Farliga ämnen – läkar- och hälsoundersökningar

Bly, kadmium, asbest, kvarts och syntetiska oorganiska fibrer och härdplaster är farliga ämnen som är en fara för hälsan. För arbete med dessa ämnen krävs medicinska kontroller.

Bly

Eftersom bly kan innebära stora hälsorisker gäller medicinska kontroller för i princip allt arbete där du som arbetstagare kan exponeras för bly. Vissa undantag finns.

Arbetsmiljöverket räknar med att det finns 1 000–2 000 personer som exponeras för bly i arbetet. Arbete med bly kan förekomma vid:

  • metallgjuterier och smältverk
  • tillverkning av batterier och vissa plaster
  • skrothantering och återvinning av elavfall
  • svetsning och skärning av plåt som tidigare målats med blyhaltig färg
  • tillverkning av glas, keramik, emalj-, mässings-, tenn- och bronsvaror
  • tillverkning och användning av ammunition.

Reglerna för de medicinska kontrollerna gäller allt arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras så att blyexponering kan förekomma. Det finns dock vissa undantag, till exempel om man arbetar med material som har en blyhalt av högst en viktprocent, eller i gruva om den enda exponeringen orsakas av bergmaterialet.

Bly kan innebära stora hälsorisker

Om man andas in höga halter blyrök eller blyhaltigt damm kan man få akut blyförgiftning. Symptomen är svåra magsmärtor (”blykolik”) och påverkar nervsystemet. Att få blyförgiftning på arbetet är dock väldigt ovanligt i Sverige. Däremot kan långvarig exponering för bly påverka blodet (blodbrist, anemi), centrala nervsystemet och njurarna, eftersom bly som kommit in i kroppen samlas i skelettet och utsöndras mycket långsamt.

Om man är gravid eller ammar får man inte utsättas för blyexponering eftersom bly i kroppen utsöndras snabbare då, dessutom utsöndras bly i modersmjölken. Både barn och foster är mycket känsliga för bly. Låga halter som är oskadliga för modern, kan innebära skador på nervsystemet för ett foster. Därför tillämpas striktare regler för kvinnor under 50 år.

Det finns också en risk för blyexponering utanför arbetslivet, bland annat om man förvarar livsmedel eller drycker i keramik med blyhaltig glasyr.

Blyarbete innebär tjänstbarhetsbedömning och regelbundna kontroller

Innan man börjar arbeta med bly ska man genomgå en läkarundersökning som ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning, därefter ska man genomgå en läkarundersökning med högst tre års mellanrum. För att göra en tjänstbarhetsbedömning ställs det vissa formella krav på läkarens kompetens.

Kompetenskrav på läkare som utför medicinska kontroller, pdf, öppnas i nytt fönster

Kontrollen omfattar dels läkarundersökningar, dels återkommande undersökningar av blyhalten i blodet, så kallad biologisk exponeringskontroll. Läkarundersökningen ska omfatta

  • uppgifter om tidigare arbeten med möjlig blyexponering
  • uppgifter om användning av tobak
  • uppgifter om tidigare sjukdomar
  • kroppsundersökning med mätning av blodtryck
  • mätning av bly i blod och äggvita i urin (urinsticka).

Bly, tjänstbarhetsintyg, blankett, pdf, öppnas i nytt fönster

Bly och Kadmium, resultatsammanställning, pdf, öppnas i nytt fönster

Kadmium

Kadmium är en mycket giftig metall som kan skada njurarna, skelettet och lungorna. För arbete med kadmium måste en tjänstbarhetsbedömning göras.

De största mängderna kadmium som används i Sverige finns i uppladdningsbara nickelkadmiumbatterier. Vissa lödlod och färgpigment kan också innehålla metallen. Kadmium finns naturligt i berggrunden och arbete i smältverk kan därför medföra exponering. Dessutom finns det i tobak och många livsmedel, framförallt i lever, njure, skaldjur och vissa svampar.

Användningen av kadmium har minskat och man räknar med att omkring 400 personer exponeras för kadmium i sin yrkesroll i dagsläget. Reglerna om läkarundersökningar och biologiska provtagningar gäller för alla som hanterar kadmium eller material som innehåller kadmium så att det finns risk för exponering.

Hälsorisker med kadmium

Kadmium är en mycket giftig metall som kan påverka lungor, njurar och skelett. Lungskador kan förekomma om man andas in höga halter kadmiumoxidrök, och väldigt höga halter (0,5 – 1,0 mg/m3) kan innebära livsfara.

En effekt av långvarig exponering för kadmium är njurpåverkan och urkalkning av skelettet vilket ökar risken för benbrott. Eftersom kadmium, när det väl lagrats i kroppen, utsöndras mycket långsamt händer det att man upptäcker effekterna först efter lång tid.

