskap inom branschen om risker och graden av exponering vid olika verksamheter eller olika arbetsmoment,
  • befintlig risk- och skyddsinformation såsom uppgifter i säkerhetsdatablad, eller liknande, om ett material eller produkt som används i verksamheten.

Förhållandena och risk att exponeras varierar, till exempel om verksamheten bedrivs inomhus eller utomhus, halten av kvarts i hanterat material, graden av automatisering. När man bedömer risker i bygg- och anläggningsarbete eller arbete vid mobila anläggningar är det viktigt att uppmärksamma yttre faktorer som kan påverka exponeringen och risken. Sådana faktorer kan till exempel vid täktarbete, vara årstid, väderlek och upplagens placering.

Referensmätningar

Möjligheten att använda mätresultat från mätningar gjorda på en annan plats som underlag för riskbedömning och val av åtgärder har utökats i och med föreskrifterna om kvarts-stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2). Från att gälla vid en tillfällig arbetsplats till alla typer av verksamhet.

Branschorganisationer eller flera företag kan tillsammans ta fram referensmätningar. Referensmätningar är en serie exponeringsmätningar av halten respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm utförda under en viss typ av arbete och under vissa dokumenterade förhållanden. Det är viktigt att dokumentation av referensmätningar även innehåller en tydlig beskrivning av förhållandena.

Förutsättning för användning av referensmätningar som underlag i riskbedömningen och för valet av åtgärder är att:

  • förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats, där referensmätningar gjorts, och
  • en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbetsställe där man hänvisar till mätresultatet från referensmätningar.

Likvärdiga förhållanden förutsätter att till exempel arbetsmetoder, ventilation och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning. Företag inom samma typ av verksamhet kan genomföra gemensamma referensmätningar.

Mätrapporter ska inte skickas till Arbetsmiljöverket

Mätrapporter över egna exponeringsmätningar ska förvaras på arbetsstället. Dessa behöver inte skickas in till Arbetsmiljöverket, vilket var kravet i tidigare föreskrifter.

Tänk på att arbetsmiljölagen ger Arbetsmiljöverket möjlighet att efter sin egen bedömning ställa krav på att arbetsgivaren ska göra egna mätningar (AML kap 7, 3§).

Arbetsmiljölagen

Förebygg riskerna med kvarts-stendamm

Arbetsgivarens riskbedömningar avgör vilka åtgärder som ska väljas för att hanteringen ska vara säker. Ingen på arbetsstället ska utsättas för halter av respirabelt kvartsdamm eller respirabelt kristobalitdamm som ligger över de hygieniska gränsvärdena. Åtgärderna ska leda till att exponeringen blir så låg som möjligt.

Val av åtgärder

Åtgärder ska prioriteras i följande ordning och väljas enligt åtgärdstrappan:

  1. Eliminera risken genom att till exempel välja annat material, lämplig arbetsmetod.
  2. Begränsa risken genom att till exempel välja lämplig arbetsutrustning, kapsla in eller avskärma den dammande processen, begjuta materialet med vatten eller dammbindande blandningar, använda processventilation vid dammkällan, utföra arbetet från hytt, underhålla utrustning och anordningar, rengöra regelbundet.
  3. Skydda arbetstagarna mot risken. När ovannämnda åtgärder inte är genomförbara eller tillräckliga måste arbetstagarna för att skydda sig använda personlig skyddsutrustning, det vill säga ett andningsskydd som förhindrar inandning av kvartshaltigt damm.

Om det behövs kan man kombinera åtgärder. Olika branscher kan ha rekommendationer om åtgärder när det gäller till exempel bestämda arbetsmoment. Uppgift om vilka åtgärder som har valts ska dokumenteras.

