Huvudsakliga risker med arbete i farlig atmosfär

Arbete i farlig atmosfär innebär att man direkt eller indirekt kommer i kontakt med kemiska riskkällor. Många gånger kan riskerna förstärkas genom fukt och vattensamlingar och den naturliga förekomsten av mikroorganismer (bakterier och svampar). Här kan du läsa om de huvudsakliga riskerna.
Manhål i en pappersmassafabrik
Manhål kan ha olika utformning och placering. Det påverkar riskbilden liksom innehållet i behållaren.

Vilka situationer kan vara riskfyllda?

På arbetsplatser där luften inte byts ut i tillräcklig utsträckning ska man vara extra observant på situationer som kan orsaka:

  • kvävning (låg syrehalt)
  • förgiftning (giftiga och kvävande gaser)
  • brand (brandfarliga gaser och vätskor)
  • explosion (brandfarliga gaser och vätskor samt finfördelat damm).

Kemiska och mikrobiologiska riskkällor kan vara:

  • ämnen som bildas på grund av en viss hantering (till exempel bearbetning, under transport, lagring, rengöring, underhållsarbete och destruktion)
  • en produkt som utvunnits eller tillverkats för något ändamål eller bildats som bi- eller restprodukt
  • ämnen som frisätts på grund av läckande ledningar och behållare som innehåller fasta ämnen, vätskor eller gaser
  • ämnen från förorenad mark (till exempel deponier eller läckande underjordiska behållare)
  • mikrobiell nedbrytning av organiskt material i fuktig miljö och i närvaro av syre
  • förruttnelse av kvävehaltiga ämnen (främst proteiner och fetter) i syrefattig miljö.

Vilka arbetsplatser och arbetsutrustningar kan vara farliga?

Alla slutna utrymmen ska behandlas med respekt och betraktas som potentiella riskmiljöer. Exempel på sådana är:

  1. behållare, det vill säga tryckkärl, vakuumkärl och cisterner
  2. rörledningar
  3. silos och andra lagringskärl
  4. lastutrymmen
  5. transportörer av dammande gods
  6. avloppsanläggningar
  7. gruvor och tunnlar
  8. kulvertar
  9. källarutrymmen
  10. rördiken
  11. containrar.
En man står och pekar på ett manhål
På bilden ett exempel på otillgängligt manhål.

 

Det finns flera typer av arbetsmiljörisker

Här kan du läsa om de arbetsmiljöer som vi vet kan vara förenade med livsfara. Detta kan vara genom kvävning eller förgiftning eller risk för att någon får bestående neurologiska skador eller andra skador om man inte sätter in förebyggande insatser. Du behöver även vara medveten om risken för brand och explosion, eftersom det kan ge mycket allvarliga följder. Mer information om neurologi hittar du på Wikipedias webbplats.

Wikipedias webbplats, öppnas i nytt fönster

  1. Behållare kan innebära olika risker beroende på vilka ämnen de innehåller. Därför är det viktigt med en säker avställning av behållare enligt en fastställd rutin och att man noggrant utreder riskbilden innan någon får tillträde. Ofta utgörs tillträdet till en behållare av ett manhål. Manhålet fungerar dessutom som utrymningsväg.

    Vid pappersmassframställning hanteras stora mängder kemiska ämnen. Dessa kan i samband med kemikalieåtervinning och energiproduktion bilda biprodukter, till exempel svavelväte. Om det då blir ett gasutsläpp kan det leda till allvarliga förgiftningar med bestående neurologiska skador.

    Du som är verksam inom process- och tillverkningsindustrin bör låta vissa särskilda viktiga saker ingå i din riskbedömning. Till exempel om det kan finnas brandfarliga och explosiva gaser och vätskor samt giftiga eller kvävande ämnen i behållarna.

    Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43), föreskrifter

    Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), föreskrifter

    Studera även vägledningarna till föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och våra ämnessidor om lokaler och arbetsutrymme.

    Vägledningen till föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker

    Lokaler och arbetsutrymme

  2. Rörledningar kan vara svåra att tömma helt på sitt innehåll. Därför måste man vara mycket försiktig när man utför arbete på eller i ledningar som innehållit en brandfarlig vara. Det här är även anledningen till att det finns en särskild lagstiftning.