Arbete med kadmium innebär tjänstbarhetsbedömning och regelbundna kontroller

Innan man börjar arbeta ska man genomgå en läkarundersökning som ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning, därefter ska man genomgå läkarundersökningar med högst tre års mellanrum. För att göra en tjänstbarhetsbedömning ställs det vissa formella krav på läkarens kompetens.

Kompetenskrav på läkare som utför medicinska kontroller, pdf, öppnas i nytt fönster 

Den medicinska kontrollen omfattar läkarundersökningar, och dessutom mäter man kadmiumhalten i blod och urin. Det är en så kallad biologisk exponeringskontroll som ska upprepas regelbundet. Läkarundersökningen ska omfatta

  • uppgifter om tidigare arbeten med möjlig exponering
  • uppgifter om användning av tobak
  • uppgifter om tidigare sjukdomar
  • kroppsundersökning med mätning av blodtryck
  • bestämning av kadmiumhalten i blod och urin
  • undersökning av njurfunktionen.

Kadmium, tjänstbarhetsintyg, blankett, pdf, öppnas i nytt fönster 

Bly och Kadmium, resultatsammanställning, pdf, öppnas i nytt fönster

Kadmium, resultatsammanställning av läkarundersökningar, blankett, öppnas i nytt fönster

Asbest, kvarts och syntetiska oorganiska fibrer

Vissa sorters damm är hälsofarliga och kan orsaka fibros i lungorna. Till dessa räknas asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer. För arbete där du exponeras för detta krävs oftast en tjänstbarhetsbedömning.

Arbete med asbest kräver tillstånd

Asbest är förbjudet i arbetslivet vad gäller all nyanvändning. Störst risk för exponering i dagens arbetsliv kan finnas när man utför rivnings- eller underhållsarbeten. All hantering av asbest omges av mycket strikta regler för hur arbetet ska gå till, och oftast krävs det att man har tillstånd av Arbetsmiljöverket för att få utföra arbete där asbestexponering kan förekomma. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 6000 personer omfattas av föreskrifterna om medicinska kontroller.

Asbest kan orsaka lungcancer (speciellt hos rökare) och cancer i lungsäcken. Det tar många år innan dessa tumörtyper utvecklas, och de kan uppkomma långt efter det att exponeringen upphört. Vid hög exponering kan också bindväv bildas i lungan, vilket kallas asbestos. En annan följd av asbestexponering är så kallat pleuraplack, förtjockning av lungsäcken, som i sig inte är farligt men är ett tecken på att man andats in asbest.

Kvarts kan orsaka stendammslunga

Kvarts är ett av de vanligast förekommande mineralerna i naturen och ingår i stora mängder i våra vanligaste bergarter: granit och gnejs. Därför förekommer kvarts vid bergskrossning och i ett stort antal andra arbeten, som i:

  • gruv- och stenindustri
  • järn- och stålindustri
  • byggnads- och anläggningsverksamhet
  • porslinsfabriker
  • tandtekniska laboratorier
  • vissa grenar inom den kemisk-tekniska industrin.

Även personer som arbetar med hantering av potatis eller gatusopning kan bli exponerade. Kraven på medicinsk kontroll vid kvartsarbete gäller dock inte för jordbruksarbete. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 10 000 anställda är exponerade för kvarts i en sådan omfattning att det krävs medicinska kontroller.

Kvarts kan orsaka stendammslunga, så kallad silikos. Exponering för kvarts kan även öka risken för lungcancer. 

Kvarts-stendamm

Syntetiska oorganiska fibrer

Syntetiska oorganiska fibrer finns av många olika slag. Föreskrifterna om medicinsk kontroll gäller för kristallina fibrer som:

  • grafitfibrer och kiselkarbidfibrer (används vid armering)
  • eldfasta keramiska fibrer och (används som värmeisolering vid höga temperaturer)
  • specialfibrer (kan användas som isolering i flyg- och rymdfarkoster och vid filtrering).

Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 500 anställda omfattas av föreskrifterna om medicinska kontroller. Kontroller är däremot inte tvingande när man använder stenull, mineralull eller glasull.

Syntetiska oorganiska fibrer misstänks kunna orsaka bindvävsbildning i lungan, lungcancer och även mesoteliom. Misstanken grundar sig på studier av djur, och ännu finns inte säkra bevis för att människor blivit drabbade. 

Arbetet innebär tjänstbarhetsbedömning och regelbundna kontroller

Innan man börjar arbeta ska man genomgå en läkarundersökning som ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning, därefter ska man genomgå en läkarundersökning med högst tre års mellanrum. För att göra en tjänstbarhetsbedömning ställs det vissa formella krav på läkarens kompetens.