Exempel på mallar du som arbetsgivare kan använda för dokumentation av riskbedömningen och valda åtgärder:

Riskbedömning av kvartsexponering och/eller kristobalitexponering, exempel på dokumentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Åtgärder för att minska kvartsexponering och/eller kristobalitexponering, exempel på dokumentation, pdf, öppnas i nytt fönster

Deltagande personer och ansvariga för medicinska kontroller kvarts, exempel på dokumentation, pdf, öppnas i nytt fönster

1. Byt ut material mot mindre farliga

Arbetsgivaren ska om möjligt byta ut det kvartshaltiga materialet mot ofarligt eller mindre farligt. Om det inte är möjligt att byta ut det kvartshaltiga materialet bör det vara förbehandlat så att spridningen av damm minskar. Till exempel kan materialet vara tvättat, vindsiktat eller behandlat med dammbindande medel.

Till exempel kan kvartssand bytas mot olivinsand som formmaterial i gjuterier. Glaskulor kan ersätta kvartssand när man blästrar. Pulverformig kvarts som filtermedel eller som fyllmedel i kemisk-tekniska produkter kan bytas mot kvartsfria material som perlit.

2. Begränsa spridning av damm

Vid bearbetning av kvartshaltigt material ska arbetsgivaren välja sådana metoder och arbetsutrustning som medför att kvartshaltigt damm sprids så lite som möjligt. Exempel på effektiva åtgärder är att begjuta materialet med vatten eller med dammbindande blandningar, kapsla in den dammande processen, arbeta från hytt och se till att arbetsstället städas regelbundet.

Fläkten i lokalen där det dammande arbetet pågår ska vara av tillräcklig kapacitet. Utrustningen som används bör vara försedd med punktutsug vid dammkällan. För att kunna uppnå avsedd skyddseffekt ska utrustning och anordningar underhållas regelbundet, t.ex. ska fläktfiltret kontrolleras och bytas ut vid behov.
Arbetsstället där man hanterar kvartshaltigt material ska hållas så rena som möjligt från dammet. Dessa ska rengöras i den omfattning som föranleds av riskbedömningen. Även här är det viktigt att välja metoder som minimerar dammspridningen. Det är t.ex. mycket bättre att suga upp eller spola bort dammet istället för att torrsopa det.

3. Använd andningsskydd

Arbetstagarna är skyldiga att följa instruktionerna och att använda andningsskydd när riskbedömningen visar att det behövs. En halvmask med utbytbart filter klass P3 är ett exempel på andningsskydd som normalt ger tillräckligt skydd. 

Hanterings- och skyddsinstruktioner

Om risken är sådan att det krävs åtgärder behövs också hanterings- och skyddsinstruktioner för arbetet. Instruktionerna beskriver hur man arbetar på ett säkert sätt. Instruktionerna kan dokumenteras i form av skriven text men även som bilder eller filmer som ibland kan vara lättare att förstå.

Följ upp genomförda åtgärder

Även om rätt åtgärder har valts, ger de inget skydd om de fungerar bristfälligt. Därför ska arbetsgivaren minst en gång per år följa upp genomförda åtgärder. Uppföljningen innebär att kontrollera om beslutade åtgärder är genomförda, görs på rätt sätt och sänker exponeringen så mycket som möjligt.

Det är viktigt att anordningar som används till att minska arbetstagarnas exponering för kvartshaltigt damm verkligen fungerar som avsett. Exempel på anordningar som avses är processventilation, allmänventilation och dammbegränsande utrustning eller konstruktion kring en maskin eller ett handhållet verktyg. Detta avser även inhyrda anordningar. Arbetsgivaren ska kontrollera att anordningarna fungerar med högst sex månaders mellanrum, att de effektivt avlägsnar kvartshaltigt damm. Genomförda kontroller och resultat ska dokumenteras.

Dokumentationen ska vara tillgänglig, det vill säga arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud och Arbetsmiljöverket ska kunna få tillgång till den vid behov. Dokumentationen kan finnas i pappersform eller i elektroniskt format.