    Allt svetsarbete på och i rörledningar bör betraktas som potentiellt riskfyllda. Det är viktigt att vara extra försiktig på grund av den gas som kan bildas, vilket blir extra riskfyllt i kombination med en begränsad luftomsättning. När man utför svetsarbeten kan det bildas mycket höga halter av bland annat kolmonoxid (1000-tals ppm att jämföra med det hygieniska gränsvärdet på 35 ppm) i rören. När rören luftas kan det uppstå farlig atmosfär. En dödsolycka har inträffat i samband med luftning inomhus av serviceledningar som anslutits till fjärrvärmenätet. Även andra typer av svetsarbeten har orsakat dödsfall på grund av att det bildats farlig atmosfär.

    Du hittar mer information i Lag 2010:1011 om brandfarliga och explosiva varor och i Förordning 2010:1075 om brandfarliga och explosiva varor.

    Lag 2010:1011 om brandfarliga och explosiva varor, Notisums webbplats, öppnas i nytt fönster

    Förordning 2010:1075 om brandfarliga och explosiva varor, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

    Mer information finns även i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2014:43) (se punkt 1 ovan) samt i föreskrifterna om gaser, (AFS 1997:7).

    Gaser (AFS 1997:7), föreskrifter

  3. I silos och andra lagringskärl förvarar man ofta organiskt material såsom spannmål, flis, sågspån och träpellets men även oorganiskt material som till exempel cement. I dessa miljöer kan det bland annat uppstå syrebrist. Detta är ett resultat av att det bildas giftiga, kvävande och brännbara gaser såsom koldioxid, kolmonoxid och metan när organiskt material bryts ned. Det finns även risk för glödbränder genom mikrobiella och kemiska oxidationsprocesser där det finns fukt.

  4. Lastutrymmen på till exempel fartyg innebär i princip samma risker som i punkt 3, men riskerna beror framför allt på vilken last man har. I lastutrymmet på fiskefartyg finns det risk för bland annat höga halter svavelväte som uppstår när fisk bryts ned och förruttnar i syrefattiga miljöer. Skogsråvara kan bilda bland annat koldioxid, kolmonoxid och metan när det bryts ned och därför orsaka syrebrist.

  5. Transportörer (egentligen hela hanteringskedjan) för material som flis, torv och pellets bildar lätt stora mängder damm på grund av den friktion som uppstår. Detsamma gäller när man mekaniskt bearbetar de flesta typer av material. Det inträffar ofta explosioner och brand. Regelbunden städning minskar risken för att det ska samlas damm som kan orsaka en dammexplosion. Det kan vara nödvändigt med särskild EX-klassad utrustning för explosionsfarlig miljö vilket i så fall ska framgå av riskbedömningen och zonklassningen som blir aktuell när man arbetar i explosionsfarlig miljö.

    Utrustningar för explosionsfarlig miljö (AFS 1995:5), föreskrifter

    Arbete i explosionsfarlig miljö (AFS 2003:3), föreskrifter

  6. Avloppsanläggningar belastas med avloppsvatten. När avloppsvatten, avloppsslam och latrin blir stillastående i till exempel brunnar, pumpgropar och tankar kan det uppstå syrebrist när syret förbrukas genom bakteriell nedbrytning av organiskt material. Samtidigt bildas bland annat koldioxid, som ytterligare ökar risken för syrebrist i dessa utrymmen. Vid dålig syresättning, till exempel i stillastående avloppsvatten och i långa ledningar, finns det risk för att den fortsatta bakteriella nedbrytningen bildar gaser som svavelväte och metan. Vid nedbrytning av latrin kan ammoniak bildas.

  7. I gruvor och vid tunnelbrytning kan det samlas spränggaser (bland annat nitrösa gaser och kolmonoxid) på svårventilerade platser. Det har inträffat dödsfall i svenska gruvor på grund av förgiftning och kvävning. I vissa länder där det bryts kol och gruvsäkerheten är dålig sker tämligen ofta metangasexplosioner med katastrofala följder för människor.

    Vid brand utgör brandröken en akut risk eftersom det är svårt att släcka bränder i underjordsanläggningar på grund av långa inträngningsvägar. Brandröken är dessutom svår att ventilera ut. Att undsätta och evakuera människor kan därför vara mycket svårt.

  8. Kulvertar, källare och andra dåligt ventilerade utrymmen där det finns processledningar som innehåller gas och liknande utgör en risk. Läckage kan innebära livsfara. Extra farligt är det om gasen är tung i förhållande till luften. Det finns ett stort argongasutsläpp rapporterat från ett smältverk för stålframställning som ledde till dödsfall.