Kompetenskrav på läkare som utför medicinska kontroller, pdf, öppnas i nytt fönster

Det kan vara lämpligt att kontrollerna fortsätter efter det att arbetet upphört, eftersom det kan ta lång tid att utveckla sjukdomar. Det finns dock inga krav på att arbetsgivaren ska bekosta sådana undersökningar. Sammanställda uppgifter om resultatet av de medicinska kontrollerna ska skickas till Arbetsmiljöverket. De ska innehålla uppgifter om antalet undersökta, vilka arbetsuppgifter de haft och vem som är ansvarig läkare. Läkarundersökningen ska omfatta

  • uppgifter om tidigare arbeten, speciellt avseende dammexponering
  • uppgifter om tobaksbruk
  • uppgifter om tidigare sjukdomar
  • uppgifter om symptom som kan kopplas till exponeringen
  • undersökning av lungor och hjärta
  • lungröntgen
  • andningsprov, så kallad spirometri.

Fibrosframkallande damm, tjänstbarhetsintyg, blankett, pdf, öppnas i nytt fönster

Fibrosframkallande damm, resultatsammanställning, pdf, öppnas i nytt fönster

Härdplaster

Härdplaster finns i många produkter, till exempel i lack och lim. Till härdplasterna räknas uretanplast (polyuretan), fenoplast, epoxiplast, akrylatplast, aminoplast och esterplast. Exponering kan förekomma inom vitt skilda yrken:

  • bilplåtslagare och billackerare
  • gjuteriarbetare
  • tandläkare och ortopedtekniker
  • nagelteknolog 
  • elektronikmontör och processtekniker inom elektronik.

Arbetsgivaren är skyldig att kartlägga vilka härdplastkomponenter som förekommer på arbetsplatsen och meddela det till undersökningsläkaren. Vi räknar med att cirka 35 000 personer arbetar med härdplaster i sådan omfattning att de ska delta i medicinska kontroller.

Härdplaster kan irritera ögon, hud och slemhinnor

Många ämnen som används vid tillverkning av härdplaster är mycket irriterande för huden och slemhinnorna och kan också orsaka allergi. Samma risker kan finnas vid hantering av ofullständigt härdade plaster och avfall från härdplaster. Vid uppvärmning bildas ämnen som kan innebära stora hälsorisker.

Härdplaster kan ge upphov till många sorters besvär:

  • Akrylater som bland annat används inom tandvården och nagelteknologer är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor, och kan även orsaka astma och allergiskt eksem.
  • Cyanoakrylater finns i så kallat "superlim" och ger allvarliga risker för allergi och astma.
  • Diisocyanaterna kan ge upphov till allergisk astma, som medför att luftvägarna även reagerar kraftigt för andra irriterande eller starkt doftande ämnen som tobaksrök, parfym eller kall luft även när exponeringen upphört.
  • Monoisocyanater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor. 
  • Epoxiplastkomponenter orsakar allergiskt eksem, och vid tillverkning använder man ibland organiska syraanhydrider som redan vid mycket låga halter i luften kan ge allergiska symptom från luftvägarna.
  • Styren, som används vid tillverkning av esterplast, är irriterande för luftvägarna och kan också orsaka symptom från centrala nervsystemet.

Det är viktigt med medicinska kontroller vid arbete med härdplaster

Det finns flera olika typer av medicinska kontroller beroende av vilken typ av härdplast som arbetstagaren är exponerad för. Det är viktigt att man har klargjort inför läkarundersökningen vilka exponeringar det handlar om. Om arbetstagaren har svårt för att beskriva exponeringen kan man göra en exponeringskartläggning till exempel via företagshälsovården, om det finns kompetens för en sådan bedömning där. Reglerna delar in härdplaster i tre grupper.

Grupp 1:

Gruppen avser exponering för:

  1. Kemiska produkter märkta med H334 på grund av att de innehåller diisocyanater.
  2. Kemiska produkter märkta med H334 på grund av att de innehåller organiska syraanhydrider.
  3. Kemiska produkter innehållande etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår mer än 30 minuter per vecka.
  4. Kemiska produkter innehållande metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår mer än 30 minuter per vecka.
  5. Isocyanater som frisatts genom termisk nedbrytning.

De första två punkterna framgår av etiketten. Punkt 3 och 4 framgår av punkt 3 i säkerhetsdatabladet. Punkt 5 ska framgå av den riskbedömning som arbetsgivaren är skyldig att göra.

Läkarundersökningen är obligatorisk för personer som arbetar med härdplaster som ingår i grupp 1. Innan man börjar arbeta med härdplasterna ska man genomgå en läkarundersökning som ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Undersökningen ska sedan upprepas efter 3-6 månader och därefter vartannat år från den dag arbetet påbörjades. Om arbetstagaren får besvär som man kan misstänka bero på arbetet med härdplastarbete ska man göra ytterligare undersökningar. Vid varje tillfälle ska man göra en tjänstbarhetsbedömning. Då ställs det vissa formella krav på läkarens kompetens. Läs mer om kompetenskraven.