Läkarundersökningar för arbetstagare

Arbetsgivaren är skyldig att ordna med regelbundna läkarundersökningar för personalen, så kallade medicinska kontroller.
Detta gäller de arbetstagare som sysselsätts i sådant arbete som innebär exponering för kvartshaltigt damm där:

  • arbetet pågår mer är 20 timmar per vecka under sammanlagt minst tre månader per år och
  • halten respirabelt kvartsdamm i luften är lika med eller överskrider halva gränsvärdet.

Reglerna för medicinska kontroller finns i föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6).

Medicinska kontroller (AFS 2005:6), föreskrifter

Anmäl mobil anläggning där kvartshaltigt material hanteras

Arbetsgivaren som ska börja använda mobilt krossverk, asfaltverk eller betongstation ska skicka in en anmälan till Arbetsmiljöverket. Anmälan ska göras innan anläggningen tas i bruk. Därefter var tredje månad, om uppgifterna nedan har ändrats jämfört med föregående anmälan.

Följande obligatoriska uppgifter måste finnas i anmälan:

  1. Företagets namn och organisationsnummer samt uppgifter om kontaktperson.
  2. Typ av verksamhet.
  3. Vilken typ av mobil anläggning som används eller kommer att användas i verksamheten.
  4. Vid vilket arbetsställe anläggningen är belägen. Till exempel ett vägbygge eller en täkt.

Se blanketten för anmälan av mobila anläggningar. Förutom obligatoriska uppgifter finns där även kompletterande uppgifter.

Blankett för anmälan om en mobil anläggning

Anmälan av mobil anläggning där kvartshaltigt material hanteras, blankett, pdf, öppnas i nytt fönster

Ifylld blankett skickas till arbetsmiljoverket@av.se eller till Arbetsmiljöverket, 112 79 Stockholm.

E-post till Arbetsmiljöverket

Bild på grävmaskin som river hus

Sanktionsavgift om man bryter mot vissa regler

Vissa bestämmelser i de nya föreskrifterna om kvarts är belagda med sanktionsavgift som har ersatt åtal och böter. Bestämmelser i 9, 20, 26 och 27 §§ är kopplade till sanktionsavgifter.

Sanktionsavgift kan dömas ut:

  • när det saknas fullständig dokumentation av undersökning, riskbedömning och val av riskreducerande åtgärder när det gäller kvarts, 9 §. Undersökningen och riskbedömningen ska omfatta:
    1. vilka arbetsmoment som kan innebära risk för exponering för kvartshaltigt damm,
    2. källor till uppkomst och spridning av det kvartshaltiga dammet,
    3. driftsförhållanden,
    4. bedömning av exponering i förhållande till det hygieniska gränsvärdet, och
    5. bedömning om risken är sådan att åtgärder är nödvändiga.
  • när företaget inte har dokumenterad kontroll av funktion och prestanda hos anordning som används för att minska kvartsexponeringen, 20 §.
  • när medicinsk kontroll inte har gjorts vid kvartsexponering, 26 §. (Sanktionsavgifter när det gäller medicinska kontroller finns i föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet.)
  • när anmälan inte har gjorts av mobila anläggningar där kvartshaltigt material hanteras, 27 §.

Dokumentation kan finnas även i elektroniskt format i dator eller mobiltelefon.

Storleken på sanktionsavgifter

När det gäller 7 § och 20 § är lägsta avgiften 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor.

För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) x 271 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

När det gäller 27 § är avgiften 5 000 per tillfälle.

Sanktionsavgifter

Kvartsdamm kan orsaka silikos (ADI 244), informationsblad

Omslagsbild ADI 244 - Stendamm kan orsaka silikos - Se upp för kvarts - stendamm
Denna broschyr handlar om kvartsdamm: ett farligt damm som bildas till exempel vid slipning av betong, glastillverkning, i stålverk och i gruvindustrin. Här kan du läsa om hur du kan undvika eller skydda dig mot dammet.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2016-09-15