  9. I källarutrymmen till restauranger där man serverar öl förvarar man ofta ölen i dåligt ventilerade utrymmen. Där använder man kvävgas och koldioxid för smaksättning och som drivgas. Det har förekommit ett allvarligt tillbud som kunde ha lett till en kvävningsolycka med dödlig utgång.

  10. Rördiken kan vara svåra att ventilera och kan därför samla giftiga gaser som tränger undan syret i luften, beroende på vilken verksamhet man bedriver. Ibland förekommer gasutsläpp från industrin i form av till exempel den tunga och giftiga gasen svaveldioxid. Den lägger sig som en dimma över området och söker sig till lågt liggande platser. Bensindrivna elverk och fordon som skapar kolmonoxid är exempel på andra riskkällor när man arbetar på dåligt ventilerade platser inne och ute. Detta är vanligt förekommande exponeringssituationer.

  11. Containrar som transporterar gods över världen gasas ofta med olika kemiska ämnen för att skydda godset mot skadeangrepp. Dessa ämnen är även skadliga för människor. Ofta deklarerar man inte de kemiska ämnena genom klisterdekaler på containrarna. När ventilationshål är förtejpade kan man dock utgå från att containrarna är gasade. De som öppnar containrarna har vittnat om att de känner sig illamående när de andats in luften från vissa containrar. Det gäller såväl tullpersonal som godsmottagare. Detta är ett stort problem över hela världen.

Det finns lätta gaser och tunga gaser

Luften vi andas, den så kallade atmosfärsluften, innehåller ca 78 procent kvävgas, 21 procent syrgas, 0,93 procent argon och 0,04 procent koldioxid. Dessa gaser utgör mer än 99,9 procent av luftens innehåll, och det är denna luftsammansättning som man ska eftersträva i en arbetsmiljö.

I samband med gaser använder man ofta luftens densitet (tyngd) som referensvärde. Den anges då med värdet 1. Man talar om gasens relativa densitet eller densitetstal. Lätta gaser har ett densitetstal under 1 medan tunga gaser har ett densitetstal över 1. Detta har betydelse för var gasen tar vägen vid ett utsläpp, alltså om den stiger uppåt eller sjunker nedåt.

Oavsett om gasen är lätt eller tung kommer den dock att efterhand blandas med omgivande luft. För brandfarliga gaser innebär det att det kan bildas explosiv atmosfär om gas–luft-blandningen når brännbarhetsområdet och explosionsgränsen för gasen ifråga. 

Det är viktigt att skilja mellan olika typer av gaser

I tabellen nedan beskriver vi kort några av de gaser som är vanligt förekommande i arbetsmiljöer med farlig atmosfär. När man mäter luftens sammansättning i ett utrymme är det mycket viktigt att skilja mellan brandfarliga gaser (till exempel vätgas och metan), giftfria men kvävande gaser (till exempel kvävgas och argon) och giftiga gaser (till exempel kolmonoxid och svavelväte). Även om syrgashalten vid en mätning är normal på en arbetsplats kan luften ändå vara livsfarlig att andas på grund av gasutsläpp eller att det bildas hälsovådlig gas i en process.

Det måste påpekas att många kemiska ämnen saknar ett hygieniskt gränsvärde, trots att det finns risker förknippade med dem.

Exempel: Vid en kolmonoxidhalt på 10 000 ppm eller 1 procent av atmosfärsluften minskar syrgashalten med ca 0,2 procent. Det innebär från 20,9 procent till 20,7 procent. Att andas in sådan luft är direkt livsfarligt. Därför räcker det inte med att endast mäta syrgashalten.

GasHygieniskt gränsvärde
Nivågränsvärde (NGV),  
respektive
korttidsvärde (KTV)
Huvudsaklig riskKommentar
Syrgas (O2)

21 procent i normal atmosfärsluft. Gränsvärde saknas.
Normal atmosfärsluft rekommenderas.

Syre är en förutsättning för allt djurliv.Brist på syre leder till kvävning.
Att andas in ren syrgas kan vara skadligt.

Densitetstal 1,11.
Syrgas är ett ämne som i sig själv inte är brännbart
men som påskyndar förbränning. Ju mer syrgas det
finns i luften vid en brand desto snabbare blir brandförloppet.

Kvävgas (N2)

78 procent i normal atmosfärsluft. Gränsvärde saknas.
Normal atmosfärsluft rekommenderas.

Är inte giftig men kan orsaka syrebrist om kvävgas tillförs en lokal. 

Densitetstal 0,97.
Kvävgas brukar tillföras lokaler för att förhindra brand
(sänker syrgashalten). Vid cirka 15 procent syrgashalt
förhindras brand.