Kompetenskrav på läkare som utför medicinska kontroller, pdf, öppnas i nytt fönster

Läkarundersökningen ska omfatta:

  • uppgifter om tidigare arbeten och om tobaksbruk
  • uppgifter om tidigare och aktuella besvär från huden eller luftvägarna samt om allergi eller annan överkänslighet
  • kroppsundersökning av hud och luftvägar
  • andningsprov, så kallad spirometri.

Härdplaster, tjänstbarhetsintyg, blankett, pdf, öppnas i nytt fönster

Grupp 2: Gruppen omfattar de som kan exponeras för kemiska produkter som är märkta med H317 eller H334 (syns på etiketten och under punkt 2 i säkerhetsdatabladet) på grund av att de innehåller något av följande:

  1. Epoxiplastkomponenter.
  2. Formaldehydhartser.
  3. Metakrylater
  4. Akrylater

Från punkt 3 i säkerhetsdatabladet framgår det om det är något av ämnena ovan som är grunden för denna märkning. Det syns i de flesta fall även på etiketten att ovanstående ämnen är en beståndsdel i den kemiska produkten.

Läkarundersökningen ska erbjudas de personer som arbetar med härdplaster som ingår i grupp 2. Innan man börjar arbeta med härdplasterna bör man genomgå en läkarundersökning. Om arbetstagaren får besvär som man kan misstänka bero på arbetet med härdplastarbete ska man göra ytterligare undersökningar.

Läkarundersökningen ska omfatta

  • uppgifter om tidigare arbeten och om tobaksbruk
  • uppgifter om tidigare och aktuella besvär från huden eller luftvägarna samt om allergi eller annan överkänslighet
  • kroppsundersökning av hud och luftvägar
  • andningsprov, så kallad spirometri.

Grupp 3: Gruppen avser armerad esterplast.

Arbetsgivaren ska erbjuda läkarundersökning för den som arbetar med armerad esterplast om exponeringen för styren uppgår till minst 1/5 av det hygieniska gränsvärdet. Undersökningen ska därefter upprepas med sex års mellanrum, och om den undersökte får besvär som kan misstänkas bero på härdplastarbetet ska man göra ytterligare undersökningar. Undersökningarna ska inte utmynna i en tjänstbarhetsbedömning. Läkarundersökningen ska omfatta:

  • uppgifter om tidigare arbeten och om tobaksbruk
  • uppgifter om tidigare och aktuella besvär från huden eller luftvägarna samt om allergi eller annan överkänslighet
  • kroppsundersökning av hud och luftvägar
  • andningsprov, så kallad spirometri.
  • en rutinneurologisk undersökning riktad mot det centrala och perifera nervsystemet (eftersom styren har en neurotoxisk inverkan vid högre exponeringar).

Så hanterar du resultaten av läkarundersökningen

Kompetenskrav på läkare som utför medicinska kontroller, pdf, öppnas i nytt fönster

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna innehåller regler och råd om arbetsmiljörelaterade medicinska kontroller. Här beskrivs när och hur sådana kontroller ska ske eller bör anordnas, hur man hanterar resultaten av kontrollerna med mera.

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Ändrad och omtryckt i AFS 2014:43, föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete för arbetsplatser med kemiska risker. I kraven ingår till exempel att undersöka och bedöma risker, vidta åtgärder och märka behållare och rörledningar.

Buller (AFS 2005:16), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. De kompletterar och preciserar föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete bland annat när det gäller undersökning och riskbedömning.

Asbest (AFS 2006:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller alla verksamheter där det finns risk för exponering av asbest och asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest behövs tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Kvarts - stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
De nya föreskrifterna Kvarts- stendamm i arbetsmiljön, AFS 2015:2 är en fristående föreskrift som följer uppbyggnaden i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Reglerna har ett tydligt fokus på riskbedömning och förebyggande åtgärder.

Syntetiska oorganiska fibrer (AFS 2004:1), föreskrifter

Omslagsbild: AFS
Föreskrifterna gäller all verksamhet där syntetiska oorganiska fibrer hanteras, inklusive verksamheter som hanterar material som innehåller sådana fibrer. Här finns regler om lokaler, isolering, renhållning och skyddsutrustning med mera.

För att vi ska kunna besvara dina kommentarer behöver du uppge en e-postadress. Har du en sakfråga hänvisar vi till vårt kontaktformulär.

Kontaktformulär

Senast uppdaterad 2015-07-09