Argon (Ar)

0,93 procent i normal atmosfärsluft. Gränsvärde saknas.
Normal atmosfärsluft rekommenderas.

Kvävande.

Densitetstal 1,38.
Gasen/ångan är tyngre än luft. Kan samlas i slutna
utrymmen, speciellt vid eller under marknivån.

Ammoniak (NH3)

NGV: 20 ppm eller 14 mg/m3
TGV: 50 ppm eller 36 mg/m3

Frätande på luftvägarna. Akut toxicitet vid inandning. Frätande på huden. 

Densitetstal 0,60.
En färglös lätt gas med en stark, irriterande och
stickande doft. Brännbar.

Gasol 95
Huvud-sakligen Propan
(95 procent) och Butan (5 procent)

Gränsvärde saknas i Sverige men finns i andra
västländer men då för alifatiska kolväten (C1-C4) 
där propan och butan ingår. Dessa gränsvärden
kan tjäna som riktvärden för säkerhetsarbetet i Sverige.
Tyskland har ett gränsvärde på 1 000 ppm
för propan. USA har ett gränsvärde på 250 ppm för butan.

Svagt narkotiskt. Vid låga halter symptom som yrsel, huvudvärk, illamående och slöhet. Vid höga halter finns risk för hjärtpåverkan, andnöd, medvetslöshet,
förlamning och kvävning utan förvarning.

Densitetstal 1,57.
Färg- och luktlös gas (därför tillsätts luktämne).
Mycket brandfarlig. Kan explodera vid antändning.

Klor (Cl2)

NGV: 0,5 ppm eller 1,5 mg/m3
TGV: 1 ppm eller 3 mg/m3

Kraftigt irriterande för ögon och slemhinnor.
Vid inandning av hög halt finns risk för
andningsbesvär och lungskada. 

Densitetstal 2,49.
Gulgrön gas. Starkt stickande lukt. Mycket reaktivt
och ett starkt oxidationsmedel.

Koldioxid (CO2)

För närvarande ca 0,04 procent eller 400 ppm CO2 i
normal atmosfärsluft.
NGV: 5 000 ppm eller 9 000 mg/m3
KTV: 10 000 ppm eller 18 000 mg/m3

Kvävande. Halter på över 5 procent eller 50 000 ppm koldioxid i inandningsluften kan leda till medvetslöshet, högre halter till kvävning. 

Densitetstal 1,53.
Ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
Gasen är tyngre än luft. Risk för ansamling i slutna utrymmen.
Högsta CO2-halten finns normalt i rummets lägsta punkt.

Kolmonoxid (CO)

NVG: 35 ppm eller 40 mg/m3
KTV: 100 ppm eller 120 mg/m3

Giftig gas som binder mer än 200 gånger lättare till blodets hemoglobin än syre och därför orsakar syrebrist i viktiga organ såsom hjärnan och hjärtat samt dödsfall. 

Densitetstal 0,97.
En färg- och luktfri gas som bildas vid ofullständig
förbränning av kolväten.

Metan (CH4)

Gränsvärde saknas i Sverige men finns i andra västländer fast då för alifatiska kolväten (C1-C4) där metan ingår. Belgien, Kanada och Irland har infört ett gränsvärde på 1 000 ppm vilket tills vidare kan tjäna som riktvärde även i Sverige.

Kvävande gas. 

Densitetstal 0,55.
En lättflyktig, luktfri och färglös gas. Extremt brandfarlig.
Kan bilda explosiv blandning med luft.

Svaveldioxid (SO2)

NVG: 2 ppm eller 5 mg/m3
KTV: 5 ppm eller 13 mg/m3

Irriterar ögon, fuktiga hudområden och luftvägarna och orsakar sveda, tårflöde, hosta och vid höga halter 
andningsbesvär och död (över 400–500 ppm).

Densitetstal 2,3.
En tung färglös gas med stickande lukt.

Svavelväte (vätesulfid) (H2S)

NVG: 10 ppm eller 14 mg/m3
KTV: 15 ppm eller 20 mg/m3

Har allvarliga effekter på centrala nervsystemet. Kan leda till medvetslöshet och i värsta fall andningsförlamning och död.

Densitetstal 1,19.
Brandfarlig och illaluktande gas (ruttna ägg). Bildas bland
annat vid förruttnelseprocesser med begränsad tillgång till
syre eller som processgas i industrin. Kan vid höga halter bilda explosiv blandning med luft.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